ANNONS;

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 4 delas ut runt den 6 september. Nästa nummer kommer omkring 18 oktober. Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Urholkningen av polisrollen måste stoppas

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Blandade reaktioner
på lagförslag om blåljussabotage

Publicerad 2019-04-17

Aktuellt Angriper man poliser under utryckning ”ska man veta att man riskerar många år i fängelse”, sade inrikesminister Mikael Damberg när förslaget om det nya brottet blåljussabotage presenterades.
Vissa menar att det är tomma hot, andra att det blir för mycket hårda tag.

Det var under ett besök på polisutbildningen vid Södertörns högskola häromveckan som statsminister Stefan Löfven (S) och hans ministerkollegor presenterade en lagrådsremiss med förslag om stärkt skydd för ”blåljusverksamhet”. Det föreslagna brottet blåljussabotage tar sikte på personer som kastar sten mot poliser, skär sönder bildäck på utryckningsfordon eller på andra sätt hindrar blåljuspersonal som rycker ut för att undsätta människor i nöd.

Mikael Damberg. Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Utöver det nya brottet vill regeringen också skärpa straffskalan för grovt våld- eller hot mot tjänsteman.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) som var med under presskonferensen beskrev lagrådsremissen som ”…en viktig byggkloss i att göra polisyrket mer attraktivt.”

– Utsätter man någon av de studenter vi har träffat här i dag för hot eller angrepp när de är ute som poliser, då ska man veta att man riskerar många år i fängelse, sade han bland annat.

Men hur stor skulle den risken bli i praktiken? Fredrik Nydén, rådman vid Södertörns tingsrätt och domare i brottmål, ifrågasätter regeringens retorik kring lagförslaget.
– Det jag är kritisk till är att man säljer in det här som enorma krafttag, att det ska bli en stor skillnad och att domstolarna förväntas döma mycket hårdare än tidigare. Det finns inte riktigt täckning för det. Jag har svårt att se att det kommer att hända med tanke på vad som står i förarbetena om valet av påföljd.
Fredrik Nydén syftar på att Blåljusutredningen och regeringens lagrådsremiss öppnar för andra påföljder än fängelse när det gäller blåljussabotage av normalgraden. Det sägs visserligen att brottets art motiverar fängelse, men samtidigt är det upp till domstolarna att göra en bedömning i det enskilda fallet, på samma sätt som vid våld eller hot mot tjänsteman. Och för det brottet brukar påföljden i praktiken stanna vid villkorlig dom, kombinerat med böter eller samhällstjänst, enligt Fredrik Nydén.

Vad skulle regeringen ha gjort om den ville försäkra sig om att fängelse blir den normala påföljden för blåljussabotage?
– Då skulle man ha skrivit att brottet är av så allvarlig art att annan påföljd än fängelse i normalfallet är uteslutet, vilket till exempel gäller vid menedsbrott. Vi som ska tillämpa reglerna går inte efter vad politikerna säger på en presskonferens utan läser vad som står i förarbetena.

Regeringens förslag har sitt ursprung i Blåljusutredningens delbetänkande som kom för ett drygt år sedan – ett betänkande som fick kritik av Polisförbundet på flera punkter. Förbundet bedömde, precis som Fredrik Nydén, att den normala påföljden för blåljussabotage troligen skulle bli villkorlig dom och samhällstjänst. Fängelse skulle, enligt remissyttrandet, bli ”ett klart undantag”.
Den andra delen i regeringens blåljusförslag är en skärpning av straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman. Regeringen vill höja minimistraffet från sex månader till ett års fängelse och maxstraffet från fyra till sex år. Däremot vill man inte ändra straffskalan för våld eller hot mot tjänsteman av normalgraden – en straffskala som i dag börjar vid böter. Det här trots att Polisförbundet och andra organisationer som representerar blåljuspersonal har krävt en skärpning.
Polisförbundet pekade i sitt remissyttrande på att de flesta fall av våld eller hot mot tjänsteman, som leder till fällande dom, är brott av normalgraden. För polisers del hänger det ihop med att våldsamma angrepp ofta avbryts snabbt, antingen av den angripna polisen själv eller av en kollega. Brottet kommer då inte upp i den allvarlighetsgrad som krävs för att det ska bedömas som grovt.

