Utsattheten för brott är den högsta sedan Brås Nationella Trygghetsundersökning infördes 2006. Sexualbrott, trakasserier och bedrägerier, i den ordningen, är de brottstyper där utsattheten har ökat mest.

Utsattheten för brott är den högsta sedan Brås Nationella Trygghetsundersökning infördes 2006. Sexualbrott, trakasserier och bedrägerier, i den ordningen, är de brottstyper där utsattheten har ökat mest.

Mellan 2012 och 2016 tredubblades utsattheten för sexualbrott, från 0,8 till 2,4 procent, enligt rapporten om utsatthet för brott. Den är baserad på intervjuer med 11 600 personer av 20 000 tillfrågade och tar inte hänsyn till antalet anmälda brott.

– Vi har en bred definition av sexualbrott i undersökningen. Från blottning och ofredande till våldtäkt, säger Åsa Strid, utredare på Brå.
Om ökningen, i det här fallet, beror på attitydförändringar och medvetenhet om sexualbrott eller yttre omständigheter hoppas Brå kunna utreda vidare. Dock menar Åsa Strid att statistiken över anmälningar i större utsträckning än den över utsatthet påverkas av just attityder i samhället. Steget är längre att ta till att anmäla än att berätta i en telefonintervju att man har utsatts.

Åsa Strid påpekar att effekterna av #metoo inte syns i den aktuella undersökningen då den genomfördes våren 2017 och siffrorna avser år 2016, men att man redan nu vet att man kommer att kunna se en effekt av detta. Och att Brå antagligen kommer att särskilt titta närmare på just detta. Under vilka former än ännu inte klart. Möjligtvis kan det få effekt på hur många som anmäler. Som det ser ut i den senaste undersökningen väljer bara elva procent av de utsatta att anmäla sexualbrott.
Kvinnor, och då främst yngre kvinnor, är de som är överlägset mest utsatta för den här brottstypen. Männen ligger i den senaste mätningen på 0,6 procent och även om man enligt Åsa Strid kan se en svag ökning är den inte statistiskt säker.

Bakom ökningen av bedrägerier däremot står kopplingen till en förklaring mer säker.
– Det handlar om teknikutvecklingen, säger Åsa Strid.
En utveckling där säkerheten inte riktigt hinner med de nya tjänster och funktioner som erbjuds. Bedrägerierna drabbar i första hand medelålders män och har ökat från 3,0 till 4,3 procent sedan 2012.
Bedrägeribrotten är de som i störst utsträckning polisanmäls, i förhållande till hur många brott som begås.

Även bakom trakasserier, som är den brottstyp som kommer på tredje plats med en ökning från 4,1 till 5,5 procent från 2012, tros en viktig faktor vara teknikutvecklingen.
– Vi kommer att lägga till en fråga i nästa trygghetsundersökning om just trakasserier på nätet, säger Åsa Strid.

Trakasserier och hot anmäls i 26 respektive 23 procent av fallen. Hot, sexualbrott och trakasserier är de brottstyper som anmäls minst i förhållande till antal utsatta.

Underökningen visar också att fördelningen av vilka som utsätts för brott är mycket ojämn. 2,7 procent av Sveriges befolkning utsätts för nästan två tredjedelar av alla brott mot enskild person som begås. Värst utsatta är ensamstående med barn. Den gruppen har en utsatthet för brott mot enskild person på 25,2 procent jämfört med genomsnittet av befolkningen på 15,6 procent.

Mellan 2005, då undersökningen började göras, och 2014 låg utsattheten på en ganska stabil nivå, men under de senaste två åren har man sett en ökning. Mellan 2015 och 2016 har det ökat från 13,3 procent till 15,6 procent.

Blir digitalt

Nationella trygghetsundersökningen görs av Brå och publiceras, i sin helhet, i januari varje år.
Den omfattar då året före insamlingsåret vilket innebär att den senaste undersökningen beskriver år 2016. Från och med 2018 kommer man att gå över från att basera undersökningen på i huvudsak telefonintervjuer till webb- och postenkäter, bland annat av kostnadsskäl.