Polistidningen nr 1 delas ut runt 9 februari. Numret efter når brevlådorna 13 april. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Lenas ledare

Nu gör vi lönefrågan
till en valfråga

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 

Arkiv

-När det gäller den generella straffskärpningsgrunden vill vi inte utesluta någon yrkesgrupp, säger utredaren Anders Perklev. Foto: Thomas Carlgren

”Problemet spritt till utsatta områden i hela landet”

Publicerad 2018-01-18

Aktuellt Brottet blåljussabotage, med livstids fängelse i straffskalan, kan bli verklighet 2019 om riksåklagare Anders Perklevs utredningsförslag antas av riksdagen.

Det var under en presskonferens onsdagen den 17 januari som justitieminister Morgan Johansson (S) och riksåklagare Anders Perklev presenterade det första av två delbetänkanden kopplade till Blåljusutredningen.

Anders Perklev, som lett utredningsarbetet, berättade inledningsvis att han tillsammans med sina medarbetare har träffat berörda fackförbund samt besökt Rosengård och Järvafältet.
– Problemet med angripen blåljuspersonal har varit aktuellt i ett tiotal år och är nu spritt till utsatta områden i hela landet och inte bara ett storstadsfenomen, sa Anders Perklev.

Utredningen har kommit fram till tre förslag:

  • För det första införs den nya brottsrubriceringen ”blåljussabotage” – då någon angriper polis, räddningstjänst eller ambulanspersonal – i brottsbalken.
  • För det andra föreslås att minimistraffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från sex månaders fängelse till tolv månader. Samtidigt föreslås att maxstraffet höjs från fyra år till sex år.
  • För det tredje införs en straffskärpningsgrund. Enligt förslaget ska den som angriper någon som yrkesarbetar straffas hårdare än om den angripne inte arbetar vid tillfället. Vilken sorts yrkesutövning det gäller spelar ingen roll. Däremot krävs enligt Perklev att det rör sig om förvärvsjobb, till exempel ideellt arbete faller utanför regleringen.

 

– När det gäller den generella straffskärpningsgrunden vill vi inte utesluta någon yrkesgrupp, alla behövs för att samhället ska fungera, säger Anders Perklev senare i en telefonintervju med Polistidningen.

I grovt fall av blåljussabotage föreslår utredarna att livstids fängelse ska ingå i straffskalan. Skälet är att brottet är att jämställa med övriga sabotagebrott.
– Det skulle till exempel kunna handla om att någon hindrar ambulans eller andra räddningsfordon med resultatet att någon avlider. Det kan vara lika allvarligt som att medvetet beröva någon livet.

Leif Jennekvist, polismästare på Noa, är Polismyndighetens representant i utredningsgruppen. Han påpekar att de åtta experterna som deltar har varit eniga om inriktningen.
– Vi har alla ansett att vi måste göra något drastiskt. Nu föreslår vi väldigt höga straff för en typ av brott som inte har gått att få in under sabotage.
Enligt Jennekvist kan ny lagstiftning ge polisen och andra rättsvårdande myndigheter möjlighet att utreda brott effektivare.
– Hela tvångsmedelskatalogen öppnas, i det ljuset ska man också se de stränga straffen som föreslås.

Utredningsarbetet har genomförts i snabbare takt än det först var planerat, eftersom samhällsförändringen accelererat.
– Problemet har fått sådan uppmärksamhet att vi uppmanades att tidigarelägga förslaget, säger Anders Perklev.

Enligt ett tilläggsdirektiv ska utredarna till nästa rapporttillfälle ta fram förslag på hur möjligheterna att kroppsvisitera personer som kallas till förhör i Polismyndighetens lokaler ska utökas. Dessutom kommer Anders Perklev och hans medarbetare utreda frågan om skadestånd till poliser.
– Det finns en del domar som kritiserats då skadestånd inte dömts ut med hänvisning till att poliser ska tåla en hel del. Vår uppgift är att ta in domarna och se hur man faktiskt dömer. Sedan kommer vi eventuellt att lägga ett förslag om en förändring.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger att hon tycker att det är bra att lagstiftaren är på väg att ta tag i flera av de frågor som förbundet drivit under lång tid.

Foto: Magnus Laupa

– Dels är det en viktig signal om att de samhällsbärande yrkena är okränkbara, dels visar det att övriga samhället står bakom de som har utsatta jobb, säger hon och fortsätter:
-Det är alltid svårt att veta hur stor den avskräckande effekten blir, men visst tror jag på viss påverkan.

Lena Nitz påpekar också att frågan om skadestånd till poliser är ständigt aktuell, inte bara i de fall en polis har ansetts kunna tåla mer än andra medborgare.
– Jag önskar också att man såg över den konstiga situationen att Brottsoffermyndigheten kan göra en självständig hårdare bedömning än domstolen avseende skadestånd till en polis, säger hon.

 

Läs mer:

Doktor i straffrätt: ”Blåljusförslag är ren symbolpolitik”, DN 18 januari.

”Frågan är, som så ofta, hur straffkänsliga folk verkligen är om de vet att risken är liten att de åker fast och fälls. Hur hanterar samhället de barn som deltar i sabotagen?” 

DN:s ledarskribent Erik Helmerson, 18 januari.