ANNONS:

ANNONS:

 

Ordförandeord

När det man längtat till inte blir som man tänkt sig

Lena Nitz, ordförande

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 3. Den delas ut i juni till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 
 
 

 
 

Arkiv

Det första ljuva året?

Publicerad 2020-04-16

Föreställningen att polislivet börjar i yttre tjänst är utbredd, men stämmer inte alltid överens med verkligheten. Foto: Emma Eneström

Aktuellt Vad det innebär att börja jobba som polis varierar beroende på var man är. Att få göra sitt första år på IGV är långt ifrån en självklarhet numera. I Malmö är det omöjligt.

Det är svårt att rekrytera till utredning på många håll, det är ett känt problem. Polistidningen har tidigare skrivit om att vakanser på jourer och mängdbrott i varierande utsträckning fylls av helt nya polisassistenter, PA. Alla vi pratar med tycker att utredningserfarenheten är bra att ha när man väl kommer ut. Men faktum kvarstår, de flesta siktar på radiobil och patrullering i början av sina karriärer.

I polisområde Malmö har man, sedan ett par år tillbaka, löst bristen på utredare genom att fast placera samtliga nya PA på utredning. Tidigare kommenderades de nyblivna poliserna till utredning. Kommenderingarna tenderade att förlängas hela tiden och lösningen med fast placering var ett sätt för ledningen att skapa stabilitet. Krav på 12 månaders utredningsjobb gäller innan man får söka sig till yttre verksamhet. Tidigare gällde 18 månader.

En polisstudent säger till Polistidningen att han valde att hoppa av på grund av den långa tiden inne. Som socionom hade han sökt polisutbildningen för att slippa sitta inne och utreda.

Flera av de som gör sin första tid i polisyrket i Malmö är också missnöjda. Vi har talat med nyblivna polisassistenter, varav en har jobbat i Malmö sedan juni förra året. För att få komma ut har hen tagit på sig IGV-pass, men hittills har det bara blivit ett. Polisassistenten har ingenting att klaga på vad gäller själva arbetsplatsen, men upplever sig ha hamnat i limbo och är rädd att tappa rutinen på att jobba ute. Tanken på att försöka byta till ett annat polisområde, där man kan få jobba ute från början, har funnits där.

”Ska jag kunna söka andra tjänster i myndigheten så känns det som att jag behöver ha den erfarenheten.”

Ytterligare en av Malmös nya polisassistenter har tio månader kvar på utredning innan han får söka sig ut. Han tycker att osäkerheten gör det extra svårt att vänta. Hur många tjänster som kommer att släppas vid varje tillfälle är heller inte uttalat.

– Det är ingen ordentlig information om vad som gäller, om man får komma ut eller om man ska fortsätta här och hur länge.

Alla är inte missnöjda. I våras pratade Polistidningen med en Malmöaspirant som också var bekymrad inför att fastna på utredning. Nu är han färdig PA med placering på brott i nära relationer. Han stortrivs.
– Jag skulle verkligen kunna tänka mig att jobba här även framöver.

Men även om han trivs kommer han att söka sig ut efter tolv månader.
– Ska jag kunna söka andra tjänster i myndigheten så känns det som att jag behöver ha den erfarenheten.

Att man minskat kravet från 18 till 12 månader i utredning beror på en lägesförbättring på utredningsenheterna.

– Det är fortfarande ansträngt, men balanstrenden går åt rätt håll, säger Erik Åberg, biträdande lokalpolisområdeschef i Malmö söder.

Han är en av dem som varit med och utformat modellen för Malmös PA. Han berättar också att man har rekryterat och rekryterar ännu fler civila utredare.

”Det finns också ett värde med att man börjar inne och många är positiva i efterhand.”

Erik Åberg

Erik Åberg är medveten om och har förståelse för missnöjet hos de nykläckta polisassistenterna.
– Men vi måste ta hänsyn till verksamheten. Det finns också ett värde med att man börjar inne och många är positiva i efterhand.

