Fler poliser. En myndighet. Polisutbildning med högskolestatus. Så ser det ut att bli, oavsett vem som vinner valet i höst. Partierna är överens om det mesta som rör polisen.Fler poliser. En myndighet. Polisutbildning med högskolestatus. Så ser det ut att bli, oavsett vem som vinner valet i höst. Partierna är överens om det mesta som rör polisen.
Fem månader före valet bjöd Polisförbundet in till framtidsseminarium i Stockholm. På podiet satt representanter för riksdagspartierna för att debattera under rubriken ”En politik för ett tryggare samhälle”. Men så mycket debatt blev det inte. Mest slående var att politikerna var så överens, oavsett om det var justitieminister Thomas Bodström, folkpartiets partiledare Lars Leijonborg, kristdemokraten Göran Hägglund eller vänsterpartiets Alice Åström som hade ordet. De djupa ideologiska skiljelinjerna verkar ha suddats ut.
– Jag tror att en förklaring är vad människor tycker i allmänhet. Att säga att man ska satsa på polisen är bra, det går hem hos väljarna. Man vinner inga väljare genom att säga att man ska satsa mindre, säger Lena Smedsaas som är inrikespolitisk kommentator på TV4.
Hon menar att det handlar om tidsanda. Tidigare var de ideologiska skillnaderna större när det gällde synen på brott och straff.
– Det har varit så ganska länge, men har nog blivit tydligare. Det har skett en utveckling sedan 1970-talet, en förändring framförallt för socialdemokraterna. De olika partierna har ju lite olika tyngdpunkt. Moderaterna och folkpartiet är väl de som är mest profilerade på polis, lag och ordning. Men socialdemokraterna har också blivit mer högprofilerade i de här frågorna, särskilt under den senaste mandatperioden, säger Lena Smedsaas.
Statsvetaren Tommy Möller, professor vid Stockholms universitet, menar att den nuvarande regeringen med hjälp av en medveten och skicklig politik har gjort ”konfliktytan” mindre när det gäller polis, brott och straff. Borgerlighet och socialdemokrati har närmat sig varandra, i alla fall låter det så.
– Om skillnaden verkligen kvarstår är svårt att veta. Men frågan är inte längre samma självklara politiska fördel för borgerligheten som tidigare, när man kunde köra ganska hårda retoriska kampanjer, som ”svängdörrar på Kumla”, säger Tommy Möller. Min bild är att socialdemokraterna med både politik och retorik har försökt, och kanske också lyckats, att avväpna motståndaren ett viktigt vapen i en valrörelse.
Men visst finns det saker som skiljer partierna åt. Framförallt är det miljöpartiet som inte håller med de andra partierna i en del av polisfrågorna. Till exempel sa Maria Wetterstrand på Polisförbundets framtidsseminarium att partiet varken vill ha legitimerade poliser, en enda polismyndighet eller fler poliser, vilket de andra partierna i båda blocken säger sig vilja.
Men i övrigt är skillnaderna ganska marginella. Här har vi listat några frågor som rör polisen och försökt beskriva hur det kan komma att se ut, beroende på vem som blir justitieminister efter valet.
Så blir det om Thomas får fortsätta att vara justitieminister:
Polisutbildningen har blivit en högskoleutbildning. Hur lång den kommer att vara är osäkert, men eftersom det är angeläget att få ut fler poliser i yttre tjänst är det mycket möjligt att utbildningen blir tvåårig.
Antalet poliser är lite osäkert. Å ena sidan säger både socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet att det är ganska lagom med de 17 000 poliser som finns vid den här mandatperiodens slut. Miljöpartiet tycker att det är viktigare att satsa på annan verksamhet, till exempel skolan, än på poliser i det brottsförebyggande arbetet. Å andra sidan säger justitieminister Thomas Bodström i Polisförbundets webb-tv att det ”kanske behövs 25 000 poliser i Sverige”.
En myndighet har ersatt dagens 21 polismyndigheter. Rikspolisstyrelsen har länge velat ha den förändringen. Regeringen har inte varit tydlig på den här punkten ännu, men den här typen av förändring ligger i tiden. Till exempel har åklagarmyndigheten nyligen blivit en enda myndighet.
