ANNONS:

 
Polistidningen nummer 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer når brevlådorna 8 februari.Komplett ugivningsplan finns här.
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Avlasta våra kollegor nu
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Källa: Polismyndigheten

Håller tolkarna måttet?

Publicerad 2018-12-06

Aktuellt Polisen lägger allt större resurser på tolkförmedling. Men det är brist på kvalificerade tolkar och nu ifrågasätts kvalitén.

Arvid Gunnarsmo Foto: privat

På tio år har Polismyndighetens kostnader för tolkar mer än dubblerats, från knappa 50 miljoner år 2007 till nära 116 miljoner år 2017. Kammarkollegiet har tidigare flaggat för att bristande kvalitetskrav inom staten skapar brist på auktoriserade tolkar. Arvid Gunnarsmo jobbar på krimjouren i Örebro och använder tolk minst en gång i veckan. Han har varit på jouren i två år, och använde sig av tolk även under sina fem år i ingripandeverksamheten. Han upplever att kvalitén generellt har försämrats. Framför allt tycker han att många tolkar verkar ha svårt med svenskan. Han får ibland formulera om sig för att tolken ska förstå, eller så är brytningen så kraftig att han själv inte uppfattar vad som sägs. Ibland pratar tolken med förhörspersonen utan att förklara vad som pågår.
– Då undrar man ju såklart vad som sägs.

Enligt de yrkesetiska reglerna för auktoriserade tolkar ”ska en auktoriserad tolk återge all information så exakt som möjligt”. Sekretesslagen gäller för alla tolkar, även de som inte är auktoriserade. Ibland har Arvid Gunnarsmo haft anledning att ifrågasätta om den upprätthålls.
– Jag har hört stationsutrop i bakgrunden eller sorl. Då har jag frågat om det är säkert att ingen annan hör, och det har de då menat att det är.

”Jag ser det som ett arbetsredskap. Som när jag hämtar ut en radiobil och förväntar mig att den ska vara servad och fungera”

När Arvid Gunnarsmo och hans kollegor behöver en tolk ringer de direkt till tolkförmedlingen som sedan sköter resten. Någon information om tolkens kompetens får han inte i det sms som bekräftar beställningen. Någon enstaka gång har han gett feedback till förmedlingen på en tolk som fungerat dåligt, men några rutiner för detta känner han inte till. Han kan heller inte minnas att han någonsin fått någon utbildning eller några instruktioner om vad en tolk bör leverera.
– Nej, jag ser det som ett arbetsredskap. Som när jag hämtar ut en radiobil och förväntar mig att den ska vara servad och fungera, säger han.
Arvid Gunnarsmo är noga med att påpeka att den försämrade kvalitén han upplever är just hans upplevelse, men han säger också att han delar den med sina kollegor.

Polismyndigheten använder Kammarkollegiets ramavtal för upphandling av tolktjänster.  På frågan om hur man i själva upphandlingen säkerställer kvalitén svarar Fredrik Lundgren, chef för inköpsstyrning på ekonomiavdelningen, via mejl att ”den enda påverkan på eventuell kravställning från Polismyndighetens perspektiv blir i samband med Kammarkollegiets upphandling och då oftast genom att ingå i referensgrupper”. Han hänvisar också till att Kammarkollegiet har ansvar för att kvalitetssäkra leverantörerna.

”Det är helt upp till tolkförmedlingarna vad de förmedlar för kompetens”

Polistidningen har talat med två auktoriserade rättstolkar, med erfarenhet av att tolka åt Polisen. Båda anser att telefontolkning är svårt då man till exempel inte har möjlighet att avbryta den man tolkar utan att lägga till egna ord, något en professionell tolk helst inte ska göra. De påpekar att ljudkvalitén ofta brister och det kan göra att hela ord faller bort, vilket kan leda till missförstånd. Situationen är enligt dem känslig redan från början.
– Jag vill därför alltid själv sitta hemma och tolka från fast lina, säger den ena tolken som vill vara anonym då hon inte vill riskera att förlora uppdrag. Hon har själv hört talas om tolkar som har haft barn i bakgrunden eller varit på toaletten under pågående tolkning.
– Det är inte professionellt, säger hon.

För auktoriserade tolkar finns en samling yrkesetiska regler att följa. De är också godkända genom prov som avläggs vid Kammarkollegiet. Men inom flera språk saknas auktoriserade tolkar. Än färre är de specialiserade tolkarna, såsom rättstolkar. Det saknas till exempel helt för dari som är det språk som främst talas i Afghanistan.
– Det är helt upp till tolkförmedlingarna vad de förmedlar för kompetens om inte beställaren kräver en rättstolk till exempel.
Velina Adelblom, auktoriserad rättstolk i bulgariska och auktoriserad tolk i tjeckiska, säger liksom sin kollega att tolkförmedlingarnas system för bokning gjort att de tappat uppdrag.  Dessa har istället gått till mindre kvalificerade tolkar. Polisen borde enligt dem ställa högre krav än de gör på sin tolkförmedling.
– De åsidosätter de paragrafer i rättegångsbalken som reglerar hur polisen använder tolkar.
Hon hänvisar till den formulering som klargör att en auktoriserad tolk ska användas om det är möjligt.

I en rapport från Kammarkollegiet som kom förra året redogjordes för hur bristande kvalitetskrav inom staten skapade brist på auktoriserade tolkar, då det i många fall saknas incitament att auktorisera sig. Man får i själva verket jobb i alla fall. De myndigheter som granskades var Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, men de har samma statliga ramavtal som Polisen. Sedan dess har regeringen vidtagit en rad åtgärder mot tolkbristen varav en utredning som ska presenteras 12 december är en av dem.

”Det är ingen stor summa med tanke på att det handlar om att tillvarata den enskildes rätt”

Utredningens huvudsekreterare Folke K Larsson vill inte gå in på resultatet i förtid, men säger att den bland annat kommer att innehålla förslag på hur man, från användarnas håll, ska kunna säkra kvaliteten på de tolkar som används. Polisen är en av de största tolkanvändarna inom den offentliga sektorn, som enligt Folke K Larsson lägger cirka två miljarder per år på tolkanvändning.
– Det är ingen stor summa med tanke på att det handlar om att tillvarata den enskildes rätt. Dessutom sammanfaller ju det med att tillgodose myndighetens möjlighet till en rättssäker hantering.

Arvid Gunnarsmo beskriver ett tillfälle, då han förhörde en målsägande på sjukhuset med hjälp av en tolk som fanns på plats där, som sin absolut bästa tolkupplevelse. Han visar hur tolken liksom stod bakom hans axel och tolkade i princip simultant.
– Det var som att jag glömde att han ens var där.

Avtalslöst för tillfället

I skrivande stund är Kammarkollegiets statliga ramavtal för tolkförmedlingstjänster överprövat.
Prövningstillstånd i Kammarrätten inväntas. Under tiden använder Polismyndigheten de tidigare leverantörerna. Vid sidan av Kammarkollegiets ramavtal finns utrymme för att inom staten göra direktupphandlingar av tolktjänster.