ANNONS;

ANNONS:

 
 


Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut runt den 6 december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 

Ordförandeord

Firandet dröjer …

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 
 

Arkiv

norden1

Ett problem som behöver lösas för att en finsk och en svensk polis som patrullerar tillsammans ska kunna göra det fullt ut är att svenskarna inte får köra de finska bilarna. – Det har i nuläget inte gjorts någon validering av vår ryckarkurs, säger Mikael Rova.

Poliser på gränsen till samarbete

Publicerad 2016-09-08

Aktuellt Längs med husväggen, skyggande bakom ett draperi av iskalla regndroppar, trycker en rad prominenta polischefer. Självaste Dan Eliasson är en av dem. Iklädd grå kostym och matchande regnjacka av sportmodell följer han uppmärksamt det som händer på gårdsplanen.

norden2

Mikael Rova

TEMA GRÄNSSÄMJA. En svensk och tre finska poliser styr stegen mot huvudbyggnaden. I huset väntar en kvinna, trovärdigt gestaltad av Kalixpolisen Petra Engström. Hon hotar med att skada sig själv. Poliserna har fått order, via finsk radio, om att bära tungvästar när de närmar sig huset. Problemet är att det inte finns några i de svenska bilarna.
– Det ska bli spännande att se hur de löser det tillsammans, säger Mikael Rova.
I nästan två år har han, på den svenska sidan, varit ansvarig för ett utbildningsprojekt som syftar till att föra svensk och finsk polis i östra Norrbotten närmare ett samarbete. Nu ska det avslutas. Sedan återstår att invänta en lagändring, som ska underlätta samarbete över gränsen.

Vi befinner oss i Laivajärvi i Finland strax öster om Torneå och Haparanda. Det är ungefär sex mil från Kalix där de flesta svenska poliserna som är här i dag arbetar. Byggnaden tillhör ett jaktlag och i skogen längre bort hör man hur det skjuts. Det är finska poliser som tränar får jag förklarat för mig.

norden4Utbildningen har innehållit fem block med allt från juridik till bastaktik och kriminalteknik. Den här gången pågår deni tre dagar. Första dagen viks åt finsk respektive svensk kriminalteknik.
Dag två omfattar praktiska ordningscase, som det som iscensattes i början av texten. Det är också dagen då rikspolischef Dan Eliasson är på besök.
– Men det är viktigt att utbildningen fortsätter som det var tänkt. Meningen är inte att den här dagen ska handla om hans besök, har Mikael Rova klargjort tidigare.

Det blir istället under lunch och fika som poliserna får tillfälle att ställa frågor till rikspolischefen. Eller kanske snarare uttrycka sin oro. Mycket av det som sägs har att göra med den låga bemanningen i förhållande till ytan i östra Norrbotten.
– Det här samarbetet får liksom inte bli ett sätt att slippa undan problemet med att vi är för få, säger en av poliserna.
Dan Eliasson menar att problemen med för få poliser ”är oändliga här uppe” och undrar om man någonsin kan få tillräckligt många poliser för att lösa dem. Han talar samtidigt om regionernas autonomi, att ledningen i Stockholm försöker att inte ”stoppa fingrarna i syltburken” utan låter polisen regionalt klara av att fördela resurserna men att ett samarbete är något han kommer att jobba för att få fram.
– Vi är ofta fokuserade på vad vi inte får. Vi behöver känna glädje i det vi faktiskt får, säger han också.

Under besöket förevisas en finsk polisbuss för närvarande chefer. Vad de finska poliserna faktiskt har med sig ute på vägarna är något Mikael Rova återkommer till. Allt är mer. Kriminalteknisk utrustning till exempel. Och där det kan dröja dagar innan tekniker kommer på plats kan bevis lätt bli liggande och förstöras om patrullen inte har möjlighet att tillvarata dem direkt. Det handlar också om vapen och skyddsutrusning.
– Ur ett medborgarperspektiv är det kanske det viktigaste, säger Mikael Rova.

Inne att vara ute i Finland

– I Finland är det poliserna som jobbar ute som har fler år i tjänst, tjänar mer och har högre status, i alla fall i vårt område förklarar Mikael Rova, yttre befäl i Östra Norrbotten.

Men ur ett polisperspektiv är också den finska polisens it-lösningar något att avundas menar han.

– Avrapportering kan göras i bilen och de har samma möjligheter att se och följa varandras arbete som länskommunikationscentralerna hade i Sverige.
– Tanken är att man inte ska behöva åka tillbaka till stationen. Allt som finns på stationerna ska också finnas i bilarna. Tänk dig själv en situation då du behöver förstärkningsvapen. Då kan du ju inte be rånarna att vänta några timmar så att vi får åka och hämta, säger Mikael Rova.
Också beslutsvägarna tycks vara kortare i Finland. Förste patrullchef på plats är alltid insatsledare.

