ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nummer 3 delades ut runt den 15 juni. Därefter kommer nästa nummer 9 september. Komplett ugivningsplan finns här.
 

Lenas ledare

"Brottsligheten
tar helt enkelt
inte semester"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Foto: Charlotta Bäckström

”Jag var hotellskadad”

Publicerad 2018-04-10

Aktuellt Jonas Nimborn kommenderades till bron och blev kvar i 25 månader – med hotellrummet som hem och Blekingelängtan i bröstet.

Kontrollerna vid Öresundsbron infördes 2015. Sedan dess har poliser, främst från södra Sverige, kommenderats till Skåne i en strid ström för att avlösa varandra vid identitetskontrollerna på bron. Den vanligaste varianten är att de kommenderas för sexmånadersperioder som sedan förlängs med sex månader åt gången. Inom vissa delar av Syd gäller dock kontrakten tre månader i taget.
– Merparten av poliserna som kommer hit stannar i mellan sex och nio månader. Men det finns de som varit här i två år och det tär naturligtvis enormt, säger Fredrik Persson.

Han är huvudskyddsombud i Malmö. Under de senaste åren har han sett kollegor passera revy för kortare eller längre tjänstgöring på Öresundsbron. Några upplever fördelarna med bekvämt hotellboende och nya arbetsuppgifter i landets tredje största stad. Andra anländer med en klump i magen och åker hem till krisande familjer.
– Som nybliven ung polis utan familj är det säkert en behaglig tillvaro ett tag. Men efter sex, sju veckor brukar de flesta krokna och inte tycka att det är så kul att bo på hotell längre, säger Fredrik Persson.

Han känner till flera poliser som skiljt sig efter Malmökommenderingen.
– Det finns de som kommit till mig och berättat att de sitter fast i en djävulsk situation med pendling till hemmet. I värsta fall får partnern till slut nog.

Jonas Nimborn var länge ordförande för Polisförbundet Blekinge. Men i samband med omorganisationen splittrades Blekinge och det fackliga uppdraget upphörde. Strax därefter fick han förfrågan om han kunde tänka sig att åka ner till Malmö för att arbeta med gränskontroller. Ett argument för detta var att han inte har några barn och tidigare bodde och jobbade i Malmö. Alternativet var att en yngre polis med familj skulle tvångskommenderas.
– Jag bad om betänketid men fick beskedet att jag hade två minuter på mig, då sa jag ja.

När han trodde att det rörde sig om en tremånadersperiod upplevde Nimborn först inte att kommenderingen var speciellt betungande. Dessutom tyckte han att det var intressant att lära sig något nytt. Han hade aldrig tidigare varit i kontakt med gränspolisverksamhet, nu var han gruppchef för 15 poliser vid bron och bodde på hotell tillsammans med andra ditkommenderade poliser.

Men då tre månader gått och han ombads att skriva på för ytterligare ett kvartal kändes det allt annat än positivt. Det tärde psykiskt och blev en stressfaktor att inte ha möjlighet att sköta om sitt hus. Stämningen bland hans kollegor präglades av att många varit där länge och ville hem till familjerna.
– Flera av dem hade värre än jag. Relationer tog slut när den där hemma inte orkade mer och folk mådde uselt.

Dessutom tyckte Jonas Nimborn att det låg en allt mer besvärande ironi i att vara tillbaka i storstaden som han aktivt sökt sig ifrån.
– Jag är ju född där och jobbade länge i Malmö. När jag flyttade till en stuga i skogen hade jag inte en tanke på att återvända, jag vill ha lugnt.

Med tiden vande sig dock Jonas Nimborn vid situationen. Han trivdes bra med arbetsuppgifterna och sina kollegor. När han fick besked om att hans tjänstgöring vid bron var över från och med mars 2018 reagerade han tvärtemot vad han själv och omgivningen kunnat förutspå.
– På något vis påverkas du av en konstig situation, jag var hotellskadad. Hotellet var hemma och jobbet kanon. Inte ville jag tillbaka till Blekinge.

Var jobbar du nu?
– Nu har jag en månad i Karlshamn då jag tränar upp mig som utredare. Senare ska jag till Kristianstad som utredare, en bra lösning.

Enligt Fredrik Persson är ett av grundproblemen den ansträngda arbetssituationen i polisområde Malmö – som med hänvisning till balanserna är undantaget kravet att ställa upp med personal till gränskontrollerna. Men personalutbytet är ändå stort.
– Vi är ju bas för många specialverksamheter där folk stannar ett tag för att sedan gå vidare. Efter två år anses man vara erfaren i Malmö. Hade vi fått till ett stabilare läge här skulle vi ha klarat gränsen själva och man hade inte behövt kommendera folk från hela regionen, säger Fredrik Persson.