ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 4. Den delas ut i september till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisen får inte prioriteras ner

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Hon spanar på kriminella kollegor

Publicerad 2020-09-09

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation.

Aktuellt Linda har kallats både svikare och Judas. Men själv ångrar hon inte beslutet att bli spanare på SU.
– Jag kan inte blunda för att det finns poliser som begår brott.

Jag har bestämt träff med Linda utanför polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men hon dyker inte upp på utsatt tid. I stället surrar det till i fickan. ”Gå mot Wargentinsgatan”, står det i ett sms. Jag följer instruktionen och vandrar gatan ner med en stigande känsla av att vara iakttagen. När jag kommer i höjd med en liten suv öppnas förardörren av en civilklädd kvinna. Hon hälsar kort och ber mig hoppa in i baksätet bredvid bilbarnstolen som står där.
– Jag vill helst hålla mig borta från polishuset, förklarar hon.

”Linda”

Ålder: 40+.

Bor: Stockholm.

Familj: Gift och har två barn.

På fritiden: Vara med barnen, träna och resa.

Så håller jag mig
pigg på spaningspasset: ”Dricker inte kaffe men tuggar enorma mängder tuggummi.”

Linda har numera sin bas på avdelningen för särskilda utredningar, SU, som ligger på andra sidan stan. Hon lämnade den ”öppna polisen” för knappt ett år sedan, och är inte den som tittar tillbaka.
– Jag kan inte sitta här på Norrmalm och knäcka en bira med ett turlag liksom. Det blir så många jobbiga frågor. En del vill veta om de känner någon som vi har tagit. Därför umgås jag inte med andra poliser.

Har du klippt banden med alla gamla kollegor?
– Nej, jag har kontakt med några, bland annat en tjej som jag har känt ända sedan PHS-tiden. Men hon och jag är som vilka vänner som helst, och kan prata om tusen andra saker än jobb.

Vad märker du för attityder mot SU bland poliser i allmänhet?
– Jag har fått höra att jag har bytt sida, att jag är Judas och inte längre är en i gänget. Men de flesta tycker ändå att ”fan vad bra att du gör det här”. De vill inte heller ha kollegor som begår brott.

Illustration: Emma Hanquist/Form Nation.

Och de som ifrågasätter ditt val – hur resonerar de?
– De tror kanske inte att det är ett så stort problem det här med poliser som begår brott. Och då förstår de väl inte heller varför någon vill lägga tid på det.

”Köper du narkotika av grovt kriminella har de direkt en hållhake på dig och kan kräva gentjänster.”

Men SU expanderar och Linda har varit med sedan starten av den nya spaningsverksamheten: SU-span.
– Det är kanske lite kontroversiellt att vi flyttar fram positionerna på det sättet. Att vi sticker ut hakan och visar att vi verkligen vill bekämpa den här typen av brottslighet.
Att vara självförsörjande på spanare är också ett sätt för SU att frigöra sig från övriga myndigheten och stärka oberoendet. Varje gång SU lånar in personal från den öppna polisen finns det en risk att information läcker och i värsta fall sprids till någon misstänkt.

det gör su

Förebygger och utreder brottslig verksamhet som begås av anställda inom polisen, polisstudenter, åklagare, domare och vissa andra befattningshavare inom rättssystemet.

SU har också en underrättelseavdelning som Linda gärna gör lite reklam för. Dit kan man vända sig anonymt om man misstänker en kollega för något fuffens, förklarar hon.
– Jag tror att det kan vara jäkligt frustrerande för vissa. Man kanske har påtalat problemet för chefen redan utan att det har hänt något.

Linda startar bilen och kör norrut för att visa en adress där hon har tillbringat åtskilliga timmar den senaste tiden. Hon parkerar snett mitt emot en butikslokal som ligger i gatuplanet på ett bostadshus. ”Thaimassage” står det på en grön skylt ovanför dörren. Salongen hamnade i SU:s sökarljus när det kom in uppgifter om att en polis hade kopplingar till verksamheten. Linda och kollegorna fattade snart misstankar om att det var en lönnbordell.
– Det var så mycket kunder och alla var män. Många parkerade långt ifrån salongen och smög sig fram till fots den sista biten. Vissa hade försökt klä ut sig för att inte bli igenkända.

62 domar förra året

Under 2019 meddelades 62 domar mot anställda inom Polisen (avser både poliser och civilanställda).

I 43 av dessa bifölls åtalet. Därutöver utfärdades 25 strafförelägganden.

De vanligaste brottsrubriceringarna i åtalen var tjänstefel och dataintrång.

Källa: Särskilda åklagarkammaren.

Polisen och hans hustru har nu åtalats för bland annat grovt koppleri.
– Ibland blir man både chockad, arg och ledsen i det här jobbet. Man har ju blivit drillad under hela sin karriär att ha respekt för kollegor. Jobbar man på Polisen räknar man inte med att ha arbetskamrater som begår brott. Det känns som ett generalfel.

Till generalfelen räknar Linda också när anställda inom Polisen läcker information till kriminella, vilket tyvärr händer.
– Det förstör så otroligt mycket för myndigheten och för alla hårt arbetande kollegor.

Vad ligger bakom sådana läckor, tror du?
– Missbruk kan vara en anledning. Köper du narkotika
av grovt kriminella har de direkt en hållhake på dig och kan kräva gentjänster. Sedan finns det anställda som har band till kriminella sedan uppväxten eller genom släkten. Vi ser också unga kvinnor som tar jobb inom polisen och lämnar information till pojkvänner.

Man skulle kunna tro att det är svårare att spana på poliser än på andra misstänkta. Men det tycker inte Linda. Det är klart att poliser kan många av knepen, men hon upplever inte att de är lika nojiga och på sin vakt som ”vanliga” kriminella kan vara. Svårigheterna börjar när man ska konfrontera en polis med sina misstankar. Då gäller det att hålla på formalian.
– De kan ju den juridiska gången, vet sina rättigheter och olika tidsfrister. Det är sällan de erkänner direkt, utan det tar ofta lite längre tid.

”Oavsett om du blir fälld eller friad är din karriär i princip över.”

SU försöker undvika att gripa poliser på deras arbetsplatser och förhören genomförs ofta på någon annan polisstation.
– Tar vi någon i Jönköping kanske vi får åka till Linköping med den personen. Vi vill inte exponera folk i onödan.
Linda poängterar att det är ”en extrem fallhöjd” för de personer som SU ingriper mot.
– Därför kör vi verkligen med hängslen och livrem. Vi går inte vidare till häktning eller åtal med halvbra bevisning, för oavsett om du blir fälld eller friad är din karriär i princip över. Du förlorar kollegornas förtroende.

Trots att tillvaron rasar samman, finns det de som känner en lättnad när SU knackar på dörren, enligt Linda. Det är antagligen ett krävande dubbelliv att vara polis och samtidigt begå brott.
– Vi träffade på en polis som hade ett långvarigt tablettmissbruk som faktiskt blev glad när vi kom, även om han antagligen kommer att förlora jobbet.
För den polisen blev gripandet droppen som gjorde honom motiverad att söka hjälp för att lägga av med drogerna.
– Det kändes bra att han kom till den slutsatsen. Det är ändå en gammal kollega, som förtjänar respekt. Vi kan ju alla hamna där.

* Linda heter egentligen något annat.