ANNONS:

 
Polistidningen nummer 6 delas ut runt 7 december. Nästa nummer når brevlådorna 8 februari.Komplett ugivningsplan finns här.
 

På Twitter

 

Ordförandeord

Avlasta våra kollegor nu
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 
 

Arkiv

Poliser som granskar poliser

Publicerad 2018-12-05

Aktuellt När en polis misstänks för brott hamnar fallet hos särskilda utredningar. Sedan omorganisationen har avdelningen vuxit och utvecklat en egen spaningsverksamhet och underrättelsetjänst.

Avdelningen för särskilda utredningar (SU) rapporterar direkt till regeringen och fick sin nuvarande utformning i samband med omorganisationen 2015. Det var också då som Ebba Sverne Arvill blev avdelningschef för verksamheten.

Ebba Sverne Avrill Foto: Polisen

– Då hade det länge funnits en debatt om utredningarna skulle ligga helt utanför Polisen. Men fördelarna uppvägde, framförallt gäller det kvaliteten, och man utformade SU, säger hon till Polistidningen.

Nu finns avdelningskontor i Stockholm, Göteborg och Malmö, och poliserna som arbetar där är lägst kommissarier. Ebba Sverne Arvill påpekar att det rör det sig om mycket erfarna personer, snittåldern är hög och antalet tjänsteår många. Hon nämner också att det inte är ovanligt att det är poliser som lämnar tips om kollegors misstänkta brottslighet.
– Det är ganska tydligt att man inte vill ha kriminella kollegor, därav anmälningarna.

SU kommer i framtiden sannolikt att få egen spaning och större utredningsresurser.
– Vi har äskat medel, men innan vi har en ny regering på plats ligger det mesta på is.

Det är emellertid inte bara poliser som granskas av SU. Till exempel kan riksdagspolitiker och en del höga tjänstemän vara föremål för enhetens uppmärksamhet – och i förlängningen Särskilda åklagarkammarens (SÅK) åtgärder. SÅK och SU arbetar mycket nära varandra och finns båda i Sveriges tre största städer.
– Det stämmer, man kan säga att vi är närmare kollegor med poliserna på SU än med andra åklagare, säger Anders Jakobsson som är överåklagare och chef för Särskilda åklagarkammaren.

Också verksamheten som Anders Jakobsson leder är beroende av att åklagarna som jobbar där är mycket erfarna. Anställningsförfarandet sköts därför av Riksåklagaren.
– Våra fall är av det slaget att de ofta resulterar i medial uppmärksamhet. Pressen kan bli massiv när massmedia trycker på, det är nästan svårt att beskriva.
Exempel på detta är då tidigare rikspolischefen Dan Eliasson misstänktes för att ha orsakat en informationsläcka – och befanns vara helt oskyldig. Eller då Högsta domstolens ordförande utreddes för jäv, också han var oskyldig. Mona Sahlin erkände sig däremot skyldig i samband med att hon skrev ett intyg till sin livvakt. Hon var vid tidpunkten inte politiskt aktiv, men det blev ändå SÅ som utredde saken, eftersom livvakten var polis. Även fallet med före detta polischefen Göran Lindbergs brottslighet uppmärksammades stort – efter det att Särskilda utredningar kopplats in.
– Sedan har vi alla gånger polisen skjuter. För närvarande utreder vi det mycket uppmärksammade fallet då en person med Downs syndrom sköts ihjäl.

Vem utreder er och poliserna på SU om ni misstänks för brott?
– Utvecklingscentrum i Malmö, med ett kansli med tolv åklagare, har den uppgiften.

Och vem utreder brottsmisstankar riktade mot personalen där?
– Det hamnar på Riksåklagarens bord.

Ossian Grahn
frilansjournalist

Erfarna poliser på SU

 – Vi läcker aldrig, men får jag en fråga ljuger jag heller aldrig. Antingen uttalar jag mig eller så håller jag tyst.

