ANNONS:

 

På Twitter

 

Lenas ledare

Tillsammans är vi som bäst
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nummer 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer når brevlådorna 7 december.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Mattias Dejke  hör till de som ”dubbats” till polis. Foto: Magnus Laupa

Värvad till
nyskapad tjänst

Publicerad 2018-07-04

Aktuellt Han handplockades av rikspolischefen för att säkra 22 000 rekryteringar till 2024. Nu lämnar Mattias Dejke Säkerhetspolisen för en nyskapad tjänst av central betydelse för den svenska polisens framtid.

Mattias Dejke kommer ner till entrén och visar vägen till ett besöksrum med utsikt över träddungar och järnvägsspår och berättar i förbigående att Säkerhetspolisens huvudkontor kunde ha hamnat i Värtahamnen, vilket var ett alternativ som fanns med under projekteringen.

– Stockholms stad hade regeln att det måste finnas näringsverksamhet i nedre plan. För vår del var det uteslutet, byggnaden måste ju säkras långt ner under markytan. I Solna kommun var man mer flexibel och då blev det hit vi flyttade, säger Mattias Dejke.

Vid tiden för inflyttning var Postens koloss i Tomteboda i princip den enda grannen, nu har många andra företag flyttat hit. Och det planeras för en ny tunnelbaneuppgång ett stenkast bort, men de eventuella pendlingsvinsterna kommer inte Mattias Dejke till del. Den 20 augusti börjar han, med titeln polismästare, på en nyinrättad tjänst hos Polismyndigheten: ”nationell samordnare för tillväxt 2024”. Men redan nu har han tjuvstartat på halvtid. Han befinner sig återigen nära mannen som han kallar både sin vän och mentor – den tidigare Säpochefen och nuvarande rikspolischefen Anders Thornberg.

Historien om hur de fick kontakt tar avstamp i en helt annan tid – inte så avlägsen i år räknat, men i mycket annat. Det är 2010 och den nyblivna kommendörkaptenen Mattias Dejke har varit anställd av Försvarsmakten i snart 20 år och bland annat hunnit med fem minröjningsoperationer i Baltikum och en FN-insats i krigets Bosnien.

– Jag hörde till den första kullen som kunde ta ut en akademisk examen vid Försvarshögskolan.

Samtidigt rörde det sig om en historiskt usel tid för en sjöofficer som ville göra karriär. Nedrustningen var ett faktum och enligt de politiska besluten gjorde svenska soldater mest nytta långt utanför landets gränser. Många yrkesofficerare sneglade på andra branscher.

Mattias Dejke funderade på Polisen.

– Tanken har alltid funnits i bakhuvudet. Jag praoade hos Polisen i Kalmar under gymnasiet och sökte till polishögskolan som 19-åring och fick beskedet att jag skulle testa igen fem år senare. Men i den vevan kom jag in på marinens officershögskola och livet tog en annan vändning.

Dessutom hade Mattias Dejke haft mycket kontakt med en viss Thomas Rolén, mannen som senare skulle bli arkitekten bakom Polisens organisationsförändring. 2010 var han regeringens särskilda utredare för att reformera Försvarsmaktens personalförsörjning, då värnplikten togs bort och en yrkesarmé infördes. Mattias Dejke deltog som expert under utredningsarbetet.

– Rolén hade extremt många kontakter, inte minst inom Säpo. Jag pratade en hel del med Thomas innan jag bestämde mig för att söka och han var även en av mina referenser.

Det blev sommar och semester. I Dagens Nyheter annonserade Säkerhetspolisen efter sökande till jobben som enhetschefer. Kontaktperson var en av de dåvarande avdelningscheferna – Anders Thornberg.

– Jag ringde upp honom och Anders svarade från en hängmatta på sitt sommarställe. Vi fann varandra med en gång och vårt första samtal varade i minst en timme.

Mattias Dejke återkommer flera gånger till den speciella personkemin. Han konstaterar att de båda har rötterna djupt rotade i en liknande mylla, långt från Stockholms gator. Rikspolischefen är bagarsonen från Halmstad som blev polis. Dejkes familj drev en målerifirma på Öland, och han vill någon gång starta ett vandrarhem på ön som han fortfarande betraktar som hemma. Den konstintresserade Thornberg har å sin sida berättat för Polistidningen att han kan drömma om att öppna ett galleri.

– Det är något med småföretagaruppväxten och entreprenörskapet tror jag, sånt präglar synen på samhället senare i livet.

Han fortsätter:

– Samtidigt handlar det ju som sagt om min chef under många år, det är så vi känner varandra, vi umgås inte privat.

Det var också Anders Thornberg som såg till att Mattias Dejke blev polis enligt ett smått unikt koncept, bortom den traditionella chefsutbildningen. Myndighetscheferna för den slutna respektive öppna verksamheten har möjlighet enligt polisförordningen att – som det skämtsamt kallas – ”dubba” någon till polis. I Dejkes fall utgjordes den särskilda chefsutbildningen av juridikstudier som kombinerades med färdighetsträning samt en polischefsutbildning vid Linnéuniversitetet. Hösten 2016 var det dags att omsätta teori och lektioner till praktik. För första gången sedan han lämnade försvaret klädde Mattias Dejke sig återigen i uniform för skarpt läge. Därefter jobbade han under fyra månader som polis i region Stockholm.

