Sex av tio poliser ser sig om efter annat

Publicerad 2017-11-01

Aktuellt ”Jag är väldigt nära att ge upp och sluta. Vart jag än går så kommer jag med största sannolikhet få mer tid till familjen och högre lön. Det svider i polishjärtat att tänka tanken, men vad ska jag göra?”

Åldersfördelning
– de som slutat 2016

(År 2011 inom parentes)

<40 år: 199 (72)

40-60 år: 210 (89)

61-64 år: 306 (204)

65-70 år: 234 (247)

TOTALT: 949 (612)

Källa: Polisförbundet

Citatet kommer från Polisförbundets rapport: ”Högre lön – en samhällsfråga”. Där konstateras bland annat att av de som slutade som poliser förra året var 409 60 år eller yngre. 199 av dem var under 40 år.

”Följden av avhoppen blir att Polismyndigheten tappar både i antal poliser och i erfarenhet och kompetens i en tid då de grövsta brotten blivit grövre och mer svårutredda, de utsatta områdena fler och befolkningen växer” står det bland annat i den 25-sidiga rapporten.

Mot bakgrund av polistappet har Polisförbundet låtit genomföra en undersökning bland medlemmar i yrkesverksam ålder, 2107 webbintervjuer som Novus bistått med.*

Av undersökningen framgår att:

  • Nio av tio av poliserna som besvarat enkäten anser att lönen är en av de fyra viktigaste faktorerna för att de ska stanna kvar i yrket. 64 procent anger fler poliser, 38 procent bättre arbetstider och 28 procent tydligare och mer tillgänglig arbetsledning.
  • Sex av tio tycker att lönen är den enskilt viktigaste frågan.
  • Två procent svarar att inget behöver förbättras för att de ska stanna kvar i yrket
  • Tre av tio uppger att de tvingas jobba övertid för att få ekonomin att gå ihop. Bland de drygt 800 ingripandepoliser som svarat uppger hälften detta.
  • 58 procent svarar ja på frågan: ”Gör du något aktivt för att planera för ett arbetsliv utanför Polismyndigheten?

Bland fritextsvaren är det flera som påpekar att de olika faktorerna som webbenkäten tar upp hänger ihop:

”Får poliser anständigt betalt kommer fler att söka, fler att stanna kvar i yrket och färre kommer att sluta. En effekt blir då att resten faller på plats gällande mindre övertid, minskad arbetsbörda, större chans till ledighet och så vidare”.

Flera har också enligt rapporten tagit upp möjligheten till delpension.
”Får jag inte delpension om något år (är 61) så kan jag tänka mig att sluta och bli pensionär och ta ströjobb hos släkting som är egen företagare”.

Rapporten lyfter även SCB:s statistik över statliga löner, som visar att poliserna gått från att ha en medelgrundlön på 1600 kronor över genomsnittet i början av 2000-talet till att hamna 4400 kronor under snittet inom staten 2016.

* Fältperioden var 30 augusti till 10 september 2017. Urvalet har dragits slumpmässigt ur Polisförbundets medlemspanel. Svaren har skett anonymt. De 2 107 som genomfört hela webbintervjun utgör 60 procent av nettourvalet.

”Det blir till slut oerhört kännbart”

Polistappet märks i hela landet. Den region där minskningen varit procentuellt störst de senaste åren är Mitt; Uppsala, Västmanland och Gävleborgs län. (Uppdaterad.)

Sedan december 2015 har antalet poliser i regionen minskat med 5,82 procent enligt Polismyndighetens senaste statistik, daterad 4 oktober. Numerären påverkas av hur många som slutat i Mitt, tilldelningen av polisassistenter, samt återanställningar.

[1]

Anna Ramsten.

-Jag tror inte att det är något särskilt när det gäller arbetsmiljö eller så som gör att minskningen är större här i Mitt. Jag tror att vi lider av förbannelsen av att vara nära Stockholm, med gott om alternativa arbetstillfällen både inom Polismyndigheten och på en rad andra myndigheter, som är beredda att betala högre löner, säger Anna Ramsten som är ordförande för Polisförbundet Mitt och fortsätter:
-Vi är också en riktig låglöneregion, vi har inte ens nått upp till 27 500 för alla sexåringar. Vi har en väldigt ung kår och det kostar att lyfta alla.

I statistiken ser man att Noa, Nationella Operativa avdelningen, har 7,5 procent fler poliser nu jämfört med sista december 2015. Den ökningen skedde under 2016. Försäkringskassan, Försvarsmakten och andra statliga myndigheter har länge haft viss dragningskraft på poliser, men nu går de som väljer att lämna yrket även till kommunala och privata arbetsgivare. Några startar eget också och antalet som går i pension före 65 är fler än någonsin, enligt Anna Ramsten.
– Allt det här känns ju, särskilt på IGV för det är ju därifrån man har tagit folk för att fylla andra luckor. Det blir till slut oerhört kännbart. Arbetsmiljön blir rent ut sagt bedrövlig, med högar av avrapportering som ligger och väntar, säger hon.

Numer har arbetsgivaren bromsat den interna rekryteringen från lokalpolisområdena.
– Det är på sätt och vis bra, men det blir ju också en inlåsningseffekt, att folk känner att de inte kan komma vidare inom myndigheten, säger Anna Ramsten.

Hur gör man nu med de luckor som uppstår?
-Det blir en hel del vakanser, helt enkelt.

[1] Bild: http://polistidningen.se/media/2017/11/Anna-Ramsten-2017-002-e1509528252670.jpg