ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 4. Den delas ut i september till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisen får inte prioriteras ner

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Gwen Tietjen vid New Jersey-polisen tar reda
på om den aktuella tomhylsan matchar andra insamlade hylsor.
Foto: Siv Öberg

New Jersey inspirerar svensk polis

Publicerad 2019-12-06

Aktuellt New Jersey i USA var hårt drabbat av skjutvapenvåld. Men polisen har lyckats vända trenden och skjutningarna har minskat drastiskt. Nu spanar svensk polis på de amerikanska metoderna.

För fem år sedan hade den amerikanska delstaten New Jersey stora problem med att skjutningarna ökade i vissa områden. Polisen bestämde sig då för att prioritera vapenanalyserna för att förkorta utredningstiden. Med snabbare åtal och domar har gängkriminaliteten tryckts tillbaka. Skjutningarna har minskat med 26 procent.

– Förr gjordes vapenanalyserna sist i utredningen. Nu gör vi dem först. Tidigare kunde det ta tio månader i genomsnitt innan en utredning var klar. Idag tar det inte mer än 48 timmar att få fram bevismaterial och fakta. Det underlättar vårt arbete när vi på kort tid kan bekräfta samband som kan kopplas till andra brott, berättar Geoffrey Noble, regionpolischef i New Jersey.

Så jobbar new Jersey-polisen

Beslagtaget vapen undersöks för att säkra fingeravtryck och dna. Matchning söks i dataregistret.

Vapnets serienummer fotograferas. Om serienumret saknas (i hälften av fallen) görs en kemisk behandling med olika syror så att numret kan framträda igen.

Beslagtagna tomhylsor och patroner analyseras i mikroskop i upp till hundra gångers förstoring.

Provskjutningar görs för att få fram vilket vapen som har använts. När man fått fram vilket vapen som hylsorna eller kulan kommer ifrån, tar man reda på om detta vapen har använts i andra sammanhang nyligen.

Han har nyligen kommit tillbaka till USA efter att ha varit på besök i Stockholm tillsammans med två kollegor och föreläst för svensk polis om hur de arbetar.

– Vi började ha diskussioner med den svenska polisen för två år sedan. Nu har vi inlett ett samarbete. Vi vill dela med oss av våra erfarenheter och ta del av andras. Jag lämnade Sverige med en känsla av förtroende. Ni har en bra strategi, men det kommer att ta tid att lösa problemen, säger han.

– Den organiserade brottsligheten med skjutvapen ökar på många håll i världen. Vi har redan samarbete med Belgien, Norge, Storbritannien och en del andra länder, tillägger han.

Går det att tillämpa samma arbetsmetoder i Sverige?

– Vi har olika kultur och lagstiftning, men tekniken i vapenanalyserna är en gemensam plattform i vårt arbete. Där talar vi samma språk. Och de kriminella nätverken och deras sätt att agera ser ut på samma sätt oavsett var man befinner sig. De drivs av profitjakt och använder sig av hot och våld, förklarar Geoffrey Noble.

Han menar att förutsättningarna i den kriminella världen förändras väldigt snabbt. Från dag till dag och hämndaktionerna avlöser varandra. Därför måste utredningsarbetet gå undan för att förhindra att våldet sprider sig. Men det handlar inte om att polisen har tillförts några stora nya resurser.

– Vi har nyanställt ett tiotal kriminaltekniker. Men i övrigt har vi löst det genom att omorganisera arbetet så det har inte kostat särskilt mycket. Vi har gett 20-30 poliser i uppdrag att enbart fokusera på de kriminella nätverken, säger Geoffrey Noble.

Genom att ta reda på var och när riskerna för skjutningar är störst, ser polisen till att förstärka resurserna i de områdena och vid de tidpunkterna. Det har gett bra resultat.

Frederick Fife.
Foto: Siv Öberg

Frederick Fife och Gerald Theckston arbetar på avdelningen för forensisk och teknisk service som ligger i West Trenton i New Jersey. De förklarar att det tekniska undersökningsarbetet utförs enligt ett stationssystem, NIBIN (National ballistic information network). Beslagtagna vapen tas in direkt för undersökning av fingeravtryck. Första steget är att säkra dna-bevisning.

– Vi har väldigt strikta vapenlagar i New Jersey jämfört med andra delstater. Om man är beväpnad utomhus kan det leda till ett fängelsestraff på fem år. Därför är många kriminella angelägna om att göra sig av med sina vapen så att de inte blir påträffade med dem, berättar Frederick Fife.

Polisen i New Jersey får i genomsnitt in tio vapen per dag för undersökning.

