ANNONS;

ANNONS:

 
 


Så här ser Polistidningen nummer 5 ut. Den delas ut runt den 18 oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundets medlemsservice: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Vi måste skydda den som skyddar! 

Lena Nitz, ordförande

 
 

 
 

Arkiv

Grafik: Ali Moosavian/ Torino Tidningsform

Vill flytta till framsätet

Publicerad 2019-10-17

Aktuellt – Jag ser fram emot att kunna bidra mer, säger it-­forensikern Carl­Alexander Stenman.
Han ska snart bli polis via den nya funktionsinriktade utbildningen, av vissa kallad ”snabbspåret” för civila.

Carl-Alexander Stenman har sökt den vanliga polisutbildningen tre gånger, gått vidare, men aldrig gjort testerna. Första gången sammanföll det med att han blev pappa. Andra gången med att han blev pappa igen.
– Tredje gången hade jag börjat jobba här och trivdes så himla bra att jag helt enkelt inte kunde motivera den kostnad och allt det skulle innebära, säger han.
När han nu påbörjar utbildningen kommer han att göra det med full lön från sin arbetsgivare.

”Jag hade en tanke om att nästla mig in”

Carl-Alexander Stenman

I grunden är Carl-Alexander Stenman systemvetare och började sin bana hos Polisen på kontaktcenter PKC.
– Jag hade en tanke om att nästla mig in, säger han och bekräftar en mångårig polisdröm. Nu jobbar han på Regionalt it-brottscentrum i region Väst där han biträder samtliga regionens enheter. Mycket av arbetet sker på stationen och går ut på att leta bevis i digitala beslag. Han är också med vid till exempel husrannsakningar för att se till att viktiga bevis inte förstörs.
– Däremot får jag inte själv göra beslag eftersom jag inte är polis, säger han.
Nu har han genomfört testerna, fått sina akademiska poäng validerade och står i startgroparna för att bli en av de 44 som ska gå den nyinrättade funktionsinriktade polisutbildningen. Beslut om att utbildningen skulle genomföras togs i våras och sedan har det gått undan. Carl-Alexander Stenman gjorde antagningstesterna före sommaren. Efter beskedet att han kommit med har han fått mycket glada tillrop av kollegorna.
– Både av civila och de som är poliser. Det är en viktig anledning till att jag genomför det här, säger han.

”Jag kan ju personligen tycka att alla som pluggar till polis borde få betalt under utbildningen”

Utbildningen är på heltid på distans under ett år. Sedan följer ett halvårs aspirant. Under närvaroveckorna i Växjö står arbetsgivaren för resor och hotell.
– Det kan jag förstå känns orättvist för de som verkligen kämpat sig igenom grundutbildningen, säger Carl-Alexander Stenman.
Han berättar om en kompis som fick flytta hela sin familj för att kunna gå i Växjö.
– Jag kan ju personligen tycka att alla som pluggar till polis borde få betalt under utbildningen.
Samtidigt, resonerar han, har han redan ett antal års studier i bagaget och kommer att kunna bidra betydligt bättre på sin arbetsplats när han är klar och inte längre behöva sitta i baksätet.
– Att inte behöva ha med sig två kollegor varje gång jag ska åka ut, bara ensådan sak, säger han. Precis som överallt annars råder brist på poliser där han jobbar. Dessutom, väl ute på plats, känner han sig i nuläget ofta bakbunden av att inte ha polismans befogenhet.
– Jag vill kunna göra ett bättre jobb och kunna hjälpa laget så bra som möjligt, säger han.
På sitt eget Instagramkonto kallar han själv utbildningen för ”den orättvisa ni vet”, färgat av de reaktioner det väcker hos många. Men han har själv inte märkt av de diskussioner om orättvisa löner som ofta uppstår där det finns civila utredare som jobbar parallellt med poliser.
– Som it-forensiker gör jag ju ett jobb som inte poliserna omkring mig kan göra.

Han har heller inte funderat så mycket på om han riskerar en sämre löneutveckling när han blir polis.
– Innebär det att jag stannar upp och får släppa förbi någon annan så gör det inte så mycket. Men jag tänker så klart försöka få mer eftersom jag blir värd mer för verksamheten, säger han.

Grafik: Ali Moosavian/ Torino Tidningsform

”Snabbspår är missvisande”

120 högskolepoäng och två års jobb inom Polismyndigheten har varit grundkrav för de 44 studenter som påbörjar den funktionsinriktade polisutbildningen i november.