Mikael Rova påpekar detta och passar också på att framföra till Dan Eliasson att östra Norrbotten borde få ingå i testet för elpistoler då det är något finsk polis har.
– Det skulle ju underlätta samarbete eftersom lagen vill att beväpningen ska vara liknande, säger han.

Ute på gårdsplanen har de två polispatrullerna kommit överens. De två  finska poliserna, som är bättre skyddade för den eventuella fara kvinnan i huset kan utgöra, tar sig fram till ytterdörren och konfronterar henne. Den patrull som består av en svensk och en finsk polis söker av området runtomkring. När det sedan visar sig att kvinnan är svensk, släpps den svenske polisen in. Tanken är att skapa trygghet i kommunikationen.

Mikael Rova och hans finska kollega Jari Seppälä verkar nöjda med hur patrullerna löste situationen. I just den här övningen överbryggdes även språkbarriärerna på ett bra sätt, men för de svenska poliser som inte kan finska och vice versa är det ett problem. Ibland måste den ene översätta vad personen han eller hon pratar med säger. Om det är stökigt blir det inte lättare.
– Det var väldigt frustrerande för mig när radiotrafiken var på finska, säger Johan Ribom, en av poliserna som deltog.

Vapen och våldsanvändning

– Vi har Tasern, svarar Markku Pussinen efter en lång tankepaus.
Han fick precis frågan om vad som skiljer svensk och finsk polis åt och tycker att de på många sätt är mycket lika.
Mikael Rova påpekar också att man har ett annat språkbruk i Finland när det kommer till vad vi kallar våldsanvändning.
I Finland säger inte polisen att de använder våld – de använder makt.

Flera av de svenska poliserna tycker att det är mycket som skiljer dem från de finska såväl materiellt och juridiskt som kulturellt. Men den största skepticismen från de svenska polisernas sida är nog språket. De som inte talar finska är helt enkelt lite mindre sugna på att arbeta ihop med en finsk kollega. Och att som vuxen svensk lära sig finska från grunden är knappast ett alternativ om du inte är extremt språkbegåvad. Det är två helt olika språkstammar. Projektet innehöll en språkkurs som inte gav mycket resultat.

För till exempel Mikael Rova, som själv talar finska, och hans kollega Jussi Toiviainen som både bor i Finland och har dubbelt medborgarskap, ligger samarbetet närmare till hands. Jussi Toiviainen har drivit frågan om sampatrullering länge men alltid fått till svar från polisledningen att personalen inte räcker till.

norden5

Finsk kriminalteknik skiljer omfattas av mer sekretess än svensk när det rör tillvägagångssättet. Här får Petra Engström öva på att säkra krutspår med finska kollegan Jari Lehto

Vilka problem är det då som skulle kunna lösas med ett tätare samarbete? Mikael Rova räknar upp de mest framträdande exemplen som skulle kunna påverkas av den nya lagstiftningen. Stöldligor och personer som begår drogrelaterade brott använder ofta gränsen för att hålla sig undan. Kunde de båda sidorna samverka skulle fler brott klaras upp menar han. I situationer där snabb förstärkning behövs är behovet utan tvekan ömsesidigt. Som förra hösten då det demonstrerades mot flyktingströmmarna på den finska sidan i Torneå och motdemonstranterna kom från Sverige. Vid ett par tillfällen blev det stökigt mellan de olika grupperna.
– Det hade ju varit så mycket lättare om vi hade kunnat ingripa mot våra egna medborgare på andra sidan gränsen, men nu stod vi där, 16 svenska poliser på fel sida gränsen och finnarna fick ta allt själva, säger Mikael Rova.

Men att den finska polisen skulle gå med på att sluta avtal om samarbete med svensk polis utan att bemanningen på den svenska sidan av Tornedalen förbättras är enligt Mikael Rova inte troligt.
– Som det ser ut nu har de fem patruller 24-7 och vi, när det är som sämst har en, säger han.

Det är svårt att jämföra svenska och finska polislöner…

…av flera anledningar. Finska poliser har en betydligt lägre ingångslön än de svenska. Men sedan har de lönetrappa och betydligt fler möjligheter att öka på sin lön med åren. Bland annat har de flesta finska poliser i yttre tjänst specialkompetenser som genererar påslag på lönen. Det kan vara till exempel maktmedelsinstruktör, insatspolis, bombtekniker, förhandlare. Utöver detta ligger ob-tillägget högre. Helger genererar till exempel 100 procent obekväm arbetstid. Detta medför att de som tjänar bäst inom finsk polis är poliser i yttre tjänst varför det också är hit man söker sig med några år på nacken. Unga nykläckta poliser jobbar ofta som utredare i några år innan de får komma ut, berättar de finska poliser Polistidningen talar med.

 

MER TEMA GRÄNSSÄMJA:

Danmark: Fellespatrullering på is?

Norge: ”Ofta större resurser på andra sidan gränsen”

Lagändring ska underlätta samarbete