Så beskriver Ing-Marie Hägglund sin och kollegornas inställning. Hon har arbetat 39 år som polis, bland annat med grova våldsbrott och människohandel. De senaste åren har hon varit på SU. Trycket från media, mindre utredningar och ett ”tvärtomtänk” tycker hon präglar jobbet.
– Mord innebär jätteutredningar med många inblandade, här utreder vi oftast lindrigare brott, även om uppmärksamheten kan vara enorm. Jag insåg också tidigt att jag måste tänka tvärtom. Förut startade jag med att ringa inblandade poliser. Nu kan den vägen vara stängd, eftersom det är de som är misstänkta.

 

Beslut om förundersökning inom en vecka

2014 biföll Polisförbundets kongress en motion om större skyndsamhet vid internutredningar. Inför årets kongress rapporterades att visst arbete med denna fråga har skett, men att frågan inte var helt i hamn.

Ebba Sverne Avrill skriver i ett mejl att hon inte tror att ärenden vid SU tar lång tid numera.
”Tvärtom har vi en mycket effektiv verksamhet. Inom en vecka finns ett beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Om så ej är fallet överlämnas ärendet till resp. polisregion för eventuella åtgärder utanför det straffrättsliga området.
När det gäller ärenden där förundersökning inleds så har vi inga balanser, dvs. utredningsåtgärder påbörjas omgående. En annan sak är att en utredning kan ta tid för att den kräver många och omfattande åtgärder men inga ärenden blir liggande utan åtgärd.”

SU

  • Rapporterar direkt till regeringen och är en helt fristående avdelning inom Polismyndigheten.
  • Inrättades då den nya polisorganisationen sjösattes 2015.
  • Fokuserar delvis på brottsförebyggande arbete.
  • Samtliga ärenden omhändertas av åklagare vid särskilda åklagarkammaren (SÅK).
  • Brottsutredningar där den som misstänks är till exempel åklagare, domare, statsråd eller anställd vid Tullverket, Skatteverket eller Kustbevakningen hanteras också av SU.
  • Har en egen budget som fastställs av regeringen. Polismyndigheten kan varken tillföra eller ta bort medel.
  • Chefen tillsätts direkt av regeringen, på samma sätt som rikspolischefen och chefen för Noa.
  • Under 2017 har SU utvecklat sin samordnings- och underrättelseverksamhet.

Källa: polisen.se, avdelningschef Ebba Sverne Arvill

 

Verksamhetsskyddet

  • Verksamhetsskyddet finns vid regionkanslierna och vid rikspolischefens kansli.
  • Förebygger brott och reducerar hot mot Polismyndighetens verksamhet (anställda, information, lokaler och andra objekt) samt kontrollerar att endast personer som är lojala och pålitliga från säkerhetssynpunkt arbetar inom eller deltar i Polismyndighetens verksamhet.
  • När det finns misstankar om att en anställd inom Polismyndigheten gjort sig skyldig till brott m.m. informerar verksamhetsskyddet avdelningen för särskilda utredningar (SU) som gör en straffrättslig prövning.
  • Ansvarar för säkerhetsprövning av anställda och bedömer vilken säkerhetsklass de ska ligga i (1-3) samt arbetar förebyggande genom intervjuer och undersökningar/kontroller.
  • Har möjlighet att ta någon ur säkerhetsklass som bedöms sårbar eller som inte längre bedöms vara lojal och pålitlig från säkerhetssynpunkt.

 

Andra kontrollinstanser

  • Justitieombudsmannen (JO): Kontrollerar att myndigheterna och dess anställda följer de lagar och regler som styr arbetet,
  • Justitiekanslern (JK): Verkar under regeringen, har bland annat tillsyn över myndigheterna.
  • Gruppen för skiljande- och disciplinärenden (GSD): Utreder om en polis handlande kan medföra sådant som löneavdrag och varning.
  • Polismyndighetens personalansvarsnämnd (PAN): Prövar ärenden om disciplinpåföljder, avsked och uppsägningar.