ANNONS:

 
 
 
 
 
Polistidningen nr 3 delades ut runt 15:e juni. Nästa nummer kommer 7:e september. Hela årets utgivningsplan finns här.
 
 
 
 

Arkiv

Yrkesstolthet ett måste för att orka

Publicerad 2016-09-06

Ledare Jag hade velat börja med att välkomna alla kollegor tillbaka efter en välbehövlig semester och välförtjänt avkoppling från jobbet. Men sommaren har för många inneburit ett ännu tuffare jobb och en hårdare arbetsbelastning än vanligt. Lojala medarbetare har ställt upp och jobbat extra arbetspass, övertid och utan möjlighet till återhämtning och gjort sitt yttersta för att få sommaren att gå ihop. Det har också inneburit tuffare prioriteringar av vilka brott man åker på, samt att allvarliga brottsutredningar hamnar i balanshögen.

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande

Lena Nitz, Polisförbundets ordförande

”Det har uppstått en klyfta mellan den högsta ledningen och medarbetare som blir allt svårare att överbrygga.”

Många poliser känner sig nu så tröttkörda, uppgivna, förbannade och ledsna att de inte längre känner glädje i att komma tillbaka till jobbet. Bitterheten över en polismyndighet som inte tar sin personal på allvar och känslan av otillräcklighet överskuggar glädjen över att återse sina kollegor.

Till den dystra verkligheten ska läggas tvivlet på den nya polisorganisationen. Nio av tio poliser anser inte att dess huvudsyften, det vill säga att bli mer enhetlig och effektiv, samt komma närmare medborgarna, har uppnåtts. Det är bra att Statskontoret utreder effekterna, men samtidigt behövs nu snabbare insatser. Misstron mot den nya organisationen är nu så omfattande att tiden börjar bli knapp för att klara av den endast med en kriskommission.

Att återväcka entusiasm, arbetsglädje och motivation är idag en grannlaga uppgift. Det har uppstått en klyfta mellan den högsta ledningen och medarbetare som blir allt svårare att överbrygga. Samtidigt krävs ledarskap framför chefsskap för att ingjuta energi i tröttkörda poliser. Ett ledarskap som gör att polisen känner sig respekterad och värderad för sin praktiska yrkesskicklighet, sitt hantverkskunnande. För till syvende och sist är det hantverkskunnandet som avgör verksamhetens resultat. Polisiära hantverksmänniskor är stolta över sådana färdigheter som har mognat fram under en längre tid. Där det teoretiska kunnandet mejslas ut av praktik och erfarenhet som under åren ständigt slipar till den enskilde polisens skicklighet. Att få förutsättningar att använda den på bästa sätt i kampen mot brottslighet och för trygghet ger en yrkesstolthet som är ett måste för att orka arbeta som polis.

För allt fler saknas idag dessa förutsättningar. Therese, Stefan och Josephine är några som valt att säga upp sig efter långa karriärer.

Det handlar inte bara om den dåliga lönen utan också att alltmer arbete blivit administrativt, snarare än polisiärt, som Josephine beskrev i ett viralt blogginlägg: ”Kärnverksamheten lider och går på knäna, de administrativa arbetsuppgifterna växer sig allt högre. Borde det inte vara tvärtom? Har vi kommit närmre medborgarna som det lovades? Knappast!”

Om några veckor samlas Polisförbundet till kongress. Jag ser då fram emot att samla kraft, kunskap, erfarenhet och styrka inför kommande utmaningar. Jag hoppas också att Anders Ygeman tar de nödvändiga besluten så att vi kan vända den negativa utvecklingen, stärka polisyrket och få poliser att känna framtidstro och optimism inför höstens stora utmaningar.