Polistidningen nr 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer kommer 7 december. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 

Arkiv

En ödesstund för polisen?

Publicerad 2017-09-06

Insänt Det finns en rad stora och avgörande frågor som Polisförbundet hanterar. En av dessa upplevs av förbundsområde Kamraterna ha hamnat i bakgrunden. Inom förbundsområde Kamraterna organiseras polispersonal från en rad olika verksamheter. Där och över hela landet har ifrågasättandet av vår yrkesroll och vår tidigare unika ställning visat sig på många håll.

Fortfarande är det polisen som av staten har tilldelats möjligheten att använda våld som tvångsmedel. Vi har inte bara en möjlighet utan även en skyldighet att i vissa fall att använda tvångsmedel för att lösa en arbetsuppgift. Det är en del. En annan är att polisyrket är komplext och för att bli en bra och trovärdig polis krävs det en bred bas att stå på.

Det bygger inte på något skråtänkande utan den reella verkligheten. Kriminalitetens mångfald och komplexitet, kontakten med brottsoffer och vittnen gör att det inte finns något snabbspår. Personlig lämplighet ihop med den erfarenhet och kunskap som en polis får under åren gör denne till en bättre polis och lämplig att hantera de mest skiftande arbetsuppgifter. Det finns en gemensam polisiär bas för arbetet. Sen behöver vi alla specifika utbildningar för den eventuella nisch vi sedan ska jobba med.

Gamla tiders slagord om att poliser ska göra polisarbete gäller fortfarande. Vi kan dock konstatera att det slaget tyvärr är förlorat. Idag har vi civila barnutredare och relationsutredare med mera. De civilanställda som har tagit över tidigare rent polisiära arbetsuppgifter har kommit för att stanna. Men sen måste det vara stopp. Polis är inget ”hur svårt kan det vara”-yrke. Det är svårt. Det kräver sin person och med en dåres envishet så hamrar vi vidare. Det krävs erfarenhet och kunskap för att arbeta som polis och leda andra poliser.

Vi har bland annat exempel på civila gruppchefer som fått svara som sektionschefer över både civila och poliser. Detta visar på en okunnighet om polisyrket och dess krav hos arbetsgivaren. Idag när arbetsgivaren söker till exempel förundersökningsledare så kan det stå så här när det gäller kravlistan på den som söker:

  • Är polis enligt polisförordningen eller har akademisk examen inom juridik alternativt motsvarande erfarenhet som arbetsgivaren bedömer lämplig
  • Har arbetslivserfarenhet av utredningsarbete
  • Har goda datakunskaper
  • Har god kunskap i engelska, både i tal och skrift
  • Har god förmåga att uttrycka dig väl i tal och skrift

Detta exempel är från en av våra polisregioner vid vår myndighet. Med skrivningen ovan kan alltså arbetsgivaren bedöma att en utredare från till exempel Försäkringskassan som har läst några juridiska kurser kan bli FU-ledare.

Om vi värnar om vårt yrke och om vi ska uppfylla kravet från medlemmarna på oss som fackligt förtroendevalda så måste vi arbeta för och få till stånd att polisanställda som utför polisarbete skall ledas av en polis. De civilanställda har lika viktiga arbetsuppgifter som vi poliser. Vi behövs alla i helheten för att det ska fungera. Vi har också en skyldighet att se till att rätt person är på rätt plats.

Vi tycker att debatten om detta får för litet utrymme och vår avsikt med dessa rader är att blåsa liv i diskussionen och se till att denna fråga inte sopas under glömskans tunga matta.

För Förbundsområde Kamraternas styrelse

Mats Johansson
Styrelseledamot