ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 4. Den delas ut i september till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisen får inte prioriteras ner

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Känner psykologen igen en bra polis?

Publicerad 2020-06-15

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation.

Aktuellt Psykologintervjun är ett fruktat nålsöga i prövningen till polisutbildningen. Mer än hälften underkänns. Men är det rätt personer som sållas bort? Ingen vet med säkerhet.

De flesta sökande till polisutbildningen faller ifrån långt innan de  får träffa psykologen. De tar sig inte igenom webbformuläret. De har inte tillräckligt bra gymnasiebetyg. De dyker inte upp till Rekryteringsmyndighetens tester på utsatt dag och så vidare. Men för dem som tar sig ända till prövningen, är psykologintervjun helt klart den stora utmaningen. De senaste omgångarna har mer än hälften underkänts. Inget annat prövningsmoment krossar så många polisdrömmar.

Psykologerna har med andra ord stor makt och psykologintervjun som urvalsmetod har mycket att leva upp till. Den måste vara rättssäker för det första. Bedömningen ska göras på samma sätt oavsett vilken psykolog som håller i intervjun. För det andra måste allmänheten kunna lita på att psykologerna klarar rollen som grindvakter till polisyrket, och inte släpper in olämpliga individer i kåren. Å andra sidan får de inte sålla bort personer som faktiskt har potential att bli dugliga poliser, för det är ju polisbrist som bekant.

Anders Sjöberg. Foto: David Brohede.

Så uppfyller psykologintervjun alla dessa krav? Anders Sjöberg är docent i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om urvalsmetoder vid rekrytering. Han tycker att det finns ett onödigt hemlighetsmakeri kring polisurvalet. Och psykologintervjun är ett av de moment som borde utvärderas av oberoende forskare, enligt honom.
– Det är relativt många sökande som plockas bort genom intervjuerna. Det kan vara så att intervjuerna fungerar perfekt för det syfte de har, men att hela tiden avstå från att undersöka detta leder bara till misstro. Det behöver göras en studie som visar att det finns ett samband mellan de sökandes resultat på intervjuerna och hur de senare presterar i yrket, säger han.

Vi ska återkomma till hans kritik. Men först något om vad psykologintervjun är för något. Syftet med intervjun är att bedöma om en sökande har de grundläggande personliga egenskaper som krävs för att bli en bra polis. Exakt vad psykologerna fiskar efter under intervjun är hemligt. Rekryteringsmyndigheten vill inte avslöja de vanligaste fallgroparna, eftersom man ser en risk att de sökande då försöker anpassa sina svar för att dölja sina svagheter.

Klart är att bedömningen bygger på Polismyndighetens ”Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen”. Där kan man läsa att en polis ska vara mogen, lyhörd och flexibel, engagerad och ansvarsfull, tålmodig och noggrann samt kommunikativ. Det står inte uttryckligen att en polis ska ha god psykisk hälsa, men det är kanske underförstått. Förekomsten av psykiska problem är definitivt något som kontrolleras i psykologintervjun.

På senare år har polisutbildningen haft fler platser än kvalificerade sökande, vilket betyder att det räcker att uppnå godkänd nivå vid prövningen för att komma in. Psykologintervjun handlar alltså inte längre om att sålla fram de allra mest lämpade och fylla platserna med dessa, utan om att sätta en nedre gräns och sålla bort dem som bedöms som olämpliga, även om det betyder att platser står tomma på utbildningen.

Stefan Annell.

Stefan Annell är doktor i psykologi vid Försvarshögskolan och skrev sin avhandling om urvalet till den svenska polisutbildningen. Psykologintervjuns viktigaste funktion är enligt honom att identifiera sökande som har en sårbarhet av något slag.
– Som polis måste du klara att se död och elände, barn som far illa och att själv bli utsatt för hot. Du får inte vara iskall, men du ska bli berörd på ett vettigt sätt.

Rekryteringsmyndigheten har tagit fram en intervjuguide som anger vilka frågor som ska ställas under intervjun. Och det finns en manual för att bedöma svaren efteråt, förklarar John Hermiz, chefspsykolog på myndigheten.
– Under intervjun antecknas svaren och sedan använder psykologen manualen för att göra bedömningen utifrån sina anteckningar. Svarar man på det här sättet blir det den här bedömningen, och svarar man så här så bedömer vi så här.

John Hermiz

Som nyanställd psykolog på myndigheten får man inte jobba med polisurvalet. Först måste man skaffa sig erfarenhet inom mönstringsverksamhet, det vill säga genom att intervjua ungdomar för värnplikten. Går det bra där får man gå en särskild utbildning i att intervjua sökande till polisutbildningen.
– Inför varje uppstart av polisurvalet har vi ett seminarium där vi tittar på inspelade intervjuer, bedömer tillsammans, jämför och diskuterar. Så vi lägger väldigt mycket tid och resurser på att säkerställa att vi bedömer på ett liknande sätt, säger John Hermiz.

