Spanien tillhör de populäraste länderna när svenskar väljer semesterresmål. Men skuggan från den fascistiska Francodiktaturen syns fortfarande på många sätt, trots att demokrati infördes för mer än 25 år sedan, 1976-78. Inte minst märks det i polisens komplicerade och överlappande organisation.Spanien tillhör de populäraste länderna när svenskar väljer semesterresmål. Men skuggan från den fascistiska Francodiktaturen syns fortfarande på många sätt, trots att demokrati infördes för mer än 25 år sedan, 1976-78. Inte minst märks det i polisens komplicerade och överlappande organisation.
Det som närmast motsvarar vår svenska polis är Cuerpo Nacional de Policía, statspolisen. Med en styrka på cirka 46 000 polismän (få är kvinnor, uppskattningsvis 4-6 procent) ansvarar de för utredningar när det gäller brottslighet som till exempel mord och andra våldsbrott, narkotikabrott och penningtvätt. Deras ansvarsområde sträcker sig över större orter och städer i hela landet. Statspolisen lyder under inrikesdepartementet och är helt civil. De får en ettårig utbildning och har sedan nio månader praktik.
Det finns ytterligare en nationell polisorganisation, Guardia Civil civilgardet. Med cirka 62 000 män (här är kvinnorna ännu färre) har man ansvar för samma typ av brottslighet som statspolisen, men när det gäller landsbygden och mindre orter. Dessutom utreder civilgardet miljöbrott och ansvarar för fjällräddning, sjöpolisverksamhet samt trafikpolisverksamhet. Civilgardet är en halvmilitär organisation som lyder under både inrikesdepartementet och försvarsdepartementet. Polismännen bor på förläggningar i militär stil och har en militär organisation när det gäller till exempel utbildning och grader.
Det råder stor konkurrens och rivalitet mellan statspolisen och civilgardet. Den dubbla organisationen kan ses som ett resultat av landets fascistiska förflutna, om en poliskår gör revolt finns det en kvar att ställa emot den. Båda organisationerna har dessutom ett visst ansvar när det gäller operativ tullverksamhet ? den spanska tullen har inga egna operativa tjänstemän utan är mest administrativ. För att samordna verksamheten finns ett statssekretariat för säkerhet som ligger under inrikesdepartementet.
För att ytterligare komplicera det hela finns det dessutom regionala poliskårer. De olika regionerna i Spanien har stort självbestämmande, och det har tagit sig tydligast uttryck i Baskien och Katalonien som upprättat egna poliskårer. I Baskien heter den La Etzaintza (betyder ?nationella polisen? på baskiska) och består av cirka 7 000 poliser, och i Katalonien Mosso d?Esquadra (?Skvadron av unga män? på katalanska) som räknar in cirka 10 000 poliser. Navarra har en mindre enhet på 400 personer som heter Policía Foral. De regionala poliskårerna har fullt ansvar för alla typer av brottslighet i sina respektive regioner, även om statspolisen kan gå in och ta över utredningar om staten anser det befogat.
Dessutom finns runt 1 300 lokala poliskårer med totalt 65 000 anställda. De är upprättade, anställda, utbildade och avlönade av enskilda kommuner. Policía Local eller Policía municipal, som de heter på spanska, har bara jurisdiktion i sin egen kommun. Här ansvarar de för ordning, trafikdirigering och trafikolyckor. De har ingen egen utredningskapacitet, vid alla brott som inte kan bötfällas direkt kopplas statspolisen in. Den intervjuade polismannen Leonardo la Fuente tillhör en typisk lokal poliskår i den mindre hamnstaden Santa Pola. Chefen på den lokala polisstationen som intervjuades vid samma tillfälle hade talande nog inte riktig koll på de olika nationella poliskårernas roller och ansvar.
Poliskårerna i Spanien har kämpat hårt för att ställa om från att arbeta för diktaturen till att tjäna folket. Under 1980-talet fanns till exempel den hemliga polisstyrkan GAL som bekämpade de baskiska terroristerna i ETA med illegala metoder som kidnappning, tortyr och mord. Polisen har dock ett betydligt bättre anseende idag. Korruptionen har också minskat betydligt.
faktaruta facket:
Om polisens organisation kan tyckas rörig så är det ännu värre när det gäller polisernas fackförbund. I det militärt organiserade Civilgardet är fackförbund förbjudna, istället finns det 17 olika intresseorganisationer som totalt räknar in runt 30 procent av civilgardisterna. Men 90 procent av statspoliserna är anslutna till ett av de fem fackförbund som representerar dem. Också i de regionala poliskårerna finns det en rad olika fackförbund medan ungefär hälften av lokalpoliserna är organiserade, och då i något av flera handelsförbund.
Snabbfakta:
Folkmängd: 40,8 miljoner (2004)
Yta: 504 782 km2 (Sverige 449 964 km2)
Huvudstad: Madrid (5,4 miljoner invånare inklusive förorter)
Statskick: Parlamentarisk monarki
Valuta: Euro
Big mac-index: 1 big mac & Co kostar 4.80Ä
Polisen på gatan:
Namn: Leonardo la Fuente
Jobbar: Lokalpolisen i Santa Pola, söder om Alicante på spanska västkusten.
År i yrket: 24
Arbetstid: 40 timmar/vecka i rullande treskift, 06-14, 14-22 och 22-06
Lön: 24 100 kr före skatt, 16 000 kr efter skatt
Utbildning: Lokal polisskola i sex månader, plus två månaders praktik.
Bäst med jobbet: Kontakten med allmänheten, att kunna hjälpa till och informera.
Sämst: Riskerna. Det är ett farligt jobb. Och så är det jobbigt för familjen med allt arbete och de obekväma tiderna.
Marko Wramén
