ANNONS:

 
Polistidningen nummer 3 når brevlådorna runt 14 juni. Därefter delas nästa nummer ut 6 september.
Fullständig utgivningsplan finns här.
 
 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar
Lena Nitz, ordförande
 
 
 
 
 

Arkiv

Foto: Emma Eneström

Realistisk arena

Publicerad 2019-02-08

Aktuellt Intill Europas största kärnkraftsanläggning, Sellafield i norra England, öppnar snart en gigantisk polistaktisk träningsanläggning.

It´s raining cats and dogs. Det engelska talesättet har aldrig passat bättre. Skurarna piskar in på tvären över de kullar och overkligt gröna mattor som utgör det cumbriska landskapet. Utanför fönstren skulle det lika gärna kunna vara keltisk medeltid. Men här inne finns framtiden. I alla fall om man får tro Glenn Mc Aleavey, avdelningschef hos Civil Nuclear Constabulary, CNC, som är den brittiska kärnkraftspolisen.
-Målet är att olika poliskårer ska kunna jobba ihop, oavsett situation.

Vi befinner oss i ett ljust rum med högt i tak och glasväggar. Man kan se ut, men inte in. Här kommer snart de poliser som ska träna i de nya lokalerna att samlas. Det är ett sorts lunchrum med mikrovågsugnar och spisar, även om det snarare känns som ett laboratorium.

På väggarna sitter lampor som ska kunna blinka i olika färger, högtalare runt varje hörn kan basunera ut ljudet av sirener, smällar och människor som skriker.

Anläggningen är finansierad av regeringen och har kostat ungefär en halv miljard svenska kronor. I skrivande stund håller den på att överföras till CNC. Glenn Mc Aleavy kommer att ha den operativa chefsrollen på träningsanläggningen, där ett 80-tal poliser ska kunna träna samtidigt.

Glenn Mc Aleavy

Vi går in i en av övningshallarna. Den är 100 meter lång och skapad för att man ska kunna köra in fordon, till exempel bussar och tunnelbanevagnar, för att få till så autentiska övningar som det bara går. Det finns en liknande hall till på 50 meter, men den är översvämmad vid besöket . En stor pöl lär det vara men någon titt på den blir det inte. Läckan beror inte på det massiva regnandet, utan på något rör som inte gjort sitt jobb.
Innanför skjuthallen, bakom tjocka, delvis flyttbara väggar, döljer sig en labyrint av trappor och korridorer i olika plan som ska kunna föreställa allt från köpcentrum till kärnkraftverk, där olika scenarier skulle kunna utspela sig.

I flera plan för att ska alla tänkbara miljöer som tunnebanestation, flygplats eller kärnkraftverk kunna simuleras. På bilden CNC-polisen Dave, som har en bakgrund i det militära. Foto: Emma Eneström

På väggarna sitter lampor som ska kunna blinka i olika färger, högtalare runt varje hörn kan basunera ut ljudet av sirener, smällar och människor som skriker. Allt för att komma så nära en kaotisk verklighet som möjligt. Alltsammans övervakas av 280 kameror som finns där för utvärdering och som en del i utbildningen. Men också för att upprätthålla säkerheten, som är mer än viktig. Inte minst med tanke på att skarp ammunition kommer att användas vid vissa övningar. Nästan hela träningsanläggningen är inomhus.

Andy Bailey

I Storbritannien finns det flera olika poliskårer. Till skillnad från till exempel de regionala poliskårerna är alla CNC:s poliser beväpnade. Deras främsta uppgift är att skydda landets kärnkraftsanläggningar, varav Sellafield är den i särklass största. Men CNC-poliser har också lånats ut till andra delar av landet i och med det förhöjda terrorhotet. Storbritannien ligger på den näst högsta nivån.
– Vi är väldigt terrorfokuserade och jobbar i princip inte med annan brottslighet. Det är bra, för det tillåter oss att vara väldigt fokuserade, säger Andy Bailey som är vapeninstruktör inom CNC och har varit med genom hela byggnadsprocessen.

”Den här arkitekten har antagit utmaningen.”

Han räknar med att vara en av 60 instruktörer och ungefär 30 administratörer som kommer att ha sin arbetsplats här.
– Normalt presenterar man sina önskemål för en arkitekt som sedan talar om vad som faktiskt är möjligt att genomföra, men den här arkitekten har antagit utmaningen. Detalj för detalj lever bygget upp till de behov vi har förmedlat.

En stor del av Elishas och hennes kollegors arbetsvardag består av övningar. CNC är väldigt inriktade på att bekämpa terror. Foto: Emma Eneström

Med oss under besöket är de båda CNC-poliserna Elisha och Dave. De jobbar normalt inne på Sellafields kärnkraftsanläggning och är båda tungt beväpnade. Deras utrustning väger i runda slängar 30 kilo. Utöver grundutbildningen har de flesta poliser som jobbar för CNC specialkompetenser. Elisha och Dave är inga undantag. Hon är polisiär sjukvårdare med mera. Han har bland annat en åtta veckors utbildning inom det som kallas dynamic search, vilket går ut på att till exempel ta tillbaka vapen eller lokaler som intagits av terrorister. Ett offensivt uppdrag som normalt är strikt militärt. Dave har också ett förflutet inom försvaret.

Inom CNC finns inte plats för den polis som inte fungerar i yttre tjänst.