Legitimation för poliser har införts. På Polisförbundets framtidsseminarium sa både Thomas Bodström och vänsterpartiets Alice Åström att de är för en legitimering av poliser. De menar att legitimeringen är en naturlig följd av att polisutbildningen får högskolestatus.
Närpolisen är viktig för regeringen, samtidigt har både antalet polisstationer och närpoliser minskat kraftigt den senaste mandatperioden. Både Thomas Bodström och de andra partiernas representanter betonar att det är viktigt med en polis som syns ute på de platser och på de tider som människor är ute.
En fristående myndighet som granskar polisen . Det har regeringen redan fattat beslut om och myndigheten lär etableras under mandatperioden.
Civilanställda specialister med polisiära arbetsuppgifter. Antagligen kommer behovet av civilanställda med administrativa funktioner att minska inom polisen. Däremot ökar behovet av civilanställda med specialistkompetens. Regeringen är positiv till den utvecklingen, skriver man i budgetpropositionen.
Så blir det med Johan eller Beatrice som justitieminister:
Om den borgerliga alliansen vinner valet är det ännu inte klart vem som blir justitieminister. Det finns två tydliga kandidater, folkpartisten Johan Pehrson som är ordförande i justitieutskottet och moderaternas talesperson i rättsfrågor, Beatrice Ask.
Fler poliser blir det oavsett om det är Johan eller Beatrice som får ta över Bodströms arbetsrum. Alliansen går ut med en enad front och säger att Sverige ska få 20 000 poliser under den kommande mandatperioden.
Polisutbildningen har blivit en högskoleutbildning. Här har partierna i den borgerliga alliansen haft lite olika åsikter. Exempelvis folkpartiet har drivit frågan om högskola hårt, medan moderaterna har varit emot. De har istället velat korta ner grundutbildningen till ett år, för att satsa mer på vidareutbildningen. På så sätt skulle man snabbt få ut fler poliser i tjänst. En sannolik kompromiss är att utbildningen får högskolestatus och att den blir två år.
En myndighet. Visserligen har alliansen inte skrivit något om detta i sitt polisprogram, men det är ändå troligt att det blir så, eftersom det är en prioriterad fråga både för moderaterna och folkpartiet. Samtidigt vill alliansens minsta parti, kristdemokraterna, gå åt andra hållet och kommunalisera polisen. Det gör att den här frågan sannolikt kommer att diskuteras ganska häftigt i en kommande borgerlig regering, men de största partierna lär förmodligen få sin vilja igenom på den här punkten.
Legitimation för poliser verkar vara en helt och hållet okontroversiell fråga för alliansen. Alla partier ställer sig positiva.
Närpolisen är en av de viktigaste frågorna för alliansens polispolitik. I åratal har man kritiserat regeringen för att det inte finns tillräckligt många poliser i yttre tjänst. Folkpartiet är det parti som har kommit med flest förslag om närpolisen, och det är sannolikt att man kommer att snegla på Danmark. När de slog samman och gjorde färre polisdistrikt fick de ut 800 poliser på gator och torg. Den borgerliga alliansen vill också få fler poliser att arbeta kvällar och helger, bland annat genom att centralisera arbetstidsavtalen.
En fristående myndighet ska granska polisen . Den borgerliga alliansen håller med regeringen om att en sådan ska inrättas, bland annat för att komma tillrätta med misstankar hos allmänheten om att internutredare håller poliser om ryggen.
Civilanställda specialister kommer att behövas i större utsträckning i framtiden menar RPS. Alliansen är positivt inställd till det.
Ledarskapet ska förbättras inom polisen, lovar alliansen. Bland annat vill man alla chefer på sikt ska ha gått ledarskapsutbildning.
Uppgifterna om vad partierna tycker är hämtade från en analys som Polisförbundets press- och opinionsansvariga Anna Erhardt har gjort.
Läs mer om vad partierna tycker i polisfrågorna på polisförbundets valwebb: www.polisforbundet.se
