Polistidningen nr 1 delas ut runt 9:e februari. Nästa nummer når brevlådorna på skärtorsdagen.
 
 
 
 

Arkiv

Mikael Sjöstedt Foto: Magnus Laupa

– Arbetsgivaren hävdar att man kan ha en ensam livvakt när det inte är påtaglig risk för våld. Men om det inte är risk för våld behöver man väl ingen livvakt alls? säger Mikael Sjöstedt Foto: Magnus Laupa

”Jag struntar i vad
som står på visitkortet”

Publicerad 2016-09-08

Aktuellt Mikael Sjöstedt gillar att bli satt på prov. Det var ett av skälen till att han sökte sig till Säkerhetspolisen. Nu är han fackordförande på heltid.

Rosenbad november 2012. Utredaren Nils Öberg överlämnar förslagen kring att göra Säkerhetspolisen till en egen myndighet till dåvarande justitieministern, Beatrice Ask (M). På plats finns Mikael Sjöstedt, aktiv i Polisförbundet, i egenskap av livvakt åt justitieministern. Vid presskonferensen ställs frågan om inte samarbetet mellan Säkerhetspolisen och den öppna polisen kommer att försvåras, inte minst i akuta lägen, om Säpo blir sin egen.

Ett och ett halvt år har nu gått sedan Säkerhetspolisen ställdes på egna ben.  Mikael Sjöstedt berättar att samarbetet med Polismyndigheten är betydligt tydligare och tätare än innan omorganisationen. Däremot lämnar rörligheten mellan myndigheterna en del övrigt att önska, anser han. Säkerhetspolisen värvar gärna personer från Polismyndigheten, medan Polismyndighetens rekryteringar oftast hålls interna – och därmed stängda för Säkerhetspolisens anställda.

Vi träffas på Polisförbundets kansli. Mikael Sjöstedt har solglasögon i nacken och dricker cola ur en stor blåprickig keramikmugg som han själv målat. Semesterstiltjen i korridorerna står i bjärt kontrast till händelseutvecklingen i omvärlden, där en rad terrordåd och utvecklingen efter kuppförsöket i Turkiet skapar rubriker denna julidag.

Säkerhetspolisen har inför hösten begärt en sekretessbelagd summa pengar för att snäppa upp arbetet mot de växande terrornätverken. Kopplingar till Sverige har funnits med vid flera fullbordade dåd.
– Vi växer så att det knakar och ska väl fortsätta att växa med några hundra medarbetare per år. I det här arbetet mot terrorn är poliskompetensen – tillgången till verktygen i tvångsmedellådan – efterfrågad hos oss, konstaterar Mikael Sjöstedt.

Som livvakt åt Beatrice Ask och Stefan Löfven har han levt ett kringflackande liv. Även privat blir det en hel del resor – hans och hustruns samling med muggar från en viss amerikansk kafékedja består nu av ett femtiotal dryckesdon från bland annat Moskva, Peking, Istanbul och Sydney. Men muggarna används inte till kaffe, utan te.

Susanna Trehörning, som är chef för personskyddet, sa nyligen i en intervju med Polistidningen att det ska gå att kombinera livvaktsjobbet med ett liv som ensamstående förälder.

Stämmer det?
–  Njae. De menar nog att det ska göra det. Tidigare hade jag kollegor med fem barn – båda var livvakter. De hade viss uppbackning förstås, men de tyckte att de aldrig haft så lätt att få ihop schemat som då. Men det har förändrats.

Efterfrågan på livvakternas tjänster har ökat markant. Hur väl jobbet går att kombinera med familjeliv beror även på vilken skyddsperson man jobbar med, framhåller Mikael Sjöstedt.  Några enstaka personer behöver nästan bara livvaktsinsatser på kontorstid i Stockholm, medan andra far till exempelvis Bryssel titt som tätt. Efter de senaste valen kan jobbet många gånger bestå i att skydda en Sverigedemokratisk riksdagsledamot som tillbringar mycket tid på en mindre ort i Skåne.

Vid årsskiftet sjösatte Säkerhetspolisen också ett nytt arbetstidsavtal. För livvakterna blev starten inte helt lyckad, säger Mikael Sjöstedt.

–  Man tog en för stor tugga och listplanerade 22 veckor på en gång. Arbetsgivaren visste inte riktigt hur man skulle hantera avtalet, så folk upplevde att de blev mer livegna än tidigare. Men jag vill hellre se framåt nu än veva på om det som har varit.

