Polistidningen nr 5 delas ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Spana där brotten sker

Publicerad 2016-09-06

Aktuellt Platsen, och inte bara personen, är av stor betydelse för brottsbekämpning – men en kombination fungerar bäst. Det är några av slutsatserna i en färsk universitetsuppsats om ”hot spots”.

Utgångspunkten för uppsatsen är lokalpolisområde Hisingen i Göteborg, där författaren Kristofer Nilsson arbetar som gruppchef för ingripandeverksamheten. Biskopsgården, som hör till området, har drabbats hårt av våld med skjutvapen. Men under 2016 har det enligt Nilsson skett en kraftig förbättring i form av ett minskat antal skjutningar.

Författarens förklaring är att detta, åtminstone delvis, beror på att ett mera platsbaserat polisarbete har införts – det vill säga att poliserna uppehåller sig på ställen där brottsaktiviteten är särskilt stor. Därmed ges de möjlighet att verka så förebyggande som möjligt. Samtidigt understryker Kristofer Nilsson att det finns en fara i att stirra sig blind på bara en arbetsmetod, alla inblandade måste vara noggranna med att inte dra alltför långtgående slutsatser. De allra grövsta brotten sker ibland trots massiv polisiär närvaro. Ofta på grund av gärningsmännens likgiltighet inför risken att lagföras.
– Studien gäller för särskilt utsatta områden, i ett normalfungerande samhälle är förutsättningarna andra. Men i utsatta områden kan det platsbaserade arbetet visa sig vara effektivare mot till exempel narkotikahandel än mord. Den som vill döda någon med automatvapen eller handgranat är inte sällan opåverkad av risker både för egen del och för oskyldiga.
Å andra sidan menar Kristofer Nilsson att det tills nu har funnits ett alltför stort fokus på ett personbaserat polisarbete.

Han anser att hot spots som fenomen måste belysas och ett nytt arbetssätt ges större legitimitet inom kåren. Kristofer Nilsson nämner också journalisternas roll, det kan vara svårt att motivera och förklara ett framåtsyftande långsiktigt arbete med hot spots när medias rapportering resulterar i krav på snabba insatser mot gängbildningar och kända kriminella.
– Av tradition har vi spanat på kraftigt brottsbelastade personer. Dessvärre står det allt mer klart att det är ofta oerhört svårt att nå hela vägen till en fällande dom, därför måste vi tänka nytt.
– Dokumentation och uppföljning är väldigt viktigt nu. Dels som ett led i det brottsförebyggande arbetet, dels för att kunna förklara metoden för våra samverkanspartners i civilsamhället.

Kristofer Nilsson konstaterar att en poliskår med otillräckliga resurser har en tendens att förlita sig på ett personbaserat arbetssätt. Samtidigt tycker han att omorganisationen har gett bra förutsättningar för en mera platsbaserad taktik. Men taktiken har svårt att få färste så länge svårt att fspohar gett ett bra förutsättningar för en mera platsbaserad taktik. Men metoden har svårt att fspoå fäste så länge alla tjänster som finns på pappret inte motsvaras av riktiga poliser.
– Det måste naturligtvis åtgärdas. Jag vill också trycka på hur viktigt det är att hela polisen arbetar på samma sätt och enligt en fastslagen plan. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att en kombination av de både metoderna är att föredra, säger Kristofer Nilsson.

”Rädslan för
att åka fast har minskat”

Frustration på grund av upplevelsen att polisarbete sällan vilar på vetenskaplig grund var drivkraften.  Nu vill Kristofer Nilsson gå vidare och lyfta brottsoffrens situation.

forskning2Under utbildningen insåg han att han helst ville förlägga sitt framtida yrkesliv till storstaden. På grund av närheten till familjen sökte sig Kristofer Nilsson till Göteborg.  Nu har han varit polis i tretton år, hela tiden på Hisingen, och beskriver en polisvardag som ändrat karaktär sedan han först stiftade bekantskap med den.
– Jag har funderat mycket på det där, har det blivit värre? Svaret är dessvärre ja.

Han nämner hur mc-gängen agerade under hans första tid som polis. Medlemmarna var allmänt tillmötesgående mot poliserna, inte sällan artiga. Men nu har nya konstellationer tagit över och deras inställning till poliser och andra myndighetsföreträdare är mera konfrontativ.
– I någon mån var mc-gängen smartare, de höll en lägre profil. Rädslan för att åka fast har minskat. Många har noterat att risken för att åka dit, också för grova brott, är ganska liten.

Kristofer Nilsson började fundera på forskningens roll. Han tyckte att det står klart att många vederhäftiga rön aldrig påverkar verksamheten genom att knuffa den i rätt riktning.
– Vi gör vad vi tror är rätt, vi gissar och hoppas på det bästa. Det håller inte i längden, i stället måste vi stödja oss på sådant som vi vet funkar. I USA har man forskat om hot spots i 30 år, det finns mycket att hämta där.

Hur har du klarat att kombinera forskning med heltidsarbete som polis?
– Jag har slitit på. Rent ekonomiskt har jag fått hjälp från Polisförbundet och Hildur Johnsons stiftelse. Det har betytt mycket som uppmuntran och jag har fått bidrag till litteratur.

Ska du satsa vidare på en akademisk bana?
– Ja, nästa projekt kommer att handla om brottsoffer. Jag tror att det finns mycket som går att förbättra med enkla medel, till exempel vanemässigt återkoppla till brottsutsatta som varit i kontakt med polisen. Tanken är till att börja med att ta en kandidatexamen i kriminologi.

 

UPPSATSEN

Titel: Polisens brottspreventiva arbete med utgångspunkt i hot spots kopplat till gängkriminalitet och grova våldsbrott i särskilt utsatta områden.

Kriminologi B, 7,5 Hp, vårterminen 2016. Umeå universitet, Sociologiska institutionen.

Metod: Tillträde till organisationen och nyckelinformanter, det vill säga intervjuer med poliser, egna erfarenheter och studier av relevant forskning.