Samtidigt som vissa kritiserar regeringen för att den inte går tillräckligt långt i sina straffskärpningar är det andra som tycker att det blir allt för mycket hårda tag. Mest uppmärksammat är förslaget om att grovt blåljussabotage ska kunna ge livstids fängelse. Regeringen motiverar livstidsstraffet så här i lagrådsremissen: ”Exempelvis går det att föreställa sig fall där en eller flera gärningsmän, med full insikt om situationen, hindrar polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård att komma fram till en olycksplats eller en brand och detta utgör en direkt orsak till att människoliv går förlorade”.

Sverker Jönsson, som är universitetslektor i straffrätt vid Lunds universitet, kallar förslaget ”groteskt”.
– När man tar i så här våldsamt skapar det enorma förväntningar på att lagstiftningen på något sätt ska ändra verkligheten. Men det finns inget i forskningen som bekräftar att skärpta straff har någon som helst effekt på brottsligheten. Det enda som händer är att man hamnar i en repressiv spiral.
Han tycker att samhället i stället borde rikta sina insatser mot det som är grogrunden för den sociala oro som kommer till uttryck genom exempelvis stenkastning mot poliser.

Faktum är att Blåljusutredningen var inne på liknande tankegångar: ”Ibland ifrågasätts om det alls finns skäl att se över straffskalor, eftersom det saknas empiriskt stöd för att strängare straff leder till lägre brottslighet”. Samtidigt var utredningens uppdrag begränsat till föreslå ändringar i den straffrättsliga lagstiftningen. Och där landade man i att en straffskärpning kunde motiveras med att den styr rättsväsendets prioriteringar, och kan få effekt lokalt om någon eller några mycket brottsaktiva personer sätts ur spel genom ett fängelsestraff.
Sverker Jönsson poängterar, på förekommen anledning, att han inte tycker att poliser ska få stenar kastade i huvudet när de jobbar. Han förstår bara inte hur vare sig regeringen eller Polisförbundet kan tro att skärpta straff skulle skydda poliser från det.
– Tror de att folk, i det ögonblick de lyfter stenen, ska tänka att nej just det riksdagen har skärpt straffet för det här.

Han menar att regeringen på ett lömskt sätt blandar ihop sin roll som arbetsgivare med den som lagstiftare.
– Vad det handlar om är att staten som arbetsgivare måste se till att personer som tar risker för att skydda andra också kompenseras för det, genom schyssta arbetsvillkor i form av bra löner, försäkringar och arbetstider.

Lena Nitz
Foto: Magnus Laupa

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, tror inte att straffskärpningar ensamt kan lösa problemet med attacker mot blåljusverksamhet. Den förebyggande effekten är begränsad, som hon uttrycker det.
– Men brottsrubriceringen har inte använts ännu så jag återkommer gärna till en diskussion om effekterna senare.
Oavsett ser hon en poäng med att samhället markerar mot attacker på blåljusverksamhet genom att samla dessa under en specifik brottsrubricering.
– För poliserna är det viktigt att man visar att samhället inte accepterar den här sortens handlande och att man ställer sig bakom blåljuspersonalen. Det finns många bottnar i detta och därför välkomnar vi det här förslaget.

Blåljussabotage enligt förslaget

Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att

  1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller mot personer som bistår verksamheten,
  2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
  3. vidta annan otillbörlig åtgärd

döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brotts-bekämpande verksamhet, för blåljussabotage till fängelse i högst fyra år.

Om brottet är grovt döms för grovt blåljussabotage till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har medfört betydande skada, utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, föregåtts av särskild planering eller annars varit av särskilt farlig art.

Gärningar som kan omfattas av brottet

* Hot och våld mot blåljuspersonal.
* Att ställa sig i vägen för personal eller fordon.
* Lägga ut fotanglar som hindrar en utryckning.
* Skära sönder däck på en polisbil.
* Stölder ur utryckningsfordon.
* Angrepp på polishundar och polishästar.