– Bland det mest spännande, utmanande och roliga jag har gjort. Jag är full av ödmjukhet inför alla kollegor där ute och deras samlade erfarenhet.

Samtidigt framhåller Dejke, med tydlig stolthet, att han bevisat att han klarar det och att han är just en kollega. Att det känns naturligt för honom att kalla sig polis och bära uniform. Hans komfortzon sträcker sig bortom skrivbord och kontorsmiljöer.

– Jag tror att jag är tämligen ensam om att ha gjort den här resan på Säkerhetspolisen. Parallellt med mina nya uppgifter ska jag bland annat försöka ta arbetspass inom IGV för att inte tappa bort det jag kämpat för att lära mig.

Trots myndighetsbytet kommer Mattias Dejke i stort att röra sig i en för honom hemtam miljö. Medvetet eller omedvetet tecknar han en bild av en sluten krets mellan myndigheter inom säkerhetsområdet där många känner varandra och personliga kontakter är en nödvändighet.

– Det är ju ingen hemlighet att Säpo jobbar nära Must. Förhoppningen är bland annat att mina militära kontakter ska vara till nytta för mitt nya uppdrag. Jag känner ju hela försvarsmaktsledningen personligen. Men jag har även goda personliga kontakter inom Polisen och övriga myndighetsvärlden samt på regeringskansliet, efter tiden på Säpo.

Senare tillägger han att det rör sig om professionella relationer:

– Under 20 år jobbade jag hårt i en organisation och lärde känna en mängd kollegor, men inte på det viset att jag gick runt och blev kompis med folk.

Han nämner att det finns krafter inom försvaret som gärna vill samarbeta mer handfast med Polisen, de som föreslår att soldater ska sättas in i särskilt utsatta områden.

– Sådant oroar mig en smula eftersom jag inte ser det som ett realistiskt alternativ, speciellt inte efter att själv ha jobbat där ute. Vi kan inte ha 25-åriga soldater med automatvapen utan utbildning i konflikthantering i de här områdena, det kan sluta mycket illa.

Å andra sidan lyfter han fördelarna med att till exempel militärer får möjlighet att bli poliser på kortare tid, förutsatt att de får adekvat utbildning. Den som har fått i uppgift att ordna fram 10 000 fler anställda inom Polisen de kommande sex åren måste våga pröva nya vägar.

– En soldat med militär insatsbakgrund har ju inte alla de erfarenheter som en duktig IGV-polis har, så klart. Samtidigt kanske hon eller han har jobbat under lång tid i krigszoner utomlands och det är också något att väga in.

Personalförsörjningen är den fråga som allt annat står och faller med, enligt Mattias Dejke – och det är han som ska leda arbetet med att få till stånd 22 000 rekryteringar.

– Anders (Thornberg red:s anm.) förstod genast att personaltillväxten och den grova brottsligheten är prioriterade. De operativa utmaningarna är så stora att han särskilt behövde mig eller någon annan med liknande erfarenhet till hjälp för att samordna och leda tillväxten.

Vad driver dig?


– Utveckling, jag trivs med förändring och att jag upprörs mycket av oärlighet.

Du har beskrivit tydliga personkopplingar inom bland annat polis och militär, och att du är god vän med din högsta chef – ser du några faror med starka band?


– Absolut, man får aldrig tappa den aspekten. Jag får själv väldigt många förfrågningar från vänner och bekanta som vill jobba här på Säkerhetspolisen. Jag försöker alltid hålla mig neutral i sådana fall.

Åter framhåller han att relationen till Anders Thornberg inte är privat.

– Men jag ser det som positivt att jag känner och har förtroende för min chef.

Enligt Mattias Dejke är många av de som kommer på anställningsintervju tydligt påverkade av att det är just Säkerhetspolisen som de kanske ska få jobba åt.

– Jag har ju suttit på otaliga intervjuer och det där är tydligt, det finns en särskild aura.

När jag inflikar att det är en förståelig reaktion inför det som är okänt och upplevs som spännande, spricker han upp i ett leende och knackar lätt i den blå väggen och säger:

– Om du tycker det verkar spännande skulle du bara veta hur spännande det verkligen är, här bakom händer saker som är helt otroliga.

 

Mattias Dejke

Ålder: 46 år

Bor: Vallentuna

Familj: Hustru och tre barn

Karriär i korthet: Gick till sjöss som 17-åring, lumpen inom ubåtsjaktverksamhet, fil. kand. i krigsvetenskap, kommendörkapten, sedan fem år avdelningschef och medlem i Säkerhetspolisens högsta ledning. Var under 2005 chef för Svenska kanotförbundet och hade då bland annat ansvar för att rekrytera en förbundskapten inför OS i Peking.

Aktuell som: Värvad till Polisen för att se till att myndigheten växer med 10 000 medarbetare till 2024 – något som beräknas kräva 22 000 rekryteringar.