ANNONS:

 

 

Ordförandeord

Om vikten av att agera i tid

Lena Nitz, ordförande

 
 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 1. Den delas ut i februari till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, trots att du är medlem, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 

 
 

Arkiv

Krav på polisstudenter varierar

Publicerad 2019-12-04

Foto: Emma Eneström.

Aktuellt Hur stark, spänstig och pricksäker med tjänstevapnet ska en polisstudent vara för att bli godkänd på utbildningen? Testerna skiljer sig åt mellan lärosätena, visar Polistidningens genomgång. (RÄTTELSE)

Polisutbildningen finns vid fem olika lärosäten i landet, men görs på uppdrag av en och samma beställare: Polismyndigheten. Slutprodukten ska därför vara likvärdig oavsett utbildningsort. Färdiga poliser ska klara ”grundläggande polisarbete”, som det står i myndighetens kompetensprofil för nyutbildad polis.

Examination fysisk förmåga

Umeå
Coopers test, Harres test och släpa docka.

Södertörn
Harres test, Beep-test, släpa docka och simning.

Linnéuniversitetet
Harres test, L-run, Beep-test, släpa docka, gripstyrka, rörlighet i leder (består av flera tester), längdhopp, push-ups, sit-ups och simning.

Borås
Beep-test, släpa docka och simning.

Malmö
Harres test, L-run, Beep-test, släpa docka, gripstyrka, rörlighet i leder (består av flera tester), längdhopp, push-ups och sit-ups.

* Listan omfattar endast tester där vissa gränsvärden måste uppnås för godkänd examination.

** Umeå och Malmö har simtester men de ingår inte i examinationen av fysisk förmåga.

Ändå varierar kraven för att bli godkänd på utbildningen vid de olika lärosätena. Det framgår av en översyn av polisprogrammet som Polismyndigheten gjorde tidigare i år: ”I vissa färdighetsämnen, exempelvis vid bedömning av fysisk förmåga och kompetensskytte, ställs olika krav för godkänd examination.”

Polistidningen har tittat närmare på hur lärosätena examinerar studenterna i just skytte och fysisk förmåga för att se vad det är som skiljer. När det gäller fysisk förmåga anger utbildningsplanen för polisprogrammet bara att studenten ska vara i minst lika god form vid examen som när han eller hon antogs till utbildningen.

Rekryteringsmyndigheten testar de sökandes kondition i en ergometercykel och deras muskelstyrka i en så kallad ISOKAI-maskin. Men inget av lärosätena använder just dessa tester när studenternas fysiska förmåga examineras under utbildningen. Det enda test som är gemensamt för alla lärosäten är ett styrkeprov som går ut på att släpa en tung docka ett visst antal meter. I övrigt varierar det stort både vad gäller antal tester och vilken typ av tester som görs.

Högskolan i Borås har bara tre tester där studenten måste uppnå ett visst resultat för att bli godkänd: Löptestet Beep, styrkeprovet med dockan och ett simprov. Boråsstudenterna gör däremot inte koordinationstestet Harres som används vid övriga lärosäten. Flest tester, hela fjorton stycken, har Linnéuniversitetet och Malmö universitet. Där mäter man bland annat studenternas gripstyrka i händerna, rörlighet i leder och spänst i form av längdhopp.

så funkar testen

Cooper – Konditionstest som går ut på att springa en viss sträcka på en viss tid.

Beep – Konditionstest där personen springer fram och tillbaka mellan två punkter med snabbare och snabbare intervaller.

Harres – Koordinationstest där personen gör kullerbyttor och kryper under häckar i ett visst mönster.

L-run – Koordinationstest där personen springer en L-formad bana.

Släpa dockan – Styrkeprov där en knappt 80 kilo tung docka ska lyftas och släpas 15 meter.

Rörlighet leder – Mäter hur mycket höftled, fotled, axelled och baksida lår kan böjas/tänjas.

Gripstyrka – Mäts i enheten newton med hjälp av en handdynamometer.

Källor: Wikipedia och Linnéuniversitetets guide för fysiska tester

Stefan Wehlin på Polismyndigheten är inte förvånad över de skillnader som Polistidningens genomgång visar. Han är gruppchef på HR-kompetens och arbetar med polisprogrammet.

– Vi kravställer genom utbildningsplanen, men sedan har lärosätena en pedagogisk frihet när de gör sina kursplaner och bestämmer själva hur examinationerna ska gå till.

