ANNONS;

ANNONS:

 
 


Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 6. Den delas ut runt den 6 december till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 

Ordförandeord

Firandet dröjer …

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 
 

Arkiv

Per Stihl är polis sedan 30 år med 20 års erfarenhet av barnförhör. Hans avatarer är också tänkta att användas på Migrationsverkets utbildning för barnförhör.. Foto: Emma Eneström

Övar på avatar

Publicerad 2019-02-07

Aktuellt Rösten låter lite heliumpåverkad och munnens rörelser hänger inte riktigt med, men pojken på skärmen är under utveckling. Så småningom hoppas hans upphovsman att han ska förbättra förutsättningarna för barnförhörsledare.

-När var den senaste gången du blev rädd för mamma?
Sofie Borg, polis och barnförhörsledare från Helsingborg, lutar sig fram mot skärmen och försöker höra vad Carl svarar.
Carl är en avatar, framtagen av barnförhörsledaren och läraren på polisutbildningen i Växjö, Pär Stihl. Avataren och hans ”syster” Carla finns för att blivande och etablerade barnförhörsledare ska kunna öva utan att behöva exponera verkliga barn.

”Det blir så uppenbart att det är en vuxen människa man har framför sig.”

Avatarerna är för andra gången en del av  steg två i barnförhörsutbildningen. Steg två-eleverna är i slutet av utbildningen, som pågår parallellt med arbete under en termin. De befinner sig ute på Sörentorp utanför Stockholm.
– Normalt gör man de här övningarna som rollspel, men det blir så uppenbart att det är en vuxen människa man har framför sig, säger Pär Stihl. Han jobbar halvtid med att utveckla avataren, samtidigt som han undervisar i förhörsteknik.

Några av deltagarna har fått göra en övning hemma, via nätet, med Pär Stihl som via avataren ”spelar” barnet. Gruppvis utvärderar sedan eleverna hur det gått. Det blir en del diskussioner kring avatarens trovärdighet. Någon påpekar att den saknar ett kroppsspråk. Den kan resa sig och gå ur bild och även peka mot ansiktet eller visa ett strypgrepp – men mycket mer är det inte.
– Det är svårt när det inte är en människa som sitter i rummet, säger Ebba Wågert som till vardags jobbar med brott i nära relationer i Kristianstad.

”Man behöver få göra fel, det lär man sig mycket av.”

Pär Stihl

Under steg två ingår också att analysera autentiska barnförhör som utförts på arbetsplatsen. Övningar görs också med figuranter. Enligt såväl elever som Erik Norrman, kursansvarig, är det naturligtvis det allra bästa. Men det kan vara svårt att få fram lämpliga barn och en utmaning att se till att barnens väl omhändertas på alla tänkbara sätt. Mindre barn och barn med vissa former av funktionsnedsättningar till exempel är extra svårt att jobba med i rollspelssituationer.
– Det kräver väldigt mycket av socialt stöd, säger Erik Norrman.
Därför är nästa steg för Pär Stihl att göra nya inspelningar till övningsplattformen.
-Jag skulle vilja komma ner till sex år säger han.
Förutom att barn inte behöver exponeras tillåter avataren att man i högre utsträckning kan pröva och göra fel eller koncentrera sig på enskilda moment.
– Man behöver få göra fel, det lär man sig mycket av, säger Pär Stihl.
Han konstaterar att det dock är något man bör undvika i autentiska barnförhör.

Ebba Wågert tycker att det är en spännande metod med avataren just för att den ger tillfälle att fördjupa sig i vissa moment. Det finns många fällor att gå i för en barnförhörsledare.
– Som när man frågar om barnet vill berätta lite mer om vad som hänt och så säger barnet nej. Vad gör man då liksom?

Erik Norrman

Carla och Carl är videoinspelningar av två riktiga barn. De kan, via menyval i webbplattformen, ge uttryck för känslor. Rösten är, i det här fallet Pär Stihls, som förvrängts genom pitchning. Pär Stihl ursäktar sig för den metalliska klangen, som kan leda tankarna till en seriefigur, men det ska bli bättre när den kan kopplas till en medieserver menar han. Då kommer man kunna justera ljusheten på procentnivå.

Pär Stihl och Linnéuniversitetets holdingbolag fick i november 900 000 kronor från Vinnova för att utveckla avataren. De har tidigare tilldelats 300 000 kronor för samma projekt.
-I början av 2019 kommer vi att göra mer noggranna inspelningar med en bättre inspelningsteknik för större möjlighet att detaljstyra barnens uttryck.
I framtiden vill han också kunna lägga till mer av det efterfrågade kroppsspråket. Så småningom hoppas han också att den ska kunna användas via smarta telefoner, då allt färre har en dator hemma och Polisens jobbdatorer ofta är begränsade med olika typer av brandväggar.

Fotnot: Avataren kan också komma att prövas utomlands, bland annat i Litauen och Norge via ett projekt som drivs av Nordiska Ministerrådet i Litauen.

Utbildning i tre steg

Barnförhörsutbildningen inleds med steg ett som är knuten till Uppsala universitet och institutionen för kvinnors och barns ohälsa.

Den omfattar 15 högskolepoäng. Steg två pågår en hel termin parallellt med arbete där barnförhör ingår. Handledare finns under hela kursen. Steg tre är en fortbildning som barnförhörsledare ska gå vid ett tillfälle vart tredje år. Den finns bland annat till för anpassning till ny forskning och nya metoder och är under ständig förändring. Steg tre handlar också om att visa att man fortfarande har rätt kompetens som barnförhörsledare.