ANNONS:

ANNONS:

 

Det här är förstasidan på Polistidningen nummer 4. Den delas ut i september till dig som är medlem eller prenumerant.
Om du inte fått tidningen, kontakta Polisförbundet: medlemsservice (at) polisforbundet (punkt) se

Skatteverket meddelar att de just nu inte prioriterar att skicka ut Polistidningen till medlemmar med skyddade personuppgifter. Tidningen skickas ut i mån av tid, pga corona.

Läs mer om Polistidningen här.

 
 

Ordförandeord

Polisen får inte prioriteras ner

Lena Nitz, ordförande

 
 
 

 
 

Arkiv

Kräver stopp för civilanställda i riskmiljöer

Publicerad 2020-09-11

Aktuellt Polismyndigheten måste omedelbart sluta använda civilanställda i farliga situationer. Det kräver den polisiära skyddsorganisationen i region Stockholm.
Men är det verkligen av omsorg om de civilas säkerhet? Fackförbundet ST är skeptiskt.

I tider av polisbrist har det anställts fler civila för att jobba med brottsutredningar. Och sedan omorganisationen 2015 har de civila fått mer befogenheter, och kan bland annat hålla förhör med misstänkta, så kallade 24:8-förhör.

Men nu vill den polisiära skyddsorganisationen i region Stockholm dra i bromsen. Utvecklingen har lett till att civilanställda utför arbetsuppgifter med påtaglig risk för att mötas av hot eller våld, menar man. Det kan handla om att utföra husrannsakningar, knacka dörr eller hämta misstänkta till förhör.
– Civila gör polisiära arbetsuppgifter som sätter deras säkerhet på spel. De har fått utökade befogenheter, men det har skett utan att man har tagit hänsyn till arbetsmiljölagstiftningen, säger Roger Östergren, polis och regionalt huvudskyddsombud.

Han är en av författarna till den så kallade 6:6 a-begäran som har skickats in till arbetsgivaren. Tre krav förs fram i denna:

  • Att Polismyndigheten omedelbart slutar använda civila i riskmiljöer med påtaglig fara för hot eller våld.
  • Att arbetsgivaren skapar en tydlig arbetsbeskrivning med begränsningar för civilanställda samt att denna riskbedöms utifrån ett våld- och hot om våldsperspektiv.
  • Att Polismyndigheten utreder vilken kompetens som krävs för vilka uppdrag inom polisen.

I begäran står det att civilanställda inte har samma förutsättningar som poliser att hantera farliga situationer. De har inte gått igenom samma urvalstester, har inte en lika gedigen utbildning i konflikthantering och saknar nödvändiga våldsbefogenheter med mera.

Pär Renberg företräder fackförbundet ST som organiserar många civila utredare inom polisen. Han är kritisk till begäran och ifrågasätter syftet.
– Är det verkligen en genuin omtanke om civila som ligger bakom detta. Läser man mellan raderna är det uppenbart att det handlar om att polisiära utredare upplever civila som ett hot och vill förhindra dem att utföra vissa arbetsuppgifter.

Han tycker att det är talande att begäran riktar in sig på civila utredare – en grupp som på senare år har fått utökade befogenheter, vilket vissa poliser ser som ett intrång på deras revir. När det gäller andra civila med farliga jobb, märker han inte samma engagemang från polishåll.
– Vi har länge haft delgivningsmän som åker ut helt ensamma till de värsta busarna till exempel.

Roger Östergren försvarar 6:6 a-begäran och tycker att det är de civila facken som inte tar arbetsmiljöfrågorna på allvar.
– De är mer ute efter att ge sina medlemmar större befogenheter och större möjligheter att jobba med polisiära arbetsuppgifter.

Han förnekar att begäran handlar om att skydda polisernas särställning i myndigheten.
– För oss handlar det om arbetsmiljö och att alla måste ha rätt förutsättningar att utföra sina arbetsuppgifter. Det tycker vi inte att man ger de civila.

Och i förlängningen påverkar det även polisers arbetsmiljö, enligt honom.
– Vi har situationer där myndigheten skickar ut en polis och en civil till vad man tror är en ofarlig situation. På vägen händer något som kräver ett ingripande av polisen som då får agera ensam. Vi vill att det alltid ska vara två poliser när något händer.