Likvärdighet är en sak. Men hur träffsäkra är psykologernas bedömningar? Kan de avgöra vilka sökande som är mer eller mindre lämpade för polisyrket? Stefan Annells avhandling från 2015 ger svagt stöd för det. Han hittade inga eller bara låga samband när han jämförde polisers resultat i psykologintervjun med deras betyg under polisutbildningen eller hur deras överordnade skattade deras insatser som verksamma poliser.

Annell poängterar att man inte ska dra för stora växlar på denna enda studie. Internationell forskning visar att intervjuer, trots sina brister, ändå ger en bättre prognos än andra urvalsmetoder, till exempel fysiska tester, personlighetstester och intressetester. Att identifiera lämpliga kandidater för polisyrket är svårt helt enkelt och det finns ingen klockren metod. Stefan Annell tror att det delvis beror på att det är svårt att ringa in vad bra polisarbete är.
– Är det att göra många ingripanden? Är det att kunna lägga pusslet i en utredning? Eller att vara en fena på att skapa relationer?

Polisprövningen såg annorlunda ut när Stefan Annell skrev sin avhandling. De sökande blev inte bara intervjuade av en psykolog utan även av två poliser. Han såg dock inga avgörande skillnader i hur psykologer och poliser gjorde sina bedömningar. De rankade de sökande på ungefär samma sätt och hade lika svårt att förutse vem som skulle prestera bättre respektive sämre i yrket. Den enda skillnaden var att poliserna generellt var lite snällare och satte högre poäng på alla sökande.
– Tänk dig att du jobbar som polis till vardags och så får du komma och träffa skötsamma ungdomar som söker polisutbildningen. Då är du kanske inte lika kritisk som psykologerna som sitter och gör urvalsintervjuer hela dagarna, säger Stefan Annell.

psykologintervjun blir kongressfråga

Fungerar psykologintervjun i prövningen till polisutbildningen? Förbundsregion Stockholm väcker frågan i en motion till Polisförbundets kongress i höst.

Motionärerna ser tecken på att dugliga personer sållas bort samtidigt som man släpper igenom personer som inte håller måttet. En oberoende instans borde granska intervjun, tycker de.

Det var då det. Psykologintervjun i dess nuvarande form har inte utvärderats och det är en öppen fråga om psykologerna är mer träffsäkra i sina bedömningar nu. Enligt Rekryteringsmyndigheten finns det gott stöd för att begåvningstestet UNIQ, som används i polisurvalet, kan förutse framgång i yrkeslivet. Det finns även vetenskapliga belägg för att personlighetstestet NEOPIR ger en prognos. Psykologintervjun i polisurvalet har inte utvärderats specifikt men myndigheten pekar på att intervjun i allmänhet har fått en renässans som urvalsmetod på senare år ”då aktuella metaanalyser visat att den under vissa omständigheter förutsäger arbetsprestationer på ett bra sätt”.

Rekryteringsmyndigheten är inte främmande för att utvärdera psykologintervjun, men ser flera utmaningar. För det första måste myndigheten få tillförlitliga data från Polisen om hur yrkesverksamma poliser presterar. För det andra är det svårt att uttala sig om gruppen som underkänns och sållas bort i intervjun. Ingen vet hur de hade presterat om de hade fått chansen att bli poliser.

Eventuellt finns det en bakväg till svaret. Enligt forskaren Stefan Annell kan man jämföra dem som klarade psykologintervjun med knapp marginal med dem som seglade igenom med toppoäng. Återspeglas deras resultat i hur de presterar i jobbet tyder det på att psykologerna rangordnar rätt i den övre halvan av skalan. Då finns det också anledning att tro att de rangordnar rätt i den undre delen av skalan, det vill säga att rätt personer hamnar under gränsen för godkänt.
– Min erfarenhet är att psykologer är mer samstämmiga i hur de skattar personer i den lägre delen av skalan. Och samstämmighet är viktigt för prognosförmågan.

Stefan Annell tycker också att psykologintervjun borde utvärderas, gärna löpande. Men då gäller det att hitta tillförlitliga mått på hur bra poliser är på sitt jobb. Ett av problemen är att chefer inom polisen har dålig koll på sina underställda och därmed har svårt att skatta deras arbetsinsatser, enligt honom.
– Många chefer ser aldrig sina underställda förutom på utsättningen.

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation

Men psykologiforskaren Anders Sjöberg på Stockholms universitet tycker inte att man ska överdriva svårigheterna.
– Äh, det där är en undanflykt! Skulle alla resonera så skulle det aldrig genomföras några studier. Det är inte svårare än i andra yrken. Låt kollegor stå för bedömningen annars. Du kan också vända på det och säga att chefen troligtvis får veta när en viss polis fungerar riktigt dåligt i jobbet. Även den typen av problem ska intervjuerna kunna förutse.

