ANNONS:

 
Polistidningen nummer 4, med Django på omslaget, delades ut runt 7 september. Nummer 5 kommer cirka 19 oktober. Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 

Lenas ledare

"Ingen ska behöva tystna på grund av rädsla"

Lena Nitz, ordförande

 
 
 
 

NYA ARTIKLAR

 

Arkiv

Filmen är från början en marknadsföringsfilm från kommunen, på vilken en ny röst har lagts och ”reklam” för lyktstolpar och hängsnaror har tillförts.

Finspångfilm flirtar
med förintelsen

Publicerad 2018-08-30

Aktuellt -Om någon hittar ett klistermärke på en lyktstolpe där det står ”reserverad” så vill jag veta det.

Så säger Emelie Lagervall, före detta polis och samordnare mot våldsbejakande extremism i Finspångs kommun.
Av någon anledning har Nordisk Alternativhöger satt Finspång i rampljuset. Nämligen som tilltänkt skådeplats för en travesti av Nürnbergrättegångarna – i extremhögerns regi.
– Det var en tjänsteman som informerade mig om att det fanns en film som vi, tillsammans med ett par lokala företag som förekommer i filmen, polisanmälde. Brottsrubriceringarna är varumärkesintrång och hatbrott, säger Emelie Lagervall.
Efter att hon uttalat sig i radio om polisanmälningen för kommunens räkning fick hon från filmens upphovsman höra att hon saknar humor.

Filmen, som innehåller blinkningar till förintelsen, lovar befrielse från ”blatteskatt” och hängning av ”landsförrädare” i Finspångs lyktstolpar, har legat till grund för spridda memes i sociala medier. Att skicka oönskade personer ”till Finspång” har blivit ett begrepp inom extremhöger- och nazistkretsar. Något man på Nordisk Alternativhögers hemsida beskriver som en framgång. Ett datum för de tilltänkta ”Finspångsrättegångarna” florerar också på nätet. Man antyder också att det då ska framgå varför Finspång valts ut.

Efter radiointervjun dök en kopia av en Polistidningstext om Emelie Lagervall från 2007 upp på en högst tvivelaktig ”dejtingsajt”.
– Jag har inte själv gått vidare och tittat vad det är för sida men jag har polisanmält det som privatperson, säger Emelie Lagervall.
Hon är anställd som säkerhetssamordnare och en liten del i det är jobbet som samordnare mot våldsbejakande extremism.
– Det utgör kanske fem procent av tjänsten, säger hon.
Först och främst försöker hon få till en handlingsplan. Tanken var att alla kommuner skulle ha haft en sådan redan 2016, men det har inte hunnits med.
– Det är mycket som behöver redas ut med både Polisen och Säpo och det gäller att få tid att sitta ner tillsammans.
Vissa kommuner har skapat handlingsplaner utan att kolla av med ovanstående.
– Men de handlingsplanerna blir ju verkningslösa och det har ju väckt en del kritik.

Händelsen med ”Finspångsrättegångarna” har gjort att kommunen utvecklat sitt sätt att jobba med och hålla koll på sociala medier och hitta gränsdragningar.
Det rent polisiära arbetet vill Emelie Lagervall inte lägga sig i och därför har hon också avhållit sig från att försöka ta reda på varför man riktat in sig mot just hennes kommun.
– Däremot vill jag bli informerad om det sprids flyers, var och hur många eller om någon upptäcker något annat som man inte vet om det just ska polisanmälas.
-Om någon hittar ett klistermärke på en lyktstolpe där det står ”reserverad” så vill jag veta det så att jag kan dokumentera det. Man ska inte bara riva bort det. Det kan bli en del av bevisning, säger hon.

 Fotnot: Emelie Lagervall var fram till 2016 polis i Norrköping, där hon bland annat var med och startade förhandlingsverksamheten. Hon har också haft ett engagemang som studerandeombudsman i Polisförbundet.