ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 5. Den delas ut i oktober till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

”Därför ska vi bli mer aktiva inom kriminalpolitiken”

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Etiken är kompassen

Publicerad 2020-09-04

Krönikan Hur hanterar en polis makten att begränsa andras rättigheter? Hur undviks att negativa erfarenheter flyttas över och blir generaliserande fördomar som riskerar att styra beslut och bemötande?

Polisarbetet är komplext. I grunden styrt av lagar, riktlinjer och erfarenheter men också fullt av avvägningar och blixtsnabba beslut i pressade sammanhang. Den nyutbildade polisen har med sig en bas av kunskaper av VAD- och VARFÖR-karaktär. Teoretiska kunskaper som skapar trygghet, handlingsutrymme och initiativförmåga inom lagens gränser.

Polisutbildningen har också en annan viktig målsättning, att ge poliserna förmågan att omsätta HUR och NÄR de ska agera. Erfarna poliser delar med sig av metoder, taktiska avvägningar och empiriska kunskaper men utmaningen är att fläta ihop teori med praktik. Nybörjaren efterfrågar manualer och enkla svar på svåra frågor, men det finns aldrig endast ett sätt att lösa en uppgift på och efteråt granskas lösningen. Bara för att en åtgärd har lagstöd betyder det inte att den är försvarlig och legitim. Etiken blir kompassen och stödet för den professionella polisens utförande av sina uppdrag och underlättar förståelsen för dilemman och balansen mellan ändamål och medel. På polisutbildningen uppmuntrar vi därför till reflektion, självinsikt, självständigt tänkande och konsekvensmedvetenhet.

”Bara för att en åtgärd har lagstöd betyder det inte att den är försvarlig och legitim.”

Ett knä på halsen på en frihetsberövad fick globala konsekvenser i form av protester och hat mot polisen men innebar också att en man förlorade livet. Ett avlossat skott i en svår situation får långtgående följder för många men också för synen på polisen i stort och vår trovärdighet. Hur vi väljer att rikta vårt fokus, hur vi behandlar dem vi ingriper mot och hur vi i efterhand förklarar oss, värderas i allmänhetens ögon.

Etiken kan ge stöd att stå upp för de val man gör och ge de svar som efterfrågas. ”Situationen gav mig inget annat val och jag valde den mest försvarliga lösningen.” Etiken hjälper polismannen att fortsätta vara professionell och pålitlig. Att möta nya människor väl i svåra situationer och oavsett vad man har med sig i bagaget, klara av att börja om på noll. Etiken ger kraften att säga ifrån till en kollega som går för långt eller att lyfta ett problem med arbetskamraterna, trots att man är rädd för hur de ska reagera.

”Etiken ger kraften att säga ifrån till en kollega som går för långt eller att lyfta ett problem med arbetskamraterna, trots att man är rädd för hur de ska reagera.”

För att hamna så rätt som möjligt vid dessa etiska val behövs en kombination av faktorer. Sunda värderingar är nummer ett. Teoretiska kunskaper en annan. Praktiska förmågor en tredje. Hjärna och hjärta, empati och handlingskraft. Mod och klokskap. Förnuft och känsla. Etiken hänger samman med idéer om människors lika värde och att lika situationer ska lösas lika, oavsett mot vem eller vilka åtgärden riktas. Polisetiken är universell i tid och rum. Utan den blir polismannen en känslokall byråkrat, en maktfullkomlig, plikttrogen och lättstyrd lakej som följer vilken husse som helst.

Lena Matthijs. Foto: Suss Wilén.

Lena Matthijs
Polislärare Högskolan i Borås, jurist, författare och tidigare polischef region Väst