På många sätt liknar både kompetens och uppdrag hos CNC det militära och de bekämpar normalt inte andra brott än just terrorism. Men Glenn Mc Aleavey betonar ändå vikten av att de med sin svarta klädsel markerar att de är just poliser.
– Och händer ett annat sorts brott där vi är så ingriper vi, säger Elisha.

En folkmassa i ett trångt utrymme. Foto: Emma Eneström

De grundläggande fysiska kraven på en polis inom CNC är höga. Faller man ur för mycket av någon anledning finns hjälp att få för att komma tillbaka i form. För detta avsätts en del arbetstid och poliserna får hjälp, men det krävs nog även att intresset spiller över på fritiden tror Elisha och Dave. Klarar man inte minimikraven efter hjälpprogram eller liknande förlorar man jobbet. Inom CNC finns inte plats för den polis som inte fungerar i yttre tjänst.

I dag finns basutbildningen för CNC i en annan ände av landet samtidigt som Sellafield är den klart största arbetsplatsen för dess poliser.
– Vi hoppas kunna samla allt här, säger Glenn Mc Aleavey.
Pengarna för träningsanläggningen är en statlig investering, men efter övertagandet förväntas CNC driva anläggningen som ett företag. Andra polismyndigheter kommer att kunna hyra in sig eller ta del av utbildningspaket mot att de betalar. Att utländsk militär och polis kan komma att träna här är en förhoppning, berättar Andy Bailey.

Nu pågår ett arbete med att sätta ihop utbildningspaket anpassade till världsläget.
– Vi måste försöka tänka ut sådant som inte har hänt än, sådant som kommer att hända, säger Andy Bailey.

Sellafield…

Kärnkraftsanläggningen i Sellafield har växt fram ur det brittiska kärnvapenprogrammet på 40-och 50-talet. Foto: Emma Eneström

…är inte ett kärnkraftverk utan en anläggning för upparbetning av militära och civila radionuklider som förbrukats. Antingen för att uranet ska kunna återanvändas eller för att det som avfall ska bli så lätthanterligt som möjligt. Sellafields kärnkraftsanläggning är den största i hela Europa och täcker, med flera hundra byggnader varav vissa numer inte är i bruk, 3200 kvadratmeter. Transporter hit och härifrån sker till hela världen, bland annat Japan, Ryssland och USA. Greenpeace är kritiska till anläggningarna då dess föregångare pumpade ut radioaktivt material i Irländska havet.

”Det handlar om förtroende”

”Jag gillar inte när hunden tar egna beslut. Den ska veta vad den ska göra, inte tveka och har att förhålla sig till vad föraren säger. Bita eller dra.” Det säger John Kelly, hundinstruktör. Foto: Emma Eneström

-När en polis i Storbritannien gör någonting fel intresserar sig rätten för om denne fått den utbildning som krävs för uppdraget, förklarar Chris Wynne som arbetar med att standardisera hundförares träning.

Hunden exploderar på kommando och far fram mot instruktören. Hugger sig fast i den orangea skyddsjackan där han blir hängande en stund innan föraren kallar tillbaka honom. Vi befinner oss på ett träningscenter för polishundar några hundra meter från den nybyggda taktiska träningsanläggningen. På ett lite ruffigt kontor innanför hundstallet, möter vi Chris Wynne. Han är vapeninstruktör inom CNC, men har för tillfället sitt kontor här. Hans jobb är att standardisera och formalisera hundinstruktörernas uppdrag. Han ritar ivrigt upp ett schema på ett blädderblock, samtidigt som han förklarar upplägget. Summa summarum är syftet att säkra upp att varje polis fått vad som krävs för den uppgift hen ställs inför. Utbildning och fortbildning ska följa en standard som fastslagits av College of Policing. Det är ett professionellt organ som sätter standarden för all polisiär utbildning. Varje instruktör ska ha en ”portfolio” som ska innehålla vissa delar, såväl yrkesmässiga som akademiska.

”Det är lättare att försvara polisarbete om vi kan vara transparenta och då behöver vi kunna visa att våra instruktörer är uppdaterade, kompetenta och kvalificerade.”

Kraven som ställs, och som också regelbundet kontrolleras, avser både förmåga att utbilda och att utföra det arbete som lärs ut. För hundinstruktörer saknas en standard, vilket Chris Wynne nu ska ändra på.
– Det har att göra med förtroende. Det är lättare att försvara polisarbete om vi kan vara transparenta och då behöver vi kunna visa att våra instruktörer är uppdaterade, kompetenta och kvalificerade.

Där som här utsätts polisens arbete mellan varven för kritik. Och poliser som skjutit dödlig verkanseld åtalas enligt Chris Wynne i regel för mord. Men blir det rättssak av en incident är rätten inte bara intresserad av polismannens agerande, utan också av om denne fått rätt förutsättningar för att göra sitt jobb. Inte minst utbildningsmässigt. Och personer med ansvar för delar som brustit kan också få stå till svars för detta.

Chis Wynne

De standarder som sätts ska baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Tanken är att utbildning och kompetens ska anpassas till den aktuella problembilden. Chris Wynne ler brett när han konstaterar att CNC ligger i framkant med att standardisera sin utbildning och skapa portfolios för sina instruktörer.

Med på besöket hos Chris Wynne är Polisförbundets andre vice ordförande Anna Nellberg Dennis och polisernas nya nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson. De båda tycker att det Chris Wynne beskriver är precis vad de menar när de pratar om att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste förbättras inom Polismyndigheten.
– Som nationellt huvudskyddsombud kan jag säga att såhär skulle jag vilja att det såg ut hemma, säger Patrik Danielsson.