ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Vi måste skydda den som skyddar! 

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Jenny Bohlinhar tävlat i två civila SM och en internationell tävling i Luxemburg. I polisidrottssammanhang är det hennes andra tävling. Foto: Emma Eneström

”Jag är en riktig energypoptjej”

Publicerad 2019-06-13

Reportage Blod, svett och en imponerande mängd kilon bjöds det på i maj, när Polis-SM i styrkelyft ägde rum på Södermalm i Stockholm.

Jenny Bohlin sätter på sig lurarna, vänder blicken inåt. Nu kommer hon att bli tyst och koncentrera sig på sin uppvärmning.
– Jag kan säkert uppfattas som tyken, men det är mitt sätt att förbereda mig.
Jenny har tävlat i två civila SM och en internationell tävling i Luxemburg. I polisidrottssammanhang är det hennes andra tävling. Hon går tredje terminen på distansutbildningen i Umeå. Hemma för Jenny är Göteborg, där hon också kommer att göra sin aspiranttjänstgöring.

”Man tänker sig kanske att det ska vara riktigt tung hårdrock eller så…”

PolisstudentenJenny Bohlin

Vi befinner oss på Södermalms polisstation i Stockholm där Jenny Bohlin precis har vägt in sig på 79,4 kilo. I Polis-SM finns inga viktklasser. I stället får varje lyftare poäng efter hur tungt man lyfter i förhållande till sin kroppsvikt. Knäböj är första momentet i dagens tävling. Sedan följer bänkpress och avslutningsvis marklyft. Jenny Bohlin startar uppvärmningen på relativt lätta vikter. När hon samlar ihop sig för att trycka ifrån ger hon ifrån sig ett litet skall – wuff. De flesta lyftarna har ljud för sig, olika sätt att förflytta fokus och komprimera muskulaturen i bålen. Jenny är inte ensam om att gå in i musikbubblan när hon lyfter. Vad lyssnar hon då på för att ta fram den där urkraften?
– Man tänker sig kanske att det ska vara riktigt tung hårdrock eller så, men jag är en riktig energypoptjej. Mycket svenskt, typ Linda Bengtzing och Carola.

Lyftarna hjälper varandra att plocka av och på vikter på skivstången under uppvärmningen. Stämningen är vänlig och kontrasterar mot sammanbitna miner, återhållna vrål och tunga dunsar.  Det varierar ganska mycket mellan lyftarna i både storlek och styrka, men alla hjälps åt, peppar och passar. Tom, som jobbar på IGV söder om Stockholm, är i dag tyngst i klassen med sina 115 kilo. Han har stött på patrull då hans bälte, enligt en av domarna, inte är godkänt för mästerskap. Hans medtävlande är beredda att låna ut, men Tom är rädd att inget av de andra lyftarnas ska räcka runt.

Elin Broström gör sin första tävling i styrkelyft. Foto: Emma Eneström

15 herrar deltar i tävlingen. Jenny Bohlin däremot har bara konkurrens från två tjejer i benböj och marklyft: Daniella Karlsson och Elin Broström. Båda poliser i södra Stockholm som gör sin allra första tävling. I bänkpress tävlar också Maria Jensen från Stockholm, 53 år. Hon är både äldst i tävlingen och äldst i tjänst, påpekar hon. Internationellt står sig svenska styrkelyftardamer riktigt bra. Varför inte polistjejerna är fler har inte Jenny Bohlin svar på, men hon tycker att skolan är lite dålig på att göra reklam för polisidrotten överlag.

Det drar ihop sig. Först ut är Daniella Karlsson. Liksom Elin Broström klarar hon sitt första böj med bravur och tävlingen är igång på riktigt. Alla deltagare har tre försök på sig och de flesta väljer att trappa upp. Tre domare med röda och vita flaggor är placerade i olika vinklar runt lyftaren. Vinglar man till eller pausar på fel ställe i rörelsen kan någon av dem flagga rött. Två röda flaggor betyder att lyftet underkänns. Det tyngsta godkända böjet, pressen eller lyftet ligger till grund för poängen. Jenny Bohlin klarar 160 kilo och nöjer sig med det. Det räcker också för att vara bästa dam. Tom, som fått tag på ett passande bälte, ryter till och böjer 265 kilo som tyngst.

”Äh, det var röven.”

Tävlingen rullar på i ett, utifrån sett, ganska högt tempo. Jenny Bohlin tycker att det snarare är mycket väntan. Hon har sin sambo, Eric, som också är polisstudent, med sig som peppar och preppar med magnesium på kroppen. De träffades på utbildningen och numera tränar också han styrkelyft.
– Men inte alls på hennes nivå, säger han och skakar avvärjande på huvudet.

