Polistidningen nr 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer kommer 9 februari 2018. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Arkiv

Foto: Anna-Karin Nilsson

Träning inför tasertest

Publicerad 2017-12-07

Aktuellt En rejäl smäll från gaspatronen, ett swishande ljud och en duns när pilarna träffar tavlan. Elchockvapen ingår som standardutrustning i många länder, men i Sverige har införandet dröjt. Polistidningen följde med under en utbildningsdag på Sörentorp i Stockholm.

Dagen färgas delvis av nattens dåd. Tidigt på morgonen sprängdes entrédörren till polishuset i Helsingborg. Detonationen var mycket kraftig och kopplades omgående till Polisens offensiva arbete mot den organiserade brottsligheten. Sprängningen är ett givet samtalsämne i pauserna, då åtskilliga av kursdeltagarna hör till de poliser som har störst beredskap för insatser mot våldsamma kriminella. De kommer från Nationella Insatsstyrkan (NI) och det som tidigare kallades piketen – i dag den förstärkta regionala förmågan.

– De är mycket rutinerade i yrket. Alla kan lära av varandra, det är inte så att jag alltid vet bäst. Att genomföra en generell utbildning av ingripandepoliser kommer säkert inte att gå lika smärtfritt, säger Sara Sandberg – en av huvudinstruktörerna och till vardags Polkon-samordnare i Norrbotten.

Sara Sandberg i aktion. Foto: Anna-Karin Nilsson

I några av de länder som redan använder elchockvapen ingår i konceptet att poliserna själva ska utsättas för effekten och låta sig skjutas av en kollega. I Sverige är detta dock inte ett krav, men den som vill får pröva.

– Jag har inte gjort det, jag tycker inte att det finns något skäl, säger Sara Sandberg.

Bredvid står hennes utbildande kollega, som måste förbli anonym eftersom han tjänstgör i NI. Han har testat och beskriver känslan:

– Det gör helt enkelt förbannat ont, det handlar om mycket smärta och håller i sig i runt fem sekunder. Efteråt känns det att något har hänt i kroppen, du blir trött.

Sara Sandberg berättar att det rått viss tveksamhet om vad det nya alternativet i våldstrappan ska kallas. Taser, som ofta hörs, är i själva verket ett varumärke som härstammar från företaget Taser International, som numera heter Axon. Men också elchockvapen är ett problematiskt begrepp.

– Vi har valt att säga ”taser” i skarpa lägen och då allmänheten lyssnar. Orsaken är att poliser reagerar instinktivt då de hör ordet vapen, det ska bara användas då hotbilden är akut. Dessutom är det ett ord som kan skrämma gemene man, säger hon och fortsätter:

– Inne på stationen ska vi säga elchockvapen.

I USA har det inträffat att poliser i stressade situationer har dragit fel vapen och skjutit verkanseld med tjänstevapnet i tron att de använt tasern. Enligt Andreas Lindgren, utbildare i Västerbotten, är dock risken för sammanblandning minimal, förutsatt att utbildningen varit bra. Han understryker flera gånger att elchockvapen aldrig är ett alternativ till tjänstevapnet och att det inte behöver dras snabbt.
– Det ska inte vara större risk än att en polis förväxlar tjänstevapnet med batongen eller med sprejen. Draget av tjänstevapnet ska sitta i muskelminnet och ske helt automatiskt. Tasern tar man gärna fram lite i förtid, ett kontrollerat aktivt val.
Sara Sandberg förtydligar:
– Pepparsprej är på samma nivå i våldstrappan, det handlar inte om något nödvärnsvapen.

Samtidigt är det ingen hemlighet att de fysiska effekterna av tasern i olyckliga fall kan vara långt mera ödesdigra än följderna av sprej (se artikel bredvid). Men de nyaste elchockvapnen är utvecklade för att riskerna ska minimeras. Till exempel har dagens taser dubbla rödpunktssikten, vilket ger kontroll över båda pilarna. Ögonen är naturligtvis extra sårbara och får inte träffas, men också en träff i direkt anslutning till hjärttrakten kan vara farlig.

