Polistidningen nr 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer kommer 9 februari 2018. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Arkiv

”Resultatet blir att enskilda
chefer inte vågar ta initiativ”

Publicerad 2017-05-23

Aktuellt Polisens chefer fick sämst resultat i ett chefstest som genomfördes 2012, vars resultat publiceras nu. (Uppdaterad 24 maj.)

Ann-Christine Andersson Arntén är doktor i psykologi och utredare vid NOA:s utvärderingsfunktion. Sedan 2012 har hon mätt ledaregenskaper hos svenska polischefer på alla nivåer. På grund av att hon har varit sjukskriven publiceras rönen först nu.

Arbetet utgick från ett regeringsuppdrag med målet att polisorganisationen skulle bli mera öppen för vetenskapliga rön. Sedan dess har omorganisationen genomförts, Rikspolisstyrelsen mönstrats ut och rikspolischefen Dan Eliasson efterträtt Bengt Svenson som Ann-Christine Andersson Arntén först arbetade under.

När hon nu publicerar sina rön säger hon att det rör sig om ett besvärligt material i och med att det lyfter upp problem. Hon påpekar att det inte rör sig om någon glädjefylld läsning för polisanställda – och inte heller för deras arbetsgivare.
– Därför är jag noggrann med att understryka att jag inte anser att det är polischeferna det är fel på, de är inte dåliga eller felrekryterade som kollektiv. Det finns naturligtvis felrekryteringar på grund av det sätt vi historiskt har rekryterat chefer på, men i mångt och mycket är det organisationen som brister, den formar de anställda så att de inte vågar ta initiativ och så att de blir stressade lätt.

I studien jämförs ett hundratal polischefer med chefer från näringslivet och övrig offentlig sektor. Enligt Ann-Christine Andersson Arntén är resultatet entydigt; polischeferna utmärker sig genom att få sämre testresultat avseende stresstolerans och inre driv än sina chefskollegor på andra arbetsplatser. Enligt hennes bedömning presterar 60 procent av dem under den lägstanivå som krävs för jobbet.
– Man kan titta på resultatet från två håll: Antingen har man rekryterat de som saknar rätt egenskaper eller så äter organisationen på medarbetare. Jag anser att båda orsakerna finns där, men att det till stor del handlar om ett organisationsfel.
Framför allt, menar Ann-Christine Andersson Arntén, att det är polisorganisationens hierarkiska uppbyggnad som formar personalen. Hon tycker sig se tendensen att organisationen aldrig glömmer, det är riskabelt att sticka ut då ett negativt omdöme kan leva kvar länge. Hon framhåller att det historiskt sett funnits en kultur där chefer anställer nya chefer som påminner om dem själva – som inte har stuckit ut, och varit obenägna att agera av rädsla att göra fel.
– Kanske under en hel karriär. Resultatet blir att enskilda chefer inte vågar ta initiativ, det är bättre att inte göra något än riskera att det blir fel. De blir stressade över situationen och tar i värsta fall ut frustrationen på underordnade.

Du har använt en metod som bygger på att försökspersonerna på egen hand besvarar en rad frågor. Kan det inte vara så att poliserna är blygsammare än cheferna på privata företag, sämre på att framhålla sina förtjänster?
– Nej, det fungerar inte så. Testet som jag använder har funnits och vidareutvecklats i 15 år. Det är certifierat och tillförlitligt, går inte att manipulera. Ofta används det i kombination med ett intelligenstest. Dessutom finns det en del som visar om testpersonen är sanningsenlig. I de fall jag märkt att det finns medvetna glidningar har den personen fått utgå.

Ann-Christine Andersson Arntén nämner att hon är oroad inför framtiden och hänvisar till att dagens lägre polischefer rekryteras enligt samma principer som de som ingick i hennes studie 2012, detta trots att helt nya krav ställs för ett fungerande chefskap.
– Den nya organisationen ska ju vara plattare, med delegerande chefer som litar på medarbetarna. Då behöver vi ett ickehierarkiskt ledarskap med andra förmågor. Jag har erbjudit mig att göra om studien, men än så länge har inte intresset funnits.

Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, tycker att testet till viss del bekräftar den bild hon har sedan tidigare.

Lena Nitz. Foto: Johan Svanestrand

– Vi gjorde själva en undersökning 2015 bland våra medlemmar. Den visade att var tredje polis på grund av rädsla för repressalier inte vågade framföra kritik.
Också i den undersökningen gjordes jämförelser med andra yrkesgrupper och det visade sig att poliser är rädda för repressalier tre gånger så ofta som förvärvsarbetare i stort.
– I en sådan miljö är det klart att också cheferna hämmas. Problemet är långt mer komplext än att det skulle vara enskilda chefers fel, orsaken är snarare systemfel och kultur.

Lena Nitz konstaterar att båda undersökningarna gjordes innan omorganisationen, hon efterlyser därför en studie som visar hur polischeferna mår i dag.
– Det är hög tid att satsa på ledarskapet. Det är en av anledningarna till att vi vill ha en nationell samling, där just ledarskapet lyfts, och därför nämner vi ledarskapet som en av tio viktiga punkter som ska bidra till en effektiv polis.

Fotnot: Ann-Christine Andersson Arntén framhåller att testet, Job match talent, är ett certifierat test som man har forskat på vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.