Finns det andra myndigheter som har gjort utvärderingar av det här slaget?
– Ja, jag har bland annat gjort två utvärderingar av Åklagarmyndighetens urvalsförfarande. Prestation bedömdes av åklagarcheferna. Sedan tittade jag på sambandet med resultaten från medarbetarnas tester och intervjuer. Det ledde till att myndigheten gjorde om delar av sin rekryteringsprocess, inklusive intervjuerna.

Polismyndigheten har i dagsläget inte gjort någon beställning till Rekryteringsmyndigheten om att utvärdera psykologintervjun. Det säger Stefan Wehlin som är gruppchef vid HR-kompetens och arbetar med antagningsprocessen till polisutbildningen. Han påpekar att psykologintervjun bara är en av flera kontrollstationer på vägen till att bli anställd som polis.
– Under polisprogrammet examineras du i både teoretiska och praktiska delar. Sedan har du aspiranten där du ska visa dig duglig ute.

Men det är väl en onödig kostnad för både samhället och individen att ta in personer på utbildningen som sedan misslyckas där. Är inte det ett skäl att utvärdera psykologintervjun?
– När det gäller de som faller ifrån under grundutbildningen behöver vi ha en dialog med psykologerna. Vad hade den här personen som vi missade i psykologintervjun? Att vi där hittar ett förbättringsarbete och en förbättringspotential.

 

Hur var din intervju?

 

IGV-polisen – klarade intervjun andra gången han sökte  

– Jag kan förstå att jag blev underkänd första gången. Jag var precis hemkommen från militär utlandstjänst och var inte i balans som människa. Andra gången verkade psykologen väldigt stressad och ville mest pricka av sitt frågebatteri. Jag gav väldigt korta svar, men hon nöjde sig med dem.

Tror du att psykologintervjun är ett bra sätt att sålla fram lämpliga poliser?
– När jag började på polisutbildningen och mötte andra som hade blivit godkända började jag fundera. Det känns som att vissa frågor missas i prövningen: Kommer den här personen funka i fikarummet? Har personen det driv som krävs för att orka jobba nätter? Finns initiativförmågan som behövs när man jobbar två och två?

Varför missar man de aspekterna tror du?
– Jag upplever att man jobbar mycket med evidens i rekryteringsprocessen, men att man har släppt verklighetsförankringen. Den försvinner när man inte har en polis med vid intervjun. Sedan tror jag inte att det bara ska vara poliser som intervjuar, för då är risken att det hela tiden blir samma typ av människor som antas. En kombination med en psykolog och en polis tror jag är bäst.

 

Den civilanställde har sökt vid två tillfällen och blivit kuggad av psykologen båda gångerna

– Första gången var bra, då höll vi på en timma och gick igenom hela mitt liv från barndomen och framåt. Psykologen ifrågasatte mina svar och ställde många följdfrågor. Andra gången var det som att psykologen hade bestämt sig från början och det kändes som att hon bara betade av frågorna från ett papper.

Hade hon läst den tidigare psykologens utlåtande tror du?
– Ja, det berättade hon att hon hade gjort. Det är konstigt tycker jag. De
borde starta med ett blankt papper och göra en egen bedömning av personen de har framför sig, utan några fördomar.

Frågade du varför du blev underkänd?
– Andra gången frågade jag om jag har potential eller borde ge upp. Psykologen svarade att hon tyckte att jag skulle söka igen och att jag nog hade blivit en bra polis. Varför har jag då precis fått ett negativt besked? frågade jag. Det kan jag inte delge dig, svarade hon. Senare begärde jag ut mitt psykologutlåtande men när jag fick hem det så var nästan allt överstruket med en svart tuschpenna.

 

RLC-operatören har sökt vid två tillfällen och blivit kuggad på intervjun båda gångerna 

– Den första psykologen låste sig direkt på min pappa som har ett kriminellt förflutet, så pass att jag till slut undrade om intervjun handlade om mig eller honom. Den andra psykologen ställde inte ens en följdfråga när jag redogjorde för att pappa var kriminell för längesen.

Psykolog nummer två kanske hade läst den första psykologens utlåtande?
– Ja, det kändes väl som att hon hade gjort det.

Tror du att psykologintervjun är ett bra sätt att sålla fram lämpliga poliser?
– Nej, jag tror att man har givit psykologerna en för tuff uppgift. De kan säkert bedöma personlighetsdrag jättebra. Däremot tror jag att det är svårt för dem, som inte själva har en bakgrund som polis, att identifiera personer som skulle passa för yrket.

Hur tycker du att det skulle vara upplagt?
– Jag tycker att intervjun skulle göras både av en polis och en psykolog. Det är synd att man inte träffar en enda polis under hela antagningsförfarandet, om man inte kommer till säkerhetsintervjun.