Han drar sig inte för att sticka ut och framföra sina åsikter, men vill hellre göra det via dialog än att ”stå och skrika i örat”. Han tycker att samverkan med arbetsgivaren i många stycken fungerar bra.
–  Sedan funkar det olika väl på olika enheter, tillägger han diplomatiskt.

Mikael Sjöstedt framhåller att Säkerhetspolisens generaldirektör Anders Thornberg är positiv till facket, medlem i Polisförbundet, och uppskattar input.

De två har känt varandra länge – i slutet av nittiotalet var de kurskamrater på den så kallade ”glastaksutbildningen” som anordnades för att poliser utan juristutbildning skulle kunna ta klivet upp och bli chefer även på hög nivå inom polisen.
På den tiden var Mikael Sjöstedt polisassistent på Norrmalm – men han blev ändå en av tio utvalda utifrån dåvarande länspolismästaren Gunno Gunnmos uppmaning om att hitta de mest lämpade kandidaterna till utbildningen, och inte gå på chefsmeriter, berättar han.

Efter två års drillning i bland annat juridik, med idel toppbetyg, tjänstgjorde Mikael Sjöstedt åter på heltid i turlaget på Norrmalm, där polisvardagen tuffade på som om inget hade hänt.

– Där gällde fortfarande att gammal är äldst och jag har aldrig varit den som slagits för den formella chefsrollen. Jag är gärna med och påverkar, men har inget behov av att mitt namn ska vara med på pappret och jag struntar i vad som står på visitkortet, säger han.

Karriären har gått i lite kringelikrokar där lusten att sättas på prov bidragit till flera av turerna: serviceingenjör på Kodak, med hela Sverige som arbetsfält, fallskärmsjägare, reservofficer, PHS, ”glastaktsutbildningen”, ett antal år som operatör och befäl samt FU-ledarutbildning i Väst.

2007 blev livvaktsrekryteringens tester en ny utmaning – och ett sätt för Mikael Sjöstedt att få jobb närmare sin gamla mamma på Lidingö under hennes sista år i livet.

Tills nyligen var han inkommenderad, med grundplaceringen kvar i region Väst, trots att tillvaron i nio år kretsat kring Stockholm.
–  Jag fick papprena igår, så nu är jag fast anställd på Säkerhetspolisen. Det är olämpligt att ha en inkommenderad fackordförande, det skulle jag tycka även om det inte handlade om mig.

Han trivs som förtroendevald, men skulle gärna ha kvar en fot i det operativa livvaktsarbetet.
–  Jag hade egentligen bara tackat ja till att bli andre vice ordförande, men nu klev de andra av, så …

Styrelsen är till hälften nyvald och till hälften omvald. Själv har Mikael Sjöstedt suttit med sedan 2010. Det är inte helt lätt att få kollegorna inom Säkerhetspolisen att axla förtroendeuppdrag, konstaterar han.
–  Kanske tycker de som inte engagerar sig att våra villkor redan är tillräckligt bra? Men det är klart att det är roligare att jaga en skummis än att sitta på möte med mig.

 

Kämpar för förbud mot ensamarbete

I skrivande stund inväntar Mikael Sjöstedt och Säkerhetspolisens huvudskyddsombud Kjell Brådman ett utslag från Arbetsmiljöverket, som överväger att förbjuda ensamarbete för livvakter.
–  I början sas det att bara livvakter med lång erfarenhet och särskild utbildning skulle schemaläggas ensamma, och då enbart som personskyddskoordinatorer, men så är det inte längre, säger Mikael Sjöstedt.

Han tänker inte kasta in handduken om Arbetsmiljöverket ger arbetsgivaren rätt.
–  Då överklagar vi igen, säger han.

 

Mikael-Sjöstedt1Mikael Sjöstedt

Ålder: 50 år.

Bor: I nybygge i Trosa med hustrun Ann, polis och utredare av brott i nära relationer.

Uppdrag: Ny ordförande för Polisförbundets cirka 440 medlemmar inom Säkerhetspolisen. I Polisförbundets förbundsstyrelse sedan 2014.

Beskriver sig själv som: ­– Rak, har lätt att fatta och kan vara rätt rolig. Jag kan också uppfattas som en fyrkantig besserwisser, det vet jag.

Intressen: Har hållit i en och annan festkommitté genom åren. Medaljör i terränglöpning och springskytte vid World Police and Firegames. Har sprungit New York Marathon sex gånger. Tävlar i legobygge, i juni vann hans lag utmärkelsen bästa grupp vid Brickworld, världens största legoutställning, med skapelsen ”Ready, Set, Escargot!”.