Men får ni ut samma produkt från utbildningarna då?
– Vi saknar en uppföljning av det. Det enda som vi har är den feedback vi får från regionerna när det gäller studenter som får sin aspirant förlängd eller om de ser brister hos nyutbildade polisassistenter.

På vissa utbildningar testar man gripstyrka, rörlighet i leder och koordination – på andra gör man det inte. Är det här förmågor som är viktiga i polisjobbet eller inte?
– Kravet vi ställer är att studenten ska bibehålla den fysiska förmåga som fanns vid antagningstillfället. Utifrån det så har lärosätena själva lagt upp sina tester. För att kunna gå in och kommentera enskilda prövningsmoment skulle jag behöva gå in djupare på vad de är tänkta att leda till.

När det gäller examinationen i skytte använder samtliga lärosäten Polismyndighetens kompetensprov, utom Linnéuniversitetet som har ett eget, mer dynamiskt, prov. Det bygger på forskning om hur poliser faktiskt använder tjänstevapnet i skarpt läge, enligt Roger Johansen, Polkonlärare på Linnéuniversitetet.
– Studenterna får hantera vapnet i rörelse, söka skydd när de själva blir beskjutna, definiera hotet innan skott och exempelvis skjuta mot bålen om tavlan visar en figur med skjutvapen och mot benen om den har en kniv, förklarar han.
Vid tre tillfällen under utbildningen får studenterna även skjuta det kompetensprov som används inom Polismyndigheten, men det ingår inte i examinationen och det finns inga krav på att de ska uppnå ett visst träffresultat.

Hur går det för era studenter när de sedan kommer ut som färdiga poliser och måste klara myndighetens kompetensprov? – Vi har inte hört så mycket klagomål förutom från ett polisområde som menade att de var sämre på precisionsskyttet från tjugo meter.

Polisförbundets studerandeombudsman Peter ”Peppe” Larsson jobbar som polis i Göteborg och upplever att skyttekunskaperna skiljer sig åt mellan studenter från olika lärosäten.
– En del studenter från Linnéuniversitetet har problem med precisionsskyttet när de kommer ut som som aspiranter. Där har vi fått sätta in extra träning för att de ska bli godkända. Det behöver inte betyda att de har fått en sämre skytteutbildning, enligt honom.
– Forskningen säger att poliser oftast skjuter på några få meters håll i mörker, och precisionsskytte från tjugo meter är ju inget man gör vid ett ingripande som polis, säger han.

Från Polismyndighetens sida tycker man att det är problematiskt om ett lärosäte avviker så pass mycket när det gäller skyttet.
– Utbildningen måste vara kopplad till det prov som vi på myndigheten har bestämt inom Polkon. Det är något vi behöver titta på tillsammans med Linnéuniversitetet, säger Stefan Wehlin.
Myndigheten kan behöva bli mer specifik i sin beställning, enligt honom. – Vi kanske måste likrikta och ange tydligare vad studenterna de facto ska kunna.

RÄTTELSE:

I en tidigare version av artikeln framstod det som att polisutbildningen i Borås bara har tre tester i sin examination av studenternas fysiska förmåga. Korrekt är att examinationen omfattar sammanlagt tolv tester. Men det är bara på tre av testerna som studenten måste uppnå ett visst resultat för att bli godkänd. För övriga nio tester är kravet endast att de ska genomföras. Resultaten från dessa tester använder studenten för att planera sin egen träning under utbildningen.

Hur ser du på skillnaderna mellan lärosätena?

 

FANNY GUSTAFSSON, polisstudent, Södertörns högskola.
– Jag tycker det är märkligt. Vi får hela tiden höra att vi ska kunna lita på varandra när vi kommer ut och börjar jobba. Det blir svårare om vi lär oss olika saker.

 

ANNA PAULSSON, polisstudent, Linnéuniversitetet.
– När jag sätter mig i radiobilen med någon vill jag veta att den personen kan samma saker och har samma grundläggande fysiska profil som jag. Skolorna skulle behöva samverka mer.

 

THOMAS EDMAN, polisstudent, Högskolan i Borås.
– Jag tycker att de polispraktiska ämnena behöver vara likriktade, men jag märker att det skiljer sig på flera sätt, även när det gäller till exempel grepptekniker.