ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nummer 3 delades ut runt den 15 juni. Därefter kommer nästa nummer 9 september. Komplett ugivningsplan finns här.
 

Lenas ledare

"Brottsligheten
tar helt enkelt
inte semester"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Moderaterna bjöd in till debatt om bemanningsläget inom polisen.                          Foto: Emma Eneström

Polisbingo eller enda räddningen?

Publicerad 2018-04-23

Aktuellt Moderaterna bjöd in till debatt i riksdagen i förra veckan. Deras rättspolitiska talesperson Tomas Tobé vädjade i talarstolen till regeringen om att säga ja till en polislönesatsning. Men enligt Morgan Johanson slår oppositionen in öppna dörrar i frågan.

Tomas Tobé inledde med att påstå att ”regeringen har misslyckats”.
– Morgan Johansson kommer att gå till historien som den justitieminister i modern tid som lämnar sitt uppdrag med att ha åstadkommit färre poliser samtidigt som den grova brottsligheten har brett ut sig över Sverige.
Moderaterna har räknat ut att målet med 10 000 fler polisanställda, med dagens takt, i bästa fall kommer att nås år 2032.Tomas Tobé anser det nödvändigt att öka tempot och vill därför ha en riktad lönesatsning ”ovanpå det som normalt förhandlas fram”.

Morgan Johansson håller inte med om att poliserna kommer att bli färre under hans mandat, utan tvärtom något fler, vilket han anser är ”remarkabelt”.
– Det hade nämligen mycket väl ha kunnat bli så, med tanke på vad vi ärvde. Den gamla regeringen, valde att under sin sista period dramatiskt skära ned antalet platser på polisutbildningen.
Förslaget om en riktad lönesatsning bemöter justitie- och inrikesministern med att uttrycka glädje över det avtal som nåtts mellan Polisförbundet och Polismyndigheten.
– Det ger bättre löneutveckling än när det gäller alla andra yrkesgrupper. Och det ger särskilda pengar till dem som jobbar i yttre tjänst och till dem som jobbar i utsatta områden.

Förslaget om en riktad satsning är enligt Morgan Johansson att slå in öppna dörrar och att oppositionen lovar pengar om tre år, när den ökning avtalet innebär ökningar redan i vår.
-Vill man sätta löner ska man engagera sig fackligt.

Tomas Tobé framhöll att regeringen i egenskap av staten är en av parterna.
– Ibland förvånar det mig att regeringen verkar helt obekant inför detta, sa han och hänvisade till de riktade lönesatsningar som gjorts på lärare, där staten inte ens är arbetsgivare.
Han bemötte också kritiken om skattesänkningarna med att Moderaternas satsning är ”fullt finansierad”.

Enligt Sverigedemokraternas Adam Marttinen är SD det enda parti som förutsett ett ökat behov av poliser. Ett behov som enligt honom är resultat av ökad invandring och islamisering.
– Faktum är att om Moderaterna, som initierat den här debatten, hade fått bestämma helt själva under hela mandatperioden så hade vi haft exakt samma antal poliser som vi har idag. Samma sak gäller de övriga allianspartierna också, sa han.
I SD:s budget har man enligt Adam Marttinen avsatt pengar som ska gå till en löneökning på i snitt 6000 kronor mer i lönekuvertet per polis på tre år.

– Att tävla om hur många kronor extra en polis ska få, att riksdagen ska bestämma om det ska vara 4 000, 3 000 eller 5 000 kronor mer i månaden är – ursäkta – inte seriöst. Det viktiga är att se till att de får de resurser de behöver så att de kan sköta en ordentlig löneförhandling så att poliserna kan få mer i lön, sa Mats Pertoft (MP).
I övrigt tror miljöpartisten att den nya omorganisationen, trots att den varit en jobbig process och fortfarande skapar ”konvulsioner”, ger förutsättningar för en modern polis för vilken han talar sig varm.

Vänsterpartiets Linda Snecker betonade den ”rekordsatsning” vänstern och regeringen gjort på polisen. Med de skattesänkningar högerpartierna vill genomföra menar hon att man aldrig kommer att kunna få fler poliser.
– I stället för ett genuint intresse för att skapa en stabil och bra polismyndighet som ska bekämpa brott så är det viktigare för den borgliga alliansen att sparka på regeringen och leka polisbingo. Den som vinner är den som kan lägga flest miljoner på polisen, utan en tanke på att polisen inte arbetar ensam. Att polisens främsta kollegor är lärare, socialsekreterare och fältare. Men det är inte lika politiskt poppis att bråka om socialsekreterarnas löner.

Roger Haddad (L) hävdade att regeringen har sparat på svensk polis i tre år. Han kritiserade också Polismyndigheten för att vara alltför toppstyrd, varför Liberalerna är villiga att riva upp delar av omorganisationen. Roger Haddad påpekade också han att regeringen gjort riktade satsningar på löner tidigare och lyfte lärarna som exempel, men också extra utlovade pengar till landstinget för att behålla vårdpersonal.
– Satsa 1,3 miljarder redan i årets budget för att höja polislönerna med motsvarande 4000 kronor i månaden, uppmanade han regeringen.

Andreas Karlsson lyfte Kristdemokraternas förslag om 10 000 fler poliser till år 2025, där hälften ska ha den vanliga polisutbildningen och den andra hälften en kortare utbildning och en ny polisanställningsform, där kommunerna är med och finansierar lokala poliser. Kristdemokraterna föreslår också de en särskild lönesatsning.
– De medel som vi avsätter skulle räcka till en löneökning på mellan fyra och fem tusen kronor per månad för poliser i yttre tjänst och för utredare som har halkat efter. Det finns också utrymme för höjd ob-ersättning.

– Bättre med ett sent uppvaknande än ingenting alls, sa Johan Hedin (C) om regeringens agerande i frågan om resurser till polisen och han hänvisade liksom tidigare talare ur alliansen till en tidigare ovilja hos regeringen att tillskjuta mer pengar till Polismyndigheten. En fördröjning som han menar kommer att kosta.
-Vår satsning inleddes 2015 med 2,1 miljarder i förstärkning. Nu ligger vår satsning på nio miljarder, och jag är tveksam till om det kommer att räcka. Ytterligare 1 miljard behövs för att stärka den övriga rättskedjan, säger han.

Morgan Johansson avslutade debatten med att utifrån diskussionen om justeringar av omorganisationen låta Polismyndigheten ha självständighet.
– Vi ska inte gå in politiskt och hålla på och detaljstyra där i alltför hög utsträckning, utan vi ska ge dem förutsättningar. De kommer att klara detta alldeles utmärkt, och då levererar de bäst.

Fotnot: Debatten ägde rum den 17 april. Protokoll från debatten finns på Riksdagens hemsida.