ANNONS:

 
 
 

Ordförandeord

Lönesatsning och långsiktighet
Lena Nitz, ordförande
 
Polistidningen nr 2/2019 kommer runt 12 april. Nummer 3 når brevlådorna 14 juni.
Fullständig utgivningsplan finns här.
 
 
 
 
 
 

Arkiv

”Det här ställer till
jättestora problem”

Publicerad 2019-03-25

Aktuellt Polisstudenter måste klara hundra procent av studierna under en termin för att få studiemedel nästa. På de flesta andra utbildningar räcker det med 75 procent.
Lärosäten och studenter vill se ändrade regler, men CSN bromsar.

Ola Kronkvist Foto: Linnéuniversitetet

Ola Kronkvist, prefekt vid utbildningen i Växjö, är en av dem som har reagerat på dagens regler.
– Det här ställer till jättestora problem för våra studenter. Det kan handla om att man har blivit underkänd på en kurs och blir utan studiemedel tills man har kompletterat den.
Och det kan ta tid att komplettera, enligt honom.
– Det kanske är tre examinationstillfällen för den som ska göra omtenta och klarar du inte på första eller andra försöket kan det bli ganska många veckor utan pengar.
Även studenter som har klarat alla kurser kan få problem, enligt studenten Oliver som går tredje terminen på utbildningen i Växjö och sitter i Polisförbundets styrelse på skolan.
– Om jag slutar höstterminen på en fredag och börjar vårterminen måndagen efter kan det hända att CSN inte hinner få besked om att jag har klarat sista kursen terminen innan. Och då kan pengarna fastna.
Det hände honom och under ett par veckor stod han utan studiemedel.
– Jag hade sparade pengar så att jag kunde betala hyran för mina dubbla boenden, men det var så klart en stressfaktor.

Redan för ett drygt år sedan skrev de ansvariga för polisutbildningarna i Växjö, Södertörn och Umeå till regeringen med önskemål om ändrade regler. ”Vi som leder polisutbildningarna i landet tycker inte att det är rimligt att ställa högre krav på polisstudenternas resultat än på andra studenters vid statliga lärosäten…”, står det bland annat i brevet.

Att reglerna skiljer sig åt beror på att polisprogrammet är en uppdragsutbildning, som inte omfattas av högskolelagen eller lagen om att utfärda vissa examina. Därför har den hamnat i en särskild bilaga till studiemedelsförordningen, tillsammans med en brokig skara eftergymnasiala utbildningar till bland annat skorstensfejare, frikyrkopastor, pilot och dockspelare.

För dessa utbildningar gäller ett krav på att studenterna ska klara utbildningen i den takt som studieplanen föreskriver. De ska med andra ord klara hundra procent av kurserna under respektive termin medan kravet för vanliga högskoleutbildningar brukar ligga på 75 procent.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, har fått yttra sig över polisutbildningarnas skrivelse och är tveksam till att lätta på kraven för polisstudenterna. CSN pekar på att det redan i dag går att göra undantag och bevilja studiemedel för dem som har mindre och tillfälliga förseningar i sina studier. Statistiken visar också att det är relativt få polisstudenter som blir av med sina studiemedel, trots att kraven är hårdare på dem.

Dessutom tycker myndigheten att det kan finnas skäl att avvakta och se vad som händer med utredningsförslaget om att göra om polisutbildningarna till högskoleutbildningar. För om det blir verklighet är problemet löst.

Den invändningen har Ola Kronkvist på polisutbildningen i Växjö ingen förståelse för.
– Utredningens förslag bygger på en förlängning av polisutbildningen med ett halvår och det finns ingen parlamentarisk majoritet för det. En sådan reform är både eventuell och avlägsen och de som under tiden sitter med Svarte Petter är studenterna som får ett studiesocialt problem.

Nu ligger bollen hos regeringen men inget beslut är fattat i ärendet än så länge.