ANNONS:

 

På Twitter

 

Lenas ledare

Tillsammans är vi som bäst
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nummer 5 delades ut runt 19 oktober. Nästa nummer når brevlådorna 7 december.Komplett ugivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

”Grogrund för dålig arbetsmiljö”

Publicerad 2018-11-06

Insänt Att poliser i händelsestyrd verksamhet ska fullfölja och slutföra utredningar de själva initierat kommer inte att bidra till att hålla utredningsbalanserna nere –  tvärtom, skriver Bengt Stadin, som är pensionerad polis.

Jag har förstått att man försöker eller har genomfört kravet att poliser i ingripandeverksamhet (IG-verksamhet) eller händelsestyrd verksamhet ska fullfölja och slutföra utredningar som de själva initierat eller varit delaktiga i, det vill säga vardagsbrott/mängdbrott. Konceptet liknar det som bedrevs under några år i IT-systemet Pust, men nu i DurTvå. En verksamhet som var ”icke effektiv”, inte enbart på grund av IT-systemets brister.

En polis som kommer till en brottsplats eller tar upp en anmälan är skyldig att utreda brottet så långt som möjligt. Detta innebär inte att en polis som avrapporterar ett brott måste slutföra utredningen i sin helhet, bara om det är möjligt ska utredningen färdigställas på plats. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är något som ska följas, men detta innebär inte att huvudfokus ska ligga på att slutföra en utredning i sin helhet, utan att vidta alla utredningsåtgärder som är möjliga på platsen för ett brott, eller där anmälan tas upp.

Arbetsmetoden kan för en polis med huvudfokus på IG-verksamhet innebära en grogrund för dålig arbetsmiljö. Att försöka slutföra en utredning, oftast några dygn efter en avrapporterad händelse, och plötsligt bli beordrad på en akut händelse kan innebära slitningar och stress, framförallt när man samlat på sig ett antal ärenden som ska slutföras. Kraven från FU-ledare och RLC skapar dåliga förutsättningar för en god arbetsmiljö för poliser i IG-verksamhet med denna ordning. Periodplanerad arbetstid kan även innebära hinder för modellen.

Modellen innebär även att det brottsförebyggande arbetet kan fallera när polisen ska utreda brott, då man inte är på akuta händelser och strider mot modellen att polisen ska komma närmare medborgarna såsom var tanken med den nya omorganiserade Polisen.

Jag är även övertygad om att modellen inte kommer att bidra till att hålla utredningsbalanserna nere, utan tvärtom. En rätt dimensionerad utredningsverksamhet är modellen för att råda bot på detta – inte att lösa problembilden med hjälp av poliser i IG-verksamhet.

Bengt Stadin
pensionerad polis