Det har riktats såväl extern som intern kritik mot den funktionsinriktade utbildningen. Att upplägget är orättvist mot de som tagit sig in ”den långa vägen” är ett av många argument, men det finns också mycket felaktig information i omlopp. Mindre nogräknade medier har vinklat på att man blir polis på 14 veckor och antytt att vilken polisanställd som helst kan få gå utbildningen.

”Studenterna testades innan sommaren enligt exakt samma principer som de som ska gå grundutbildningen”

Ungefär 90 personer hade av regionerna getts möjlighet att söka, varav knappt hälften kom in. Sandra Rohdin, som är biträdande prefekt på institutionen för polisiärt arbete och ansvarig för utbildningen, tycker att pratet om snabbspår är rent felaktigt.
– Studenterna testades innan sommaren enligt exakt samma principer som de som ska gå grundutbildningen, säger hon.
Utöver arbetslivserfarenheten och högskolepoängen kräver Linnéuniversitetet att man ska ha genomgått grundläggande utbildning i brottsutredning. Polismyndigheten valde ändå att ta ut 18 personer, varav Carl- Alexander Stenman är en, som saknar denna. Därför har det tagits fram en preparandkurs som startar redan i oktober i Växjö.

”Det är 40-timmarsveckor som gäller”

Färdighetsmomenten i utbildningen, till exempel vapen, fysiska tekniker och metoder samt polisbilskörning, kommer att genomföras under drygt 14 veckor på plats. Den är enligt Sandra Rohdin också precis samma som grundutbildningens.
– Det enda vi har minskat på är it. Det här är personer som har arbetat inom myndigheten, har jobbat med Dur2 och redan kan systemen. De flesta av de teoretiska kurserna kommer att vara exakt samma som studenterna på grundutbildningen går, men studietakten kommer att vara högre.
– Det är 52 veckor med fyra veckors lagstadgad semester på sommaren och ingen ledighet utöver det. Det är 40-timmarsveckor som gäller.

Mot slutet är det tänkt att de som går den funktionsinriktade utbildningen ska jacka i grundutbildningsstudenterna då de brukar genomföra en stor examinerande övning. De kommer också att gå ut på aspirant tillsammans med dessa. Skillnaden blir att de inte kommer tillbaka till utbildningen för examensarbete och ”reflektion i vardagen”. Examensarbetet har man tagit bort på grund av att de med tidigare högskoleexamen eller liknande i bagaget redan gjort motsvarande och reflektionen kommer att skötas på arbetsplatserna, enligt Sandra Rohdin. Hon tycker att det är väldigt missvisande att använda sig av benämningen snabbspår.
– Det här kommer att bli en omgång mycket välutbildade poliser.

Facket vill utvärdera

Varje steg i det här måste utvärderas så man inte springer fort och fel. Det säger Tomas Stjernfeldt, förste vice ordförande i  Polisförbundet.

Tomas Stjernfeldt

Polisförbundet står bakom försöket med den funktionsinriktade utbildningen, men är också på sin vakt inför fortsättningen. Som det är nu ser man de 44 studenter som påbörjar utbildningen lite som en pilot. Och förbundet kommer att trycka på för att varje moment utvärderas, så att det står utan tvivel att kvalitén motsvarar den ordinarie grundutbildningen. Till exempel är han nyfiken på om studenterna kommer ha kapacitet för att klara den höga studietakten.
– Vi har varit med i processen på olika sätt, men det har gått väldigt fort och myndighetens information har inte varit tillräckligt tydlig.

KAN BLI MEDLEMMAR

De som läser på den funktionsinriktade polisutbildningen kan bli studerandemedlemmar i Polisförbundet.

Detta enligt tillläggsbestämmelser i stadgarna som öppnar upp för andra än studenter på grundutbildningen.

Dialog förs också med ST, då det finns en överenskommelse mellan förbunden om att inte värva varandras medlemmar.

Tomas Stjernfeldt säger också att två klasser om 44 personer är ett väldigt litet tillskott om man tar hänsyn till att 1 000 platser på grundutbildningen gapar tomma. – Som det ser ut nu är yrket inte tillräckligt attraktivt och det här är en pusselbit. Men fokus måste vara att få fler poliser och att den större andelen av den tänkta ökade numerären i Polismyndigheten måste vara poliser.

Det blir ju 44 ganska dyra poliser då de får lön under hela utbildningen, hur ställer sig förbundet till den prioriteringen?
– Det blir det, men det är en kostnad som Polismyndigheten ändå anser vara befogad. Men som sagt, det här måste vara en ganska liten del av en större lösning och den stora ökningen bör ske via den vanliga grundutbildningen.