ANNONS;

ANNONS:

 


Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut runt den 6 december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Firandet dröjer …

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 
 

Arkiv

Magnus Roos, vapenansvarig i region Väst har skrivit skylten i Kallebäck. Enligt honom kom den upp för att banan sköts sönder.Foto: privat

”Stå på linje och skjuta har man ju inte mycket nytta av”

Publicerad 2019-01-31

Aktuellt En skylt på en skjutbana i Göteborg och en Fap under omarbetning väcker frågan om Polismyndigheten har vad som krävs för att bedriva utbildning som man tänkt sig.

Nya förhållningsregler på en skylt vid skjutbanan i Kallebäck, Göteborg, har skapat bryderier hos poliser som tränar där. Bland annat står där vilken typ av tavla som ska användas, att den inte får täckas med till exempel kläder samt att skytten måste stå rakt framifrån och som lägst i knästående ställning.
– Stå på linje och skjuta kan man ju göra om man ska tävla i skytte, men man har ju inte mycket nytta av det i verkligheten, säger Patrick som jobbar på IGV i Göteborg och tidigare gjort mer dynamiska övningar inom ramen för Polkon på banan.

Han berättar bland annat om videoprojektioner som använts för att skapa stress i träningsmomentet.

Fler banor som Polisen tränar skytte vid kan bli föremål för begränsningar. Detta eftersom Polismyndighetens Fap med ”föreskrifter och allmänna råd om utförande och besiktning av skjutbana” håller på att omformuleras. Det berättar Maria Thulin, processledare på enheten för förvaltningsrätt.
– Den största förändringen gäller formuleringen om vad en skjutbana är och det kommer att få konsekvenser, säger hon.

Maria Thulin förklarar att Fap:en berör civila skjutbanor, dit även polisens banor räknas. Militära skjutbanor omfattas inte av tillståndsplikten och besiktigas utifrån en annan standard.
– Där finns skrivningar som avser arbetsmiljön, vilket inte finns i den standard som används för andra skjutbanor. Den är istället anpassad för ett skytte som utförs på fritiden av personer som vistas frivilligt i lokalerna, säger Maria Thulin.
Ett sätt att åtgärda det skulle kunna vara att undanta även polisens skjutbanor från tillståndsplikten och anpassa mer för skytte i arbetet. Men det måste göras via lagstiftning, säger Maria Thulin.

Enligt henne förekommer idag mycket skytte på skjutbanor som är riskfyllt och där det med dagens riktlinjer och regler också är mycket svårt att avgöra vem som har ansvaret om något går fel. Civila skjutbanor hyrs helt enkelt ut till träning som de inte är anpassade för.
– Syftet med den nya skrivningen i Fap:en är att skjutbanorna ska användas efter vad de är besiktigade för och att det inte ska ske några olyckor, säger hon.

Björn Jonsson är huvudskyddsombud i region Väst. Han menar att polisernas upprördhet inför den uppsatta skylten och oro inför kommande ändringar i föreskrifterna är befogad. Problemet är, menar han, att man inte har anpassat skjutbanorna efter de behov som uppstått när man går in mot ett mer dynamiskt och tillämpat skytte inom ramen för Polkon och Pågående dödligt våld (PDV).
– Den här frågan är uppe i västs lokalarbete utifrån att vi behöver skjutbanor. Det finns inget alternativ. Man kan inte både säga att vi ska bli bättre på att skjuta i skarpt läge samtidigt som man låter bli att se till att förutsättningarna finns för att öva.