Arkiv

Sinnesnärvaro,
snabbhet och spänst

Publicerad 2017-02-07

Redaktörens rader Inledare i Polistidningen nummer 1 2017, som delas ut runt den 9:e februari.

 

Polistidningen är nu inne på sin 115:e årgång sedan starten 1903, samma år som Polisförbundet bildades.

I sju av dessa år har Ali Moosavian stått för tidningens form. Och det med den äran. Trogna läsare har nog noterat att vi ofta nominerats och flera gånger knipit utmärkelser för redigering och design.

Det tog först emot att se över layouten, men med färre, tjockare nummer krävdes ett omtag. Därför har vi nu skaffat en ny kostym, signerad Torino tidningsform.

Den som tror att det innebär att vi övergivit vårt samarbete med Ali Moosavian bedrar sig. Det är Ali som har gått och skaffat sig en kompanjon; Christian Gård, och tillsammans har de skapat en ny look. Omgörningen märks mest i den nya bakvagnen, PT-plus, där Pan-notiserna samsas med bland annat forskning, insändare och den nya vinjetten ”Vad hände sen?”

Form i all ära. Det finns betydligt viktigare lyft, som ännu lyser med sin frånvaro. Resultatet av Polisförbundets förhandlingar med arbetsgivaren är vid vår pressläggning inte avslutade. Polisförbundet har meddelat att man vid den dammsugning av polisbudgeten man genomfört inte funnit medel nog att täcka en tillräcklig polislönesatsning. För det krävs att politikerna skjuter till miljarder, på liknande sätt som till lärarna. Men förbundet vill inte ha någon politisk inblandning i hur ett polislönelyft ska fördelas, påpekar förhandlingschefen Niklas Simson.

I skrivande stund har det kommit en ny hovrättsdom som påminner om polisyrkets utsatthet. Den gäller den tonåring som på Hässleholmen knivhögg en polis, som överlevde tack vare ”sinnesnärvaro, snabbhet och spänst”. I höstas dömdes tonåringen till fyra års fängelse. Då bedömdes att han var 18 år när han attackerade polisen. Därefter har han visat att han i själva verket var 17 år, skriver Borås Tidning. Straffet för mordförsöket har därför ändrats till sluten ungdomsvård i två år och tre månader. Beslutet om livstids utvisning ruckar man dock inte på.