– Vi kommer att lära ut till bärarna att de inte ska sikta i hjärttrakten, bra träffbild framifrån är under bröstkorg och ner, säger Sara Sandberg.

Det blåaktiga sprakande ljuset som syns när hon demonstrerar vapnet inger respekt. Oavsett påverkansgrad och adrenalinrusch i kroppen slås en gärningsman ut och potentiella våldsverkare kan vara räddare för att utsättas för el än för verkanseld.
– Vi tror mycket på effekten av att bara visa tasern, säger Sara Sandberg och fortsätter:
– Erfarenheter från andra länder tyder på att busarna vet att poliserna inte tvekar att använda tasern, steget är inte alls lika långt som att skjuta med tjänstevapnet.

Hon visar hur tasern ska sitta. Ganska långt ner på den svaga sidan. Den ska dras korsvis, poliserna måste sträcka sig efter den när de testar. Det första träningsscenariot iscensätts i en av de fejkade lägenheterna vid övningsområdet Lagtorget. Två poliser spelar en far och hans psykiskt labile son. Då sonen oskadliggjorts med hjälp av elchockvapnet utvärderas ingripandet.
– Det är svinjobbigt att hantera någons självskadebeteende, samtidigt som man måste tänka på den egna säkerheten, säger en av de ingripande poliserna.

Figuranten som spelade labil tillägger att han upplevde agerandet mot honom som väl genomfört och ger det med beröm godkänt.
– De höll bra avstånd och inväntade rätt taktiskt läge.
– Och sprejen hade varit ett sämre alternativ, åtminstone hade jag inte valt den i ett så litet utrymme, avslutar Sara Sandberg.

Utanför de fejkade lägenheterna vid Lagtorget är himlen klarblå. Trots att det är höst och löven i buskagen och på träden vid Sörentorp färgats guldgula värmer solen. Det har varit kallare norrut. I inlandet, där Sara Sandberg har sin arbetsvardag, tror hon att poliserna kommer att få extra stor användning av det nya hjälpmedlet.
– Ett vettigt mellanting då vi annars kanske valt att backa. Det är förstås nödvändigt att undersöka hur allt fungerar då det är minus 35 grader ute.

Hon beskriver de speciella svårigheterna som möter poliser i arktisk miljö. Breddgraden hänger samman med glesbygd och långt till förstärkning, om det ens finns någon. Men de renodlat tekniska utmaningarna är också stora i extrem kyla. I Nordamerika används tasern i liknande natur och det har visat sig att torr luft påverkar effekten och att batteriladdningen, precis som i en mobil, försämras i takt med att minusgraderna ökar.
– Det är roligt att vi i glesbygd har involverats så mycket i testverksamheten, förutsättningarna för polisarbete skiljer sig mycket åt beroende på var man är i Sverige.

Nästa scenario illustrerar Sara Sandbergs ord om att tasern inte i första hand är något nödvärnsvapen: Två män befinner sig i lägenheten, den ena sitter blödande och omtöcknad vid ett bord, den andre är utåtagerande och aggressiv. Två poliser knackar på, en av dem går fram till den skadade. Den andre närmar sig den aggressive mannen som blir alltmer hotfull. Polisen håller tasern i handen och rödpunktssiktets markering vandrar från golvet upp på mannens torso. Plötsligt sliter den aggressive mannen fram en pistol och polisen byter taktik så snabbt att det är svårt att se vad som händer. Tasern flyger iväg och innan den slår i golvet har han hunnit dra sitt tjänstevapen och lägga an.

– Det där var den snabbaste vapenväxling jag sett, säger någon.

– Men det blir dyrt om vi börjar kasta tasers i väggen, de kostar ju 17 000 kronor styck. Men allt lär åtminstone registreras, säger en annan.

