ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Vi måste skydda den som skyddar! 

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Viktigt att välja rätt ärenden

Publicerad 2019-02-07

Aktuellt ”Prioritera” var det vanligaste ordet i svaren från deltagarna i en färsk studie om kvalitativt förundersökningsledarskap i mängdbrottsärenden.

Studuen

”Kvalitativt förundersökningsledarskap i polisens mängdbrottsutredningar.
-Vad är viktigt, vad kan påverka beslut?”
En kvalitativ studie på magisternivå från Högskolan i Väst av Anna Elmquist.

Studien är ett examensarbete i psykologi. Författaren Anna Elmquist är polis sedan 20 år tillbaka och lärare på polisutbildningen vid Södertörn. Hon är utbildad förundersökningsledare och har egen erfarenhet av att jobba med just mängdbrott i Stockholm.

Anna Elmquist har intervjuat åtta förundersökningsledare i olika lokalpolisområden inom region Stockholm. Syftet var främst att ta reda på vilka faktorer förundersökningsledare upplever som viktigast för att kunna bedriva förundersökningar med kvalitet. Det handlar också om hur förundersökningsledarna hanterar påverkansfaktorer – både medvetet och omedvetet. Påverkan från utredare, tidspress, massmedia och fördomar är faktorer som de intervjuade framhåller inverkar på deras beslut. Ordet prioritera är det vanligaste i svaren och det säger enligt studien en del om de grundförutsättningar som råder.

Intervjupersonerna beskrev likartade arbetsvillkor, men de som var gruppchefer kunde i större utsträckning styra vilka ärenden de hanterade.

I studien beskrivs bland annat att förutsättningarna för att bedriva en kvalitativ utredning påverkas mycket av att saker ”görs rätt från början”, vilket också uppges vara svårt att uppnå. Bland annat beskrivs hur inledande dokumentation kan vara ambitiöst utförd, men värdelös för utredningen. Det gäller också att satsa på rätt ärenden, det vill säga identifiera de fall där man har en chans att gå i mål.

Att belastningen är hög och att resursbrist råder förefaller vara näst intill en självklarhet för de förundersökningsledare som intervjuats. De upplever att de har att göra med ständiga prioriteringar, där de måste anpassa sig till vad som är akut och vad som kan vänta. Till exempel om det finns en person frihetsberövad. Det tycks dock finnas en hög acceptans för de rådande förutsättningarna och intervjupersonerna tycker att det är viktigt att inte låta sig nedslås av det stora flödet. En av dem säger:
”För börjar vi tänka ärenden och balanser och grejor då är det risk att vi tappar kvaliteten och förmågan att klara upp brott.”

Om ärenden som man på ett tidigt stadium vet kommer att läggas ner säger en annan att de ändå inte bara kan läggas ner direkt. ”Man måste ju tänka lite på målsägaren.” Flera uttryckte att de ville ge allmänheten en positiv bild av Polisen.

Inflytande över arbetet och möjligheten att prioritera gör att den höga arbetsbelastningen och arbetskraven inte beskrivs som så negativa. Anna Elmquist kontstaterar att detta känns, igen från annan forskning som visar att kontroll över den egna arbetssituationen kan kompensera för upplevelsen av hög belastning. Men kombinationen av hög arbetsbelastning och det faktum att beslutsprocessen i mängdbrott kan vara komplex och krävande kan leda till att förundersökningsledarna fattar snabba och felaktiga beslut.