Många hundra kilo ska vila mot handflatorna innan tävlingsdagen är över. Foto: Emma Eneström

Det är lite svårt att uppfatta vems tur det är. Något högtalarsystem finns inte och det blir lite trångt i dörren in till gruppträningssalen där tävlandet äger rum.
– Äh, det var röven.
Elin Broström får sitt första försök i bänken underkänt. I momentet är det viktigt att baken ligger fast mot bänken och här tycks domarna ha noterat ett lyft. Hon skojar om att klistra fast den till nästa försök. En lyftarkollega peppar och menar att han minsann inte såg något rumplyft. Bänkpressen, intygar många, är tekniskt kanske svårast.

Ytterligare något lyft underkänns på grund av en fot som lämnar backen när lyftaren trycker till. Det gäller också att hålla tungan rätt i mun. En svordom på podiet kan också generera ett underkänt lyft. Men Elin Broström tar nya tag, får ordning på läget och bänkar 65 kilo. Trots att Daniella Karlsson bänkar 70 så räcker det till toppen, då Elin är lättare. Jenny Bohlin landar underst med sina 62,5. Nöjd får hon vara ändå eftersom hon siktade på mellan 60 och 62 kilo.

Polisutbildningen har krävt att Jenny Bohlin fokuserat på lite annan typ av träning än styrkelyften på senare tid. Strax efter SM springer hon sin första halvmara, Göteborgsvarvet.

Revanschen för Jenny kommer på det avslutande marklyftet. 160 kilo. Blicken är mörk och hon fäster den långt bort i fjärran när hon greppar stången. Nu skäller inte Jenny Bohlin. Den här gången vrålar hon. När hon släpper taget är flaggorna lika vita som hennes knogar.

”Om man klarar lyftet, ja, då är det cred.”

I herrarnas avslutande lyft förbereder sig Mikael Svanström från Dalsland för att gå in. Han har med sig sonen Oskar, som några dagar tidigare tog hem ungdoms-SM. Nu nyper han sin pappa hårt i öronen, ett trick för att tagga igång honom.

Mikael Svanström är en rutinerad lyftare. Men under marklyften kommer han att få slut på luft och faller bakåt avsvimmad. Han säger att det aldrig hänt förut och helgen efter tävlar han igen.Foto: Emma Eneström

Det är trångt i dörröppningen. När Mikael Svanström går in följs han av sina medtävlandes uppmuntrande tillrop.
– Kom igen!
Han hörs grymta och morra och nu kommer lyftet. Men någonting går fel.
– Ta i där, ta den!
Plötsligt ligger Mikael Svanström på rygg. Det händer tydligen att lyftare svimmar när syret inte räcker till, och ingen verkar nämnvärt bekymrad. Någon förklarar glatt att allt kan hända och hänvisar till ett viralt videoklipp med en kvinnlig lyftare som kräks rakt ut mitt i ett marklyft.
Är det värt det?
– Om man klarar lyftet, ja, då är det cred.

Favoriten Tom tar till knepet att dofta på ammoniak innan han går in. Enligt vissa källor påverkar det nervsystemet positivt. Andra menar att det är verkningslöst eller till och med skadligt. Hur som helst är det en tradition i kraftsportsammanhang och Tom tycks onekligen tagga till.  Inledningsvis ser det lätt ut, lyftet, men sedan blir ansiktet purpurfärgat och ådrorna bryter fram. 300 kilo vilar i greppet och lyftet får vit flagg när stången går i marken igen. 300 kilo kan enligt arrangören Stefan Eklund duga för att kvala till SM och Tom är nöjd. En gång har han lyft 305. Ännu har han inte tävlat utanför polismästerskapen, men det är på gång.

Jenny Bohlin tar hem Polis SM för damer och firar med pizza och lösgodis innan hon drar vidare upp till Umeå för polisutbildningen. Foto: Emma Eneström

Jenny Bohlin vann såväl knäböj som marklyft och kammade hem totalen bland damerna. Precis som förra året. Tom tar totalen bland herrarna. Senare på kvällen väntar den traditionella banketten för polismästerskap.

Stefan Eklund, numera domare men också flerfaldig mästare och deltagare i World Police and Fire Games, pekar och förklarar hur deltagarna ska hitta dit. När de väl fått vila ut. Men för Jenny Bohlin blir det pizza, lösgodis och soffläge.
– Det är min tradition, säger hon.