Ekobrottsmyndigheten slog rekord förra året och ökade antalet avslutade ärenden med 34 procent. Samtidigt för ekopoliserna en ojämn kamp mot modern teknik och penningförflyttningar i en globaliserad värld.Ekobrottsmyndigheten slog rekord förra året och ökade antalet avslutade ärenden med 34 procent. Samtidigt för ekopoliserna en ojämn kamp mot modern teknik och penningförflyttningar i en globaliserad värld.
År 1998 skapades Ekobrottsmyndigheten (EBM). Målområdet för verksamheten är brottsbalkens elfte kapitel med tyngdpunkt på grovt skattebrott, bokföringsbrott och oredlighet mot borgenär. Polisens ekorotlar arbetar med samma typ av ärenden och uppdelningen mellan myndigheternas ansvarsområden är främst geografisk.
Kommissarie P-O Östlund, ekorotelns chef i Jönköping, tycker att samarbetet fungerar bra, även om det ibland uppstår diskussion.
– Då gäller det ofta frågor om forum. Om någon åker runt och begår ekonomiska brott på andra platser än där bolaget har sitt säte är det inte alltid glasklart vem som ska utreda.
Det finns dock skiljelinjer också vad gäller brottstyper, exempelvis är miljöbrott rotlarnas avdelning medan insiderbrott och börsrelaterad kriminalitet är EBM:s sak.
– Men kunskaperna är desamma, Ekobrottsmyndigheten utbildar poliserna på rotlarna.
Minsta gemensamma nämnare är ärendenas spännvidd. Luriga idrottspampar, storföretagare, grovt kriminella personer och damer som driver blomsteraffärer fastnar i garnet. Allt från den moderna yrkesbrottslingens tillkortakommanden till familjeföretagets trassliga räkenskaper hamnar på ekopolisernas bord. Bakom de för lekmannen ofta abstrakta gärningsbeskrivningarna döljs ibland yrkeskriminalitet. Men ofta handlar det om dålig lönsamhet och slarv med bokföringen, som i slutänden resulterar i personliga tragedier.
Kommissarie Klas Lindberg, Malmö, har verkat inom Ekobrottsmyndigheten sedan den bildades 1998 och tycker inte att jobbet skiljer sig speciellt mycket från traditionellt polisarbete.
– Men det kändes roligt att testa något nytt, att utveckla sig själv.
Han har varit polis i 27 år, varav de senaste 16 åren som brottsutredare. Numera arbetar han i ett team med poliser, eko-revisorer och eko-åklagare.
Enstaka snilleblixtar
Med några beskrivande ord lyckas Klas Lindberg få sitt arbete att låta enastående statiskt. Den ena utredningen är den andra lik. Ekonomiska brott följer kända mönster och det är polisens trumfkort.
– Ibland får någon en snilleblixt. En smart typ kommer på en innovation. Men det är inte ofta.
För närvarande kartlägger Klas Lindberg, tillsammans med kriminalinspektör Ulf Ekman och eko-revisor Catarina Belsing, HSB-Malmös trassliga affärer. Förundersökningsledare är kammaråklagare Lars Olson.
– Teamens sammansättning varierar beroende på arbetsuppgiften och det är en förutsättning för att vi skall klara av att utreda komplicerade brott, säger Klas Lindberg.
Kommissarie Lars Ahlström nickar sakta.
Han har en bakgrund som narkotikapolis och nämner att spaningsinslaget är en viktig del av arbetet med ekobrott. Både visuell spaning och den spaning som försiggår med datorer.
– Brotten vi jagar är inte självmarkerande utan vi måste själva leta upp dem.
Globala brott
Den tysta jakten på försvunna miljoner som flyttas från land till land är betydligt svårare i dag än för tio år sedan. Teknikens utveckling har resulterat i att världens poliser försetts med nya verktyg, men när det kommer till kartläggning av penningförflyttningar är ordningsmakten hopplöst på efterkälken.
