Annons

Annons

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Pensionen är numera högaktuell från första arbetsdagen. Den som sparar mycket och placerar pengarna lyckosamt, får sannolikt bättre ekonomi som gammal än den som inte bryr sig. Polisens system hör dock till de krångligare och inte ens experterna kan räkna ut din pension.Pensionen är numera högaktuell från första arbetsdagen. Den som sparar mycket och placerar pengarna lyckosamt, får sannolikt bättre ekonomi som gammal än den som inte bryr sig. Polisens system hör dock till de krångligare och inte ens experterna kan räkna ut din pension.

“Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år när de, som går i pension, ser vad vi har gjort”. Orden är statsminister Göran Perssons och uttalades 2005. De gav en generation lönearbetare rysningar. Tills inte allt för länge sedan var pensionen något tämligen förutsägbart. Oavsett om den var låg eller hög, nära förestående eller hägrade långt in i framtiden gällde detsamma – den närmast berörda visste ungefär vad som väntade. Sedan den stora pensionsreformen 1999 är det inte så längre. Gradvis har ansvaret lagts på individen. Man måste själv lägga undan pengar, själv bedöma risknivå och, inte minst, själv inse när man vet för lite.

– Vi ger alla samma besked, ta hjälp av en rådgivare. De flesta klarar inte av att överblicka systemet utan hjälp, säger Ulla Westberg, pensionsexpert på Nordea Liv & pension.

Lågt intresse bland unga

Ju längre tid en person har kvar till pensionen, desto viktigare är det att han eller hon är aktiv i sitt pensionssparande. Men unga människor är ofta mindre intresserade av pensionsfrågor än äldre – som i sin tur har mindre tid på sig att påverka sin situation.

– Det är mänskligt och samtidigt mycket oroväckande. Många tror att staten ändå fixar det till slut, men så är det inte numera och i framtiden blir det inte bättre.

Det är omöjligt att säga något säkert om konjunkturer och vad enskilda individer kommer att tjäna om 10 eller 20 år. Därför är det också omöjligt, även för experten, att räkna fram en exakt kommande pension. Nordea har tagit fram ett annat exempel åt Polistidningen. Det visar hur mycket en i dag 35-årig statligt anställd, till exempel en polis, bör spara varje månad för att vara så säker som möjligt på att få 100 procent av sin lön efter pension vid 65 års ålder.

Förutsättningarna är att han eller hon har arbetat sedan 25 års ålder och tjänar 25 000 kronor i månaden. Svaret blir att den snart medelålders polisen bör spara 4 200 kronor i månaden för att behålla sin ekonomiska standard efter pensionen. Förhoppningen är att de undanlagda pengarna ska förränta sig och då kan det räcka med ett mindre sparande. Samtidigt kan lågkonjunkturer och dåliga placeringar tära så mycket på kapitalet att 4 200 kronor visar sig vara alldeles för lite.

Ålder och lön gör skillnad

Skillnaden mellan olika personers situation beroende på ålder och löneläge är lättare att visa än exakt hur stora deras pensioner blir. De tre poliserna Anna (född -79), Johan (född -67) och Elisabeth (född -56) har 280 000, 333 000, respektive 365 000 kronor i årslön (inräknat diverse extra ersättningar).

För Annas del är det inte aktuellt med förmånsbestämd pension. Hon tjänar under 27 813 kronor i månaden beräkningsåret 2006 (eller 7,5 inkomstbasbelopp om året) och är född efter 1973. Johan som är född före 1974 får 694 kronor i månaden och Elisabeth som har närmast till pensioneringen får 3 390 kronor i månaden i form av förmånsbestämd pension.

Om den förmånsbestämda pensionen blir magrare för yngre personer än för äldre är förhållandet i någon mån det omvända vad gäller individuell pension. Anna som tjänar 280 000 får själv placera 2,3 procent, vilket motsvarar

6 440 kr/år. Eftersom hon har 38 år på sig blir slutresultatet när hon fyller 65 att hon har lagt undan 244 720 kronor (beräknat utan lönehöjning, ränta/avkastning och avgifter.) Normal livslängd idag med könsneutrala beräkningsantaganden innebar att pensionen utbetalas livsvarigt från 65 års ålder med minst 1 360 kronor varje månad.