Angående oron för att bli ringrostig tror han att den i viss mån är befogad.
– Men patrullerna är förberedda för att hantera det när polisassistenterna väl kommer ut. De kommer in i det ganska snabbt.

Kommer det någonsin bli möjligt att börja sin poliskarriär i Malmö ute igen?
– Det kan väl absolut hända. Inget är ju skrivet i sten.

Vi har fått till oss att informationen är bristfällig och att många är osäkra på vad som gäller?
– Det tycker jag är obefogat. I samband med rekryteringen har vi informationsträffar och vi är tillgängliga för frågor. Vi tål kritik och står upp för de här besluten.

Vissa är rädda att det ska påverka deras möjligheter att få komma ut om de visar missnöje.
– Jag vet att oron finns, men så är det inte.

Bilden av att poliskarriären ska börja ute tycker Erik Åberg är dåligt anpassad till verkligheten och behoven.
– Där har vi försökt ta en dialog med skolorna. Att de kanske behöver ge eleverna en mental förberedelse för att det inte är givet.

Är du rädd att Malmö riskerar att få färre sökande på grund av det här?
– Nej, det är jag faktiskt inte.

”Det är inget utbildningsår”

Även i Jämtland har man brist på utredare. Här har man tagit fram en modell med omväxlande åtta veckor ute och åtta veckor inne under det första PA-året.

– Ska jag plugga ett helt år till? Det var min första tanke. Jag var superbesviken och ville ut i IGV. Nu tror jag faktiskt det här är lärorikt, säger Emma.

Hon är en av fyra nyblivna polisassistenter som är först ut på polisområde Jämtlands kompetensår.

Modellen innebär att alla nyblivna PA jobbar första året i åttaveckorsblock. Vartannat i yttre verksamhet, vartannat är i utredningsverksamhet. Krimjouren, mängdbrott, bedrägeri, brott i nära relationer och grova brott ska hinnas med innan året är slut. Emma hade, som så många andra, väntat sig att få börja på IGV. Först efter aspiranten fick hon reda på hur det skulle bli.

En anledning till att hon är så positiv i dag är att hon får veckorna ute, säger hon. Det för att få tillfälle att omsätta det hon lärt sig på skolan av till exempel ingripandetekniker och taktik. Men hon ser stora fördelar med att få grepp om utredningsverksamheten och att lära känna personerna som arbetar där.
– Steget kommer ju vara kortare till att höra av sig då.

Petter Segersten, också han ny i Östersund, håller med. Han jobbar, i skrivande stund, på mängdbrott tillsammans med Emma. Under de IGV-pass han tagit extra känner han redan att han har nytta av sina erfarenheter från utredningen.
– Det kan vara sådana enkla detaljer som att ta det där telefonnumret trots att man hört en person, eller avsluta utredningen på plats. Så slipper den hamna på hög.

Sten Sundin

Sten Sundin är kriminalkommissarie och aspirantansvarig i Jämtland. Han har varit med och tagit fram modellen, kallad rahmverket, efter det yttre befäl som kläckte idén. Enligt honom är det ett vinnande koncept både för utredningsenheterna och nyförvärven.
– Det är ju inget utbildningsår, utan ett kompetensår. Under den korta tid de jobbat har det redan hänt saker. De är taggade och får mycket gjort.

På frågan om det skulle gå att tillämpa på andra håll är han lite tveksam.
– Jämtland är nog lagom stort.

Vid det här laget har redan nästa fyra aspiranter som ska genomgå kompetensåret fått information. Sten Sundin kan förstå polisassistenternas initiala besvikelse. Han delar bilden att de flesta förväntar sig att få börja i yttre tjänst och tror att den behöver uppdateras. – Vi behöver tidigt visualisera Polismyndighetens uppdrag som är väldigt mycket bredare än att bara sätta sig i en radiobil. Kanske kan man etablera det redan vid första kontakten inför aspiranten. Det är lite syftet med det här, att visa bredden.