– Dna är viktigt i analysarbetet. Det ger en hundraprocentig säkerhet, säger Frederick Fife.

New jersey

New Jersey State är 22 608 kvadratkilometer till ytan och har 8,0 miljoner invånare. Det innebär 468 invånare per kvadratkilometer (Sverige har 24).

Förra året förekom det 1100 skjutningar i New Jersey (Sverige omkring 300).

New Jersey State har 560 poliskontor och 33 000 poliser.

Men det är ett känsligt arbete. Bakom en glasruta syns en av kriminalteknikerna arbeta med att försiktigt pensla en pistol som beslagtagits. När analysen är gjord letar man efter en matchning. Polisen i New Jersey har 130 000 personer i dna-registret.

Ett annat steg är analysen av hylsor och patroner. Tomhylsorna placeras i ett mikroskop. När bilden av dem kommer upp på dataskärmen kan man lätt jämföra dem för att se om de stämmer överens med något beslagtaget vapen.

– Vi har 3 000 olika vapen som referens. Genom att få fram vilket vapen som har använts, kan vi koppla olika mord till samma vapen. Ibland kan ett och samma vapen ha använts i tio olika mord, säger Frederick Fife.

För att snabba på utredningsarbetet anpassar de arbetstiderna när det behövs, berättar Frederick Fife.

– För det mesta arbetar vi från 08.00 till 17.00 från måndag till fredag. Men när det är mycket att göra arbetar en del även kvällar och helger. Speciellt när det gäller vapenanalyser. Där har vi fem vapentekniker som jobbar skift, säger han.

Nicholas Oriolo, polis i New Jersey, är tacksam över att undersökningstiden kortats.

– Det har en avgörande betydelse för vårt arbete, säger han och ger ett exempel:

– Vid ett tillfälle blev en ung man skjuten i sin bil när han satt och väntade på grönt ljus. Men han hade ingen koppling till kriminalitet.

När kulan togs in för analys, visade det sig att den hade avlossats från ett vapen som hade samband med ett annat mord som inträffat i samma område. Polisen grep en misstänkt man och tog hans vapen i beslag. Genom en snabb undersökningsprocess kunde man få fram tillräckliga bevis och mannen dömdes till livstids fängelse. Redan en månad efter mordet.

Text: Torbjörn Svensson, frilansjournalist
Foto: Siv Öberg, frilansfotograf

 

”Vi måste jobba mer offensivt”

Kortare handläggningstider och effektivare processer. Så ska svensk polis försöka få bukt med det ökande skjutvapenvåldet. Inspirationen hämtar man bland annat från New Jersey-polisen.

– Vi måste jobba mer offensivt, snabba på utredningsarbetet och pröva nya metoder. Samtidigt är det viktigt att inte förlora i kvalitet, till exempel när det gäller vapenanalyserna. Vi får inte riskera att vi tappar bevis och missar lagföring i slutänden, säger Johan Holmberg, poliskommissarie och sektionschef på forensiska sektionen i region Stockholm.

Johan Holmberg. Foto: Privat.

I Sverige har de många skjutningarna lett till att Polismyndigheten tittat utanför landets gränser efter arbetssätt som mer effektivt kan stoppa våldet. I början av nästa år ska region Stockholm påbörja ett pilotprojekt tillsammans med NFC. Fokus är att förkorta handläggningstiderna, bland annat med New Jersey som förebild.
– Vi har hög kvalitet på vapenundersökningarna i dag. Men hela processen tar för lång tid. Ett sätt att snabba på är att göra mer här i region Stockholm, i stället för på traditionellt sätt skicka allt material till NFC i Linköping, säger Johan Holmberg.

Det är också viktigt att samordna utredningarna av skjutvapenvåld med andra typer av brott så att man inte missar viktiga samband, menar han.
– Även lägre prioriterade brott, exempelvis ett inbrott, kan ha samband med en dödsskjutning. Därför är det olyckligt när polisen måste prioritera ned andra brott för en skjutning. Vi behöver en bättre helhetssyn när vi utreder för att få ordning på det grova våldet.

Tanken är att pilotprojektet ska pågå i första hand hela 2020 och utvärderas kontinuerligt. Startpunkten var när representanter för svensk polis och New Jerseypolisen träffades, både på plats i USA och i Stockholm, för att utbyta erfarenheter. Nu har man en fortsatt dialog och när projektet är igång är tanken att fler utbyten ska ske.
– Vi ska kunna bolla olika saker med dem direkt när frågor uppstår. Om det finns behov kan det bli nya möten. Kanske med specialister som exempelvis kriminaltekniker som kan prata med sina amerikanska kollegor, säger Johan Holmberg.

Text: Anna Hjorth