ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Lokala ordningsföreskrifter kan reglera många olika saker, som var ,man får elda, dricka alkohol på allmän plats eller dyka.  Foto: Emma Eneström

Krockar kan göra boten olaglig

Publicerad 2019-04-10

Aktuellt Polisen och juristen Rickard Dunker har gjort en kritisk granskning av systemet med lokala ordningsföreskrifter. Han föreslår i en avhandling tre alternativa vägar framåt: En finsk, en svensk och en norsk.

Lokala föreskrifter kan avse en specifik plats, som till exempel en flygplats eller ett naturreservat, eller offentliga platser. De är också vanliga vid fornlämningar. De kan omfatta många, vitt skilda, områden: Hur det ska julpyntas, var man kan ställa cykeln eller om man får dyka från kommunala bryggor. Att bryta mot en lokal ordningsföreskrift kan ge böter.

Enligt Rickard Dunker, som forskat i frågan, finns det tydliga brister i systemet med lokala ordningsföreskrifter. I flera fall är det inte ens säkert att det är straffbart att bryta mot dem. Det finns helt enkelt inget straff kopplat till överträdelsen. Eller så krockar ordningsföreskriften med annan lagstiftning och blir på så sätt olaglig. Det innebär att människor ibland får böta på olaglig grund.

Ofta är de lokala ordningsföreskrifterna inte kommunicerade på ett sätt som gör det rimligt att medborgarna ska kunna känna till dem. Där till exempel trafikföreskrifter kräver skyltar som talar om hur fort vi får köra, eller om vi har stopplikt, lämnar de lokala förskrifterna på ordningsområdet ofta åt varje enskild medborgare att regelbundet besöka den kommunala anslagstavlan. Det är ofta där, och endast där, de meddelas i samband med att de beslutas. För en tillfällig besökare kan det vara helt omöjligt.

Ett annat problem som lyfts är att det vilar ett tungt ansvar på kommuner att exempelvis reglera ordningen på vissa bestämda platser, samtidigt som de juridiska svårigheterna med att göra det på rätt sätt är många. Här riskerar föreskrifterna att krocka med till exempel grundlagarna. De kan också komma att krocka med andra lokala ordningsföreskrifter. Det är nämligen många olika instanser som kan utfärda lokala ordningsföreskrifter. Transportstyrelsen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket samt rikets alla 21 länsstyrelser och 290 kommuner, samt riksdagen och regeringen ger sammanlagt 315 potentiella normgivare.

Rickard Dunker föreslår i sin avhandling tre tänkbara lösningar.
Den första är att avskaffa hela systemet med lokala ordningsföreskrifter och lägga dem i den nationella lagstiftningen. Så har man gjort i Finland, som tidigare haft ett system liknande Sveriges. Problemet med detta är, enligt Rickard Dunker, att det begränsar det kommunala självstyret och möjligheten att faktiskt anpassa regler efter en viss plats specifika förutsättningar.

Den andra tänkbara lösningen är att låta systemet genomgå en rad justeringar, där man styr upp ordningsföreskrifterna så att de stämmer överens med övrigt regelverk. Den lösningen förutsätter att man förtydligar vem som ska ha rätt att meddela en föreskrift på vilket område. I dag är det inte specificerat, vilket gör att till exempel kommun och länsstyrelse kan ha lokala ordningsföreskrifter som inte stämmer överens med varandra. Den lösningen skulle också kräva att man åtgärdade de gamla ordningsföreskrifter som finns kvar trots att de lutar sig mot en lagstiftning som inte längre är aktuell.

Det tredje förslaget är en medelväg, där Rickard Dunker har sneglat på den modell Norge har, och liknar det som gäller för Sveriges trafikföreskrifter. Det innebär att det skulle finnas ett visst antal färdiga lokala föreskrifter som en kommun sedan kan välja att ha, eller inte ha, och som också skulle anslås med skyltar möjliga för allmänheten att förstå.

Rapporten:
Lokala ordningsföreskrifter
, 321-sidig doktorsavhandling i juridik, framlagd vid Stockholms universitet 2019.

En politisk fråga

Rickard Dunker började fundera över de lokala ordningsföreskrifterna redan under polisutbildningen.

Rickard Dunker

2001-2003 pluggade Rickard Dunker till polis. Han stötte då på de lokala föreskrifterna mer i form av brasklappar, där det informerades om att de kunde förekomma. Hans lösning var att stoppa de lokala förskrifterna i benfickan på uniformen, där de också blev liggande tills han började på juristutbildningen.

Rickard Dunker, som disputerade i januari, är nu tillbaka som polis vid gränspolisen i Stockholm. Han har varit tjänstledig sedan 2009. Under 2013 jobbade han dock inom Polisen, då som nyutbildad jurist, för att sedan återgå till universitetet för att doktorera. I skrivande stund är det oklart vad han ska ha för arbetsuppgifter, men det är juridik han vill jobba med.
– Utifrån min avhandling kanske jag egentligen borde vara på rättsavdelningen, men juridiken på gränspolisen är väldigt intressant.

”Även om man skulle vara intresserad skulle det vara svårt att hålla isär vad som gäller var.”

Lokala ordningsföreskrifter berör i allra högsta grad poliser, enligt Rickard Dunker. Han hoppas att kollegor i yttre tjänst ska kunna använda sig av hans forskning. Han berättar att han som polis i yttre tjänst själv aldrig har rapporterat ett brott mot en lokal ordningsföreskrift, trots att han hade dem i fickan.
– Och nu är ju verksamheten mer på regionbasis och poliserna rör sig ofta över flera kommuner. Även om man skulle vara intresserad skulle det vara svårt att hålla isär vad som gäller var.
Han konstaterar att det ibland räcker att gå runt en husknut för att nya lokala regler avseende ordning ska gälla.
-Jag har disponerat min avhandling lite som en lärobok för att jag tänker att den ska kunna förstås av alla som har lite koll på hur rättssystemet fungerar.

I början av avhandlingsarbetet hade han inställningen att systemet med lokala ordningsföreskrifter nog borde avskaffas.
– Men under arbetets gång tycker jag att de har sina poänger och jag har nog ändrat uppfattning något.
I slutändan tycker han dock att beslut om vad som ska hända med systemet måsta tas politiskt.
– Det har kommit förslag tidigare, men det politiska intresset är tyvärr väldigt svalt.