Det han syftar på är att taserns internminne loggar exakt hur länge den använts, på vilket sätt och vid vilken tidpunkt. 16 000 händelser får plats i systemet, en avgörande finess om det framförs anklagelser om att en polis nyttjat vapnet felaktigt. Också i en färsk finsk undersökning* nämns denna funktion. I studien har man gått igenom samtliga 357 taseringripanden i Finland förra året. I hälften av fallen handlade det om att skydda liv och hälsa. Nio av tio ingripanden avlöpte utan att någon av de inblandade skadades fysiskt.

*Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 2017, Vol 104, No 2

 ”De kommer att snurra oavbrutet”

Under två år ska elchockvapnen testas i stora delar av landet. Efter en utvärdering bestäms hur svensk polis ska gå vidare med beväpningen.

Elva huvudinstruktörer och 27 vanliga instruktörer har utbildats för att lära sina kollegor runtom i landet att hantera tasern. I januari 2018 startar testverksamheten och efter två år utvärderas försöket.

– I Stockholm är utbildningen av poliser i yttre tjänst redan igång. Sammanlagt kommer närmare 700 poliser att använda tasern under den tvååriga testperioden, säger projektledaren Pär Wärdig när Polistidningen intervjuar honom i mitten på oktober.

Polismyndigheten har köpt in 70 elchockvapen. För att prova dem i alla miljöer som är aktuella har landet delats upp i storstad, mellanstad och glesbygd – intensivast kommer testverksamheten att vara i Stockholmsområdet.

– Varje testpatrull ska utrustas med en taser. För att utnyttja tiden och materialet maximalt kommer vapnen att hela tiden vara med ute.

Är inte 70 vapen lite med tanke på att 700 poliser ska använda dem?

– Nej, i och med att de snurrar oavbrutet ska det fungera. För att få en kontinuitet i användandet kommer varje patrull dessutom att ha tasern en månad i sträck.

 

Foto: Anna-Karin Nilsson

Kan rubba hjärtrytmen

 Utomlands har användning av elchockvapen resulterat i ett antal dödsfall och skador. Men forskning visar att den tekniska utvecklingen går åt rätt håll.

Mårten Risling är professor i anatomi vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. I en sammanfattning av forskningsläget*, beställd av Polismyndigheten, nämner han intermezzon som rapporterats i andra länder, framförallt USA och Storbritannien. Bland annat rör det sig om skador på grund av: Okontrollerade fall till marken, penetration av pilen som den strömförande koppartråden sitter i och, i värsta fall, plötsliga dödsfall – de senare beror oftast på rubbning av hjärtrytmen orsakad av droger och stress i samband med ett polisingripande. Risling nämner även att merparten studier i ämnet har finansierats av tillverkarna och att det därför är viktigt att ta fram opartisk forskning, något som pågår i Storbritannien.

Han påpekar att de flesta underökningarna gäller den äldre modellen – Taser X26 som inte längre tillverkas. Den modernare X2, som svensk polis försetts med, har lasersikte för båda pilarna, vilket medför lägre risk för att träffa fel. I det modernare vapnet har elpulserna en digital styrning, vilket tros reducera risken för hjärtpåverkan. Det finns också förhoppningar att antalet fallskador ska minska med den uppgraderade elchockpistolen.

Sammanfattningsvis menar professor Mårten Risling att vapnet är en tillgång som ökar säkerheten vid omhändertaganden. Han framhåller dock att det finns faror och att personer som är förvirrade och svettiga efter ett ingripande bör undersökas noggrant av sjukvårdspersonal. Han tycker också att det bör sättas samman ett informationsblad till vårdpersonal, då de flesta inte har erfarenhet av symptom som patienter som exponerats för elchockvapen kan uppvisa.

* Bedömning av medicinska effekter av Taser X2

Testgrupper

Här testas elchockpistolerna

  • Lopo Södermalm
  • Lopo Vällingby
  • Lopo Västervik
  • Lopo Borås
  • Lopo Piteå/Älvdal
  • Förstärkt regional förmåga i: Göteborg, Stockholm och region Öst.
  • Handräckningsgruppen polisområde Stockholm Syd.
  • Nationella Insatsstyrkan