ANNONS:

ANNONS:

 
 


Polistidningen nummer 3 delades ut runt 14 juni. Nästa nummer når brevlådorna runt 6 september.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisyrket måste
tas på allvar

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Till alla er som
vill göra skillnad

Publicerad 2019-04-10

Krönikan ”Ida ska just låsa upp sin port när någon kommer bakifrån och slår henne så hårt i huvudet att hon faller. Som ett spöke utan ansikte lämnar han henne liggande på gatan. Senare grips han. När de möts i rättssalen ser Ida att hennes spöke har ljust hår och finnar. Han tittar på henne med tom blick. Mannen får ett straff, som han snabbt avtjänar. Ida kommer se sig över axeln under resten av livet.”

Hade historien kunnat sluta annorlunda? Kanske. Om Ida hade fått se och prata med sitt spöke. Om hon hade fått fråga. Ni börjar se varthän det bär, förstår jag. Det ska handla om medling så klart. Få ärenden kommer in till kommunernas medlingsverksamhet, vilket jag till viss del kan förstå. Man får ju aldrig riktigt veta hur det ska gå till. Kombinationen dålig kunskap och ungdomar är extra obehaglig. Tänk om jag gör fel! Tänk om JO kommer!

”Kombinationen dålig kunskap och ungdomar är extra obehaglig. Tänk om jag gör fel! Tänk om JO kommer!”

Det ska finnas en medlare i alla Sveriges kommuner. Jag är en sådan numera, så nu ska här informeras.
Medling är så kallad restorative justice – reparativ rättvisa. Till skillnad från den straffrättsliga processen fokuserar man på att gärningen skadar människor och relationer, inte att lagar och regler bryts. Det är ett verktyg för att förhindra att ungdomar faller tillbaka i brottslighet och för att ge gärningspersonen ökad insikt om brottets konsekvenser. Men den brottsutsatte är nog ändå den som har mest att vinna. Han eller hon kan få svar på sina frågor och därigenom återfå kontrollen över situationen och sitt liv. Kanske är det enda gången under hela rättsprocessen som han eller hon blir bekräftad för sin egen skull, inte för att uppfylla rekvisit för en fällande dom mot en gärningsperson.

Medling är inte en flummig möjlighet för en brottslig att be om förlåt med gråt. Man kan inte köpa sig fri från straff genom att delta, och mötena mellan medlaren och parterna har en mycket tydlig struktur med lösningsfokus.

Polisens uppgift är varken komplicerad eller mödosam. Alla mellan 15 och 21 år, som erkänt ett brott mot en annan människa, eller delaktighet däri, ska erbjudas kontakt med medlingsverksamheten för information om medling. Ställ frågan, fyll i blanketten ”medling med anledning av brott” och skicka den till kommunen. Medlaren gör resten och du har gett förutsättningar till något riktigt bra. Och vet du en grej till? Det står i lagen att det ska göras.

”Ida ska just låsa upp sin port när någon kommer bakifrån och slår henne så hårt i huvudet att hon faller. Som ett spöke utan ansikte lämnar han henne liggande på gatan. Senare grips han. En medlare ringer till Ida. Mannen vill träffa henne. Ida tackar ja till medling. Killen heter Martin. Han är 18 år och har ljust hår och finnar. Ida får ställa alla frågor. Varför gjorde du det? Varför mot mig? Hon får berätta att hon är rädd. Martin berättar att han var full, att hans kompisar hetsade honom, och att det bara råkade bli hon. När de ses i rättssalen nickar de igenkännande. Martin får ett straff som han snabbt avtjänar. Ida går vidare i livet och behöver aldrig se sig om.”

Lisa Ahlstedt
före detta polis
i Funäsdalen, Jämtland