Polistidningen nr 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer kommer 9 februari 2018. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Arkiv

Illustration: Emma Hanquist FormNation

Granska först – dela sen

Publicerad 2017-02-09

Reportage 2014 spreds en rad rykten om polisens yttre och inre kontroller, eller ”super-Reva” som vissa valde att kalla det. Ryktena hör till de exempel på falska påståenden som sprids på nätet som journalisten Jack Werner samlat på sig.

Jack Werner.

På sociala medier låter vi oss roas av och reagera på omvärlden och det kan verka så anspråkslöst att i förbifarten dela, kommentera eller gilla något vi tar del av. Men det gäller att vara medveten om att även ett litet klick innebär att vi gör oss ansvariga för att sprida information, menar Jack Werner, journalist och författare som föreläser om vikten av att ha ett källkritiskt tänkande på internet.

– Allt som publiceras har kraft. Vi måste ha ett etiskt förhållningssätt till hur vi beter oss i den digitala världen, säger Jack Werner.

Hans egen ingång till att engagera sig i frågan bygger från början på hans fascination över vandringssägner. Sådana finns det gott om på nätet, menar han. Genom grävande journalistik har han avslöjat flera historier som visat sig vara rena påhitt. De osanningar och rykten som sprids på nätet är emellertid ofta hårdare än så kallade gamla klintbergare av ”råttan-i-pizzan”-karaktär. Det kan röra sig om förtal. Personer kan hängas ut för brott eller så kopplas grupper av människor ogrundat ihop med händelser och handlingar. Och de falska påståendena kan spridas med rekordfart på nätet.

Ett av ryktena som florerade om polisens yttre och inre kontroller var att ett helt t-banetåg skulle ha stoppats. Polisen skulle sedan ha utrymt tåget, delat upp alla resenärer efter hudfärg och begärt att få se de till synes ”icke-svenskas” ID-handlingar.

Berättelsen om de vita skåpbilarna som skumt kör runt i bostadskvarter är ett annat exempel på en fiktiv näthistoria som blivit ett viralt fenomen. Den har dykt upp i olika skepnader genom åren.

– Ibland gör den gällande att det är polska gästarbetare som är ute på stöldräder i villaområden. Andra gånger är det muslimer som kör samma vita skåpbilar. Den grupp som känns mest skrämmande för tillfället pekas ut för att vi ska bli rädda, säger Jack Werner.

För att uppmärksamma att en hel del av det som figurerar i våra flöden är just fejk, skrönor och ogrundade rykten var Jack Werner, tillsammans med kollegorna Åsa Larsson och Linnea Jonjons, 2014 med och startade Viralgranskaren, en del av tidningen Metro. Uppdraget var att granska och analysera nyheter och internetfenomen som vuxit sig stora genom sociala medier.

Fler och fler har sedan dess uppmärksammat behovet av att vara källkritisk på nätet. Internetstiftelsen i Sverige, en oberoende organisation som verkar för en positiv utveckling av internet i Sverige, har i samarbete med Viralgranskaren nyligen gett ut en guide. Den tar upp hur man lär sig att undersöka sanningshalten i innehållet på internet och hur man bör fundera och agera innan man delar något.

Enligt Jack Werner är det allas skyldighet att ta ansvar för sin delaktighet på nätet.
–Men jag har märkt att pekpinnar inte går hem när jag föreläser så jag brukar även motivera genom att inspirera fler till vara lite som detektiver. Att få fler att vilja snoka rätt på källan och avslöja bluffar på nätet. Ingen vill ju känna sig lurad.

Så avslöjar du nätbluffen

Kolla källan. Ställ alltid frågan ”vet jag vem källan är?” Är det exempelvis en myndighet, ett företag, en privatperson och är det någon som behärskar ämnet? Är du osäker, var kritisk.
Vill du veta vem som står som innehavare för ett domännamn använder du databasen Whois för utländska sajter, www.whois.com. För svenska webbadresser, som slutar på .se eller .nu, sök på www.iis.se.

Fundera på avsändarens syfte. Är det som publicerats till för att informera, presentera fakta, övertyga dig om något, underhålla, påverka en opinion eller kanske sälja en produkt eller tjänst till dig? Fundera på hur innehållet påverkas av vilken sorts webbplats det är.

För bra för att vara sant? Vi har lättare att dela och lajka sådant som bekräftar våra redan befintliga åsikter. Tappa inte din kritiska blick när du ser material på nätet som styrker det du tycker. Fundera på om det kanske tvärtom är för bra för att vara sant.

Dubbelkolla och jämför. Kan du få informationen från andra ställen? Vilka ­andra webbplatser eller webbsidor länkar till den sajt du undersöker? En grundläggande regel när du arbetar med källor är att försöka få uppgifter bekräftade från flera källor som är oberoende av varandra.

Anna-Karin Andersson
frilansjournalist

Källa: Guiden ”Källkritik på internet”, utgiven av Internetstiftelsen i Sverige och Jack Werner, journalist och författare.