Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Gunno Gunnmo: Problematiskt att polisen måste lösa sociala problem

Publicerad 2016-08-02

Aktuellt Gunno Gunnmo var ledamot i kommissionen mot antiziganism som nyligen lämnade in sin slutrapport. Nu hoppas han att svensk polis i framtiden ska få möjlighet att arbeta mer med sitt kärnuppdrag och mindre med sociala frågor.

Gunno Gunnmo Foto: Magnus Laupa

Gunno Gunnmo Foto: Tomas Ohlsson

Den tidigare länspolismästaren och ordföranden för Polisförbundet, Gunno Gunnmo, har ett långvarigt engagemang för mänskliga rättigheter. Redan 2007 deltog han i en statlig utredning om romska frågor. Senare var han delansvarig för regeringens vitbok om kränkningar och övergrepp riktade mot romer.

Kommissionen mot antiziganism var tillsatt av regeringen. Uppdraget att motverka antiziganism, den rasism som riktas mot romer.

Ett center för romska frågor, en ursäkt från statsminister Stefan Lövfen (S) och prioritering av hatbrott mot romer hör till förslagen i kommissionens rapport, som presenterades den 20 juni.
– Nu utgår jag från att regeringen remissbehandlar vårt betänkande, säger Gunno Gunnmo.

När han fick uppdraget som ledamot i kommissionen mot antiziganism ingick bland annat speciella direktiv om att granska Skånepolisens register över tusentals romer. Slutrapporten innehöll kritik av polisens agerande. Enligt Gunno Gunnmo har register över romer funnits inom andra myndigheter och i andra delar av landet.
– Det bästa motmedlet är att prata etik på arbetsplatsen med chefer och kollegor. Hyr inte in några externa konsulter, den nuvarande värdegrunden är ett skämt.

Han poängterar att ett av grundproblemen är ett förhållande som han länge har kritiserat – att poliser måste lösa samhällets sociala problem. När röster höjs för ett förbud mot tiggeri, ser Gunno Gunnmo det som ett steg i fel riktning.
– Det innebär att poliserna måste ägna sig åt att förbudet efterlevs, jag har aldrig tyckt om att poliser jobbar med uppgifter som hanteras bättre av andra myndigheter.

Dessutom, fortsätter Gunnmo, tycker han att samhällsdebatten om romer kantrat betänkligt. Istället för att tala om inhemska romers rättigheter debatteras annat.
– De svenska romerna kommer i skymundan, deras liv har ingenting med tiggeri utanför affärer att göra. Det ena ska vi lösa här, det andra handlar om EU-migranterna och deras utsatta situation i sina hemländer, men svenska politiker klarar inte riktigt av att prata om två saker samtidigt.

Är det svårt att kritiskt granska poliskåren som du själv är så förknippad med?
– Inte alls. Poliserna som jag har haft kontakt med är mycket professionella och inställda på att lösa problem.

Gunno Gunnmo poängterar att romerna är en mycket heterogen grupp.
– Grunden till dagens situation är att gruppen så länge definierats som ett problem av svenska myndigheter. Fram till 1954 rådde till exempel inreseförbud för romer, sådant sätter spår, säger han till Polistidningen.

 

Läs mer: 500 år av utanförskap
(Från 2013, då vitboken presenterades.)