– Ofta är det lönlöst. Med ett knapptryck försvinner miljontals kronor till andra sidan jordklotet. Olika jurisdiktioner blir spiken i kistan, säger Lars Ahlström.
Långa utredningstider är en besvärlig bieffekt. Ekobrotten utgör av tradition en egen ö, ett polisiärt stickspår eller uppsamlingsheat. En långsamt malande kvarn som det oftast kommer något ur – men vad eller när vet ingen.
Svartarbete kartläggs
Men någonting har hänt. Numera är målet att mängdärendena inte ska ta mer än 90 utredningsdagar i anspråk och större ärenden klaras av inom ett år.
Klas Lindberg och de andra medlemmarna i hans team använder den frigjorda tiden till att granska uthyrningen av svart arbetskraft i Skåne. En gemensam satsning tillsammans med kronofogden och Skattemyndigheten – projekt 2 000 - som är så framgångsrikt att det fortsätter på obestämd tid.
Vid ett par tillfällen har teamet pressat ett ärende från tillslag till dom i hovrätten på mindre än ett år. En mycket snabb resa, med tanke på att komplicerade ekobrott ofta tar flera år att utreda.
Klas Lindberg återkommer till att denna typ av ekobrott är ganska likformiga. För den grupp poliser och åklagare som kan en specifik bransch och har löst nio brott av samma slag, är oddsen bra då den tionde härvan uppdagas.
Framgång föder framgång.
– Vi har lärt oss byggsektorn och kan jobba effektivt.
Gång på gång har teamet stött på liknande mönster. Ett företag hyr ut arbetskraft för 250 kronor i timmen. Hantverkaren som jobbar utan att skattemyndigheten någonsin får reda på det får 100 kronor, uthyraren behåller lika mycket. En fakturaskrivare med rymligt samvete fungerar som målvakt och skickar en falsk faktura på 230 kronor till uthyrningsföretaget, som kvittar beloppen och bara redovisar en vinst på 20 kronor.
Problemet är att den svarta arbetskraften vandrar genom så många led att uppsåtet blir svårt att bevisa. När lager efter lager av mer eller mindre seriösa företag skalats bort återstår inte sällan ett välrenommerat byggföretag – eller en kommun.
– Men vi har aldrig kunnat bevisa att man känner till oegentligheterna mer än i de två första leden.
De som fälls för denna typ av ekobrott brukar dömas till fängelse i mellan ett och tre år. Straffsatserna ligger på en lämplig nivå, tycker Klas Lindberg.
– För mig är det en tillfredställelse om utredningen är bra, det räcker. Straffet lämnar jag åt andra.
Multibrottslingar utmanar
Ekonomiska brottslingar är inte sällan verksamma i många olika branscher. Det som tidigare kallades manschettbrottslingar har ersatts av multibrottslingar med breda intressen i både kriminell och laglig verksamhet. Rånare extraknäcker som målvakter och driver kroggarderober. Företagshajar skickar torpeder och lejda mördare efter varandra. Droger, svartsprit, och smuggling är gränsöverskridande inkomstkällor med det gemensamt att stora penningsummor måste tvättas, gömmas och plöjas ned i lagliga verksamheter.
Bellevuemordet och gågatemordet, två uppmärksammade mord i Malmö, är enligt Lars Ahlmström exempel på samband mellan olika brottstyper.
– För tio år sedan hade vi inte hittat kopplingen. Nu fann vi snabbt en anknytning till ekonomiska brott, mycket på grund av att vi jobbar i team med olika kompetenser.
Han är övertygad om att det bara är början. Samarbete över yrkes- och nationsgränser kommer att bli ekopolisens viktigaste vapen i framtiden.
– Tidigare var det en officiell hållning att det inte finns organiserad brottslighet i Sverige. Nu vet vi bättre och måste ha en fungerande strategi.
