Åklagare som utreder polismål väcker ibland åtal på för lösa grunder. Den slutsatsen drar två juridikstuderande poliser i ett examensarbete vid Stockholms universitet.Åklagare som utreder polismål väcker ibland åtal på för lösa grunder. Den slutsatsen drar två juridikstuderande poliser i ett examensarbete vid Stockholms universitet.

Studenterna har gått igenom stämningsansökningar mot poliser som stått åtalade för våldsanvändning i tjänsten i Stockholms län under perioden 2002 – 2004. Nitton fall studerades i syfte att undersöka om ärendena har handlagts på ett rättssäkert och korrekt sätt. Resultatet är nedslående. Studenterna fann brister ur flera aspekter, särskilt åklagarnas förmåga att vara objektiva. Av de 19 fall där poliser åtalades för att ha använt våld i tjänsten blev det friande domar i 12, det vill säga i 63 procent av fallen. Det kan jämföras med den allmänna friandefrekvensen som är omkring sex procent.

– Vi tolkar det som att åklagarna ibland väcker åtal utan att ha tillräckligt underlag för att förvänta sig en fällande dom, säger Gela Öhman, polis och jurist som har skrivit uppsatsen.

– Visst kan vi poliser göra fel, men åklagaren måste väcka åtal på goda grunder, det vill säga bara i de fall där man kan vänta sig en fällande dom. Om alla kriterier inte är uppfyllda ska åtal inte väckas, säger författarkollegan Åsa Besserdich, som också är både polis och juridikstuderande.

Fler än hälften frias

Både Gela Öhman och Åsa Besserdich är noga med att poängtera att det inte går att dra generella slutsatser utifrån deras undersökning. Materialet är inte tillräckligt omfattande för det. Men procentsatsen när det gäller friande domar i de mål som de har granskat stämmer väl överens med de siffror som professorn i processrätt, Christian Diesen, redovisar i sin bok ”Likhet inför lagen”. Där har han granskat anmälningar mot poliser i Stockholms län under 2003 och kommit fram till att i de fall som poliser åtalades friades fler än hälften, 62 procent.

Chefsåklagare Christer Ekelund vid riksenheten för polismål tillbakavisar påståendet att han och andra åklagare skulle väcka åtal mot poliser på för lösa grunder.

– Det är totalt felaktigt. Jag har jobbat som åklagare i många år, både med vanliga mål och med polismål, och gör samma bevisvärdering oavsett om det är en polis eller inte. Då får man snarare fråga domstolarna varför det ser ut så. Min bestämda uppfattning är att det är högre beviskrav i domstolarna när det handlar om polismål. De kräver mer när det är en polis som står åtalad.

Över hela landet

Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, tycker att resultatet av undersökningen är intressant och viktigt.

– Det är väldigt bra att de har gjort den här inventeringen, även om materialet inte är statistiskt säkerställt. Jag tycker att deras resultat borde ge anledning att göra en större undersökning.

Personer med erfarenhet av utredningar av polisärenden i andra delar av landet säger till Polistidningen att det ser ut på liknande sätt även där. De reagerar på att åklagare ofta väcker åtal i mål mot poliser där det inte finns skäl att anta att det blir en fällande dom. Vilket alltså borde innebära att åtal inte väcks.

Vill ha prejudikat

Varför det ser ut på det här sättet är svårt att säga. Åsa Besserdich och Gela Öhman menar att en anledning kan vara att polislagens paragraf om vad som är försvarligt våld är alltför allmänt hållen. Det är svårt att bedöma var gränsen går, därför vill åklagarna pröva fler ärenden för att få vägledning och prejudikat.

– Men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerheten, som faktiskt är grundlagsskyddad. Det är allvarligt att åklagarna laborerar inom ramen och inte blir ifrågasatta, säger Gela Öhman.

Kan man då säga att åklagarna inte är objektiva när de utreder polismål?

– Det är väldigt svårt att dra slutsatser på det sättet. Men det här ger ett underlag för att ställa frågor som behöver utredas mer, säger Madeleine Leijonhufvud. Sådana här undersökningar är bra för att de breddar och fördjupar debatten. Det är en fördel att de själva är poliser. De har kännedom om ämnet och besitter kunskaper och insikter om yrket som är svåra att få på annat sätt. //