ANNONS:

 
 
 
Polistidningen nummer 3 delades ut runt den 15 juni. Därefter kommer nästa nummer 9 september. Komplett ugivningsplan finns här.
 

Lenas ledare

"Brottsligheten
tar helt enkelt
inte semester"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 
 

Arkiv

Att bära utrustning i väst och benhölster gör polisernas gångmänster mer normalt. Foto: Magnus Laupa

Smärta i ländryggen vanligast

Publicerad 2018-06-14

Aktuellt Det finns i princip inga studier som kopplar samman svenska polisers bärande av utrusning med smärtproblematik. En ny avhandling från Jönköpings Universitet ändrar på det.

Författaren är ortopedingenjören Louise Bæk Larsen. Hon visar att svenska poliser har mycket att vinna på att flytta utrusning från bältet.

Louise Bæk Larsen har via enkäter fått fram att ländryggsbesvär är den vanligaste typen av smärta hos poliserna. 43,3 procent av poliserna i yttre tjänst i Sverige upplever smärtor i ländryggen. Det kan jämföras med genomsnittet på 32 procent för den arbetsföra befolkningen. Smärta på två eller flera ställen på kroppen visade sig dessutom vara dubbelt så vanligt som smärta på bara ett ställe. Här var upplevt obehag vid bärande av utrustningsbälte den faktor som spelade störst roll i förhållande till upplevelse av smärta i leder och muskler.

Något som förvånade Louise Bæk Larsen var att hon inte kunde se någon koppling mellan förekomsten av smärta och timmar sittande i bil. Under disputationen resonerade hon och hennes opponent om det kanske var så att de andra faktorerna, bärandet av utrustningsbälte och väst, var så starka i sin koppling till obehag att de slog ut denna faktor.
Det finns inga tidigare studier av hur bärandet av utrustningsbältet påverkar sittandet i bil. Detta testade Louise Bæk Larsen med en särskild tryckmätningsutrustning på poliser när de åkte radiobil. Resultatet visade på mer obehag vid sittande med bälte än med andra bärlösningar, men överlag var det självrapporterade obehaget vid sittande i bil lågt. Den typ av obehag som sittandet med bälte orsakade i störst utsträckning var just obehag i ländryggen.

I högskolans gånglaboratorium undersöktes hur gåendet påverkas av hur poliserna bär sin utrustning. Det visade sig att bärande av vapen i utrustningsbälte minskade höftrotationen på den sidan vapnet sitter. När testpersonerna bar vapnet i benhölster var rotationen i höfterna jämnare och rörelsemönstret mer naturligt. Resultaten öppnar upp för att utreda möjligheter att omplacera vapen och utrusning till benhölster och väst.

Resultaten från enkäten visar också att både fysiska och psykosociala faktorer spelar roll för benägenheten att utveckla smärta. De psykosociala faktorer avhandlingen berör är organisatoriska och inte kopplade till risken att till exempel utsättas för våld i jobbet. Hög anspänning i arbetet, det vill säga höga krav i kombination med liten egenkontroll, är en faktor som kan kopplas samman med förekomst av smärta. Hög anspänning var också något många poliser upplevde sig ha. I viss mån vägdes detta troligtvis upp av ett starkt socialt stöd från kollegor eller närmaste chef. 88,6 procent av de svarande upplevde att de hade starkt socialt stöd, vilket är högt i jämförelse med andra yrkesgrupper. Ett starkt socialt stöd kan lindra negativa effekter av hög anspänning i arbetet och utan detta skulle troligtvis förekomsten av obehag och smärta vara än mer utbredd bland poliserna.

 

”Det finns mycket kvar att studera”

– Poliser har ju en ingång i yrket som ställer krav på att de ska vara starka och friska. Vad händer på vägen?

Det frågar sig ortopedingenjören Louise Bæk Larsen, som gärna vill fortsätta studera polisers ergonomiska förutsättningar. Att hon började har att göra med att Rikspolisstyrelsen redan 2011 kontaktade Jönköpings Universitet för att få hjälp med att undersöka olika alternativ för att bära utrusning. Detta då man antog att det fanns kopplingar mellan problem med muskler och leder och bärandet av skydd och annan utrustning, men vetenskapliga belägg saknades. Universitetet ställde doktoranden Louise Bæk Larsen till förfogande. Hon fick tillgång till en för henne ny värld, bland annat med hjälp av en referensgrupp med polisanställda.Enligt Louise Bæk Larsen  är det inte mycket som har förvånat henne i de resultat som kommit fram, men det som länge antagits behöver också fastställas för att man ska kunna göra förändringar. Hon tycker dock att fler frågetecken behöver redas ut.

”Många poliser upplever att vapnet trycker in mot höger höft när de sitter på förarsidan då mittkonsolen är i vägen.”

– Jag ser ju många förbättringar med att flytta utrusning från höften till en väst, men det i sin tur ställer ju krav på skyddsvästen. Jag skulle vilja göra motsvarande tryckmätningar på hur västarna sitter och hur trycket från dem förändras när utrustningen flyttas dit. Vi kan ju inte börja flytta på saker innan vi vet vad som händer när vi gör det, säger Louise Bæk Larsen.
Hon skulle också vilja titta närmare på lösningar för vapnets placering då hon noterat att poliserna tenderar att sitta snett i bilarna när de bär vapnet på höger höft.
– Många poliser upplever att vapnet trycker in mot höger höft när de sitter på förarsidan då mittkonsolen är i vägen, vilket gör att de sitter snett. Om det vill sig illa, kan kolven knäppa upp säkerhetsbältet och det är ju inte så bra när man kör bil fort.
Över huvud taget tycker hon att det finns många anledningar att titta närmare på polisernas ergonomi inför till exempel upphandling av utrustning för att kunna ställa rätt krav.

– De där tusenlapparna man sparar in på ett lägre pris kommer ju snabbt igen i kostnaderna för en skadad eller sjukskriven polis, säger hon.

Factors related to musculoskeletal disorders in Swedish police,

som lades fram vid Hälsohögskolan i Jönköping i slutet på april, bygger på fyra delstudier. Två av studierna baseras på en mejlenkät som har besvarats av 60 procent av alla poliser i yttre tjänst, cirka 4 000 poliser. Enkäten innehöll 146 frågor. De flesta tagna från SCB:s arbetsmiljöenkät och med ett tillägg på trettio frågor specifika för studien.  De två resterande studierna är biomekaniska undersökningar. Den ena har gjorts på 20 deltagande poliser i ett gånglaboratorium. Den andra har gjort med tryckmätningsutrustning i bil. I den senare deltog 22 poliser.