Elisabeth som tjänar 365 000 får själv placera 8 395 kronor om året. Men hon har bara 15 år på sig och kommer att, när det är dags att gå i pension, ha lagt undan 125 925 kronor, det vill säga 700 kr/månad i livsvarig utbetalning från 65 år.

Anna och Elisabeth kommer således att befinna sig i mycket olika situationer som pensionerade – vad gäller avtalspensionen. En första uträkning visar att Elisabeth sammanlagt får 3 390 + 700 + Kåpan (600 kr) = 4 690 kr per månad. Anna får omkring 1 360 + Kåpan (460 kr) = 1 820 kr per månad.

Osäkra kort

– Problemet är att man inte vet alls vad som händer med de här pengarna, säger Dan-Evert Eriksson på Statens pensionsverk (SPV).

Med bra löneutveckling, bra avkastning och med ränta på ränta kan kapitalet fördubblas, tredubblas eller sexdubblas. Eller växa ännu mer.

Dessutom har det betydelse hur Kåpan pensioner lyckas placera pensionspengarna kopplade till de traditionella försäkringarna Kåpan tjänste och Kåpan extra.

Tumregeln är att ju längre en person har kvar till sin pensioneringen, desto svårare är det för honom eller henne att räkna ut vad pensionen kommer att bli. Satsar man för offensivt med sin individuella pension kan den krascha – samtidigt kan man vinna med tur och skicklighet. Om medellivslängden ökar måste också pengarna räcka längre per person, månadsbeloppet sjunker då.

– Inflationen är dessutom något som många glömmer bort. Man räknar och räknar och tycker att det ser ganska ljust ut. Men när det är dags har inflationen ätit upp pensionen, säger Dan-Evert Eriksson.

Fakta pensioner

En polis pension består av :

? Den allmänna pensionen, det vill säga inkomstpensionen, som man inte kan påverka eller själv placera.

? Premiepensionen som placeras i fonder och som den enskilde själv kan påverka genom fondval.

? Avtalspensionen som regleras genom PA-03, ett avtal som tillkom 2002 och gäller statligt anställda.

? Eventuellt eget pensionssparande.

Avtalspensionen består i sin tur av fyra delar :

? Individuell eller avgiftsbestämd ålderspension som är de 2,3 procent av utbetald lön från 23 års ålder som man själv får placera (tidigast 2003).

? Kåpan tjänste (kompletterande ålderspension), det vill säga 2 procent av den utbetalda lön som placeras i en traditionell försäkring från 28 års ålder (tidigast 1991).

? Den förmånsbestämda ålderspensionen som alla födda 1972 och tidigare har oavsett lön. Beräknas med olika procenttal för varje årskull. Den som är född 1973 eller senare har förmånsbestämd ålderspension om hon/han har en pensionsgrundande årslön på mer än 333 750 kr/år. Arbetsgivaren står risken för dålig förräntning medan arbetstagaren vet vilket belopp som väntar.

? Kåpan extra, som innebär att ett belopp motsvarande 0,5 procent av varje polis lön avsätts till pensionen i en traditionell försäkring. Kåpan extra presenterades år 2000 som ett led i strävan att sänka polisers pensionsålder till 60 år.

Fakta delpension

? Enligt pensionsavtalet PA 03 kan poliser som fyllt 61 år gå i delpension.

? Delpensionen är högst 50-procentig och berättigar då till 80 procent av lönen.

? Enligt avtalet är delpension inte en rättighet utan en möjlighet. Tex är hänvisning till personalbrist ett skäl till avslag.

? Men, arbetsgivaren är skyldig att i görligaste mån tillmötesgå en anställds begäran om delpension.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser