Nyligen uppdagades en ovanligt rå kidnappningshistoria i Frankrike. Händelsen uppfattas som exceptionell, men samtidigt talar franska kriminologer om hårdare metoder i utsatta kvarter.Nyligen uppdagades en ovanligt rå kidnappningshistoria i Frankrike. Händelsen uppfattas som exceptionell, men samtidigt talar franska kriminologer om hårdare metoder i utsatta kvarter.

Ilan Halimi kidnappades tidigare i år i Parisregionen. Efter tre veckor hittades han allvarligt skadad utmed en järnväg. Några timmar senare avled han på ett sjukhus till följd av den tortyr han hade utsatts för, när han satt inlåst i en källare.

Historien har väckt mycket starka reaktioner. Utöver att brottet i sig är upprörande, analyseras det som ett resultat av två olika former av rasism i det franska samhället.

En av dem är att förövarna senare har sagt att Ilan Halimi kidnappades därför att han var jude och därför förutsattes vara ”rik”.

En annan är att gärningen kan ses som en konsekvens av att den etniska diskrimineringen mot invånare i utsatta områden har lett till ett tuffare klimat.

Amatörmässig maffia

Efter Ilan Halimis död har polisen successivt anhållit ett tjugotal ungdomar i en Parisförort, som var medlemmar i ett gäng som de själva ska ha döpt till ”Barbarerna”. Ligan misstänks nu för att ha utövat utpressning mot, eller att ha försökt att kidnappa ett stort antal personer.

– Det handlar om en grupp som å ena sidan agerade amatörmässigt. De löpte inte linan ut i sina krav på att få en lösensumma. Men å andra sidan hade de börjat bygga upp en organisation, som påminner om en maffia. De var också professionella när det handlade om utnyttjande av modern teknik som datorer och mobiltelefoner, säger Christophe Soullez, som är kriminolog och arbetar på inrikesdepartementet.

Orealistisk verklighetsuppfattning

Christophe Soullez säger att dråpet på Ilan Halimi är exceptionellt. Överhuvudtaget är det ovanligt att personer kidnappas med krav på lösensummor i Frankrike. Polisen har sedan länge som doktrin att lösen aldrig ska betalas ut, utom för att vittja en fälla. Enligt Christophe Soullez får polisen tag på förövarna i 99,9 procent av de kidnappningar som sker. Det är alltså en brottslighet, som knappast lönar sig. Just detta har analytiker uppfattat som ett tecken på att ungdomarna i barbarernas gäng hade en orealistisk verklighetsuppfattning, som i sig är en konsekvens av en marginalisering.

Däremot vittnar polisen om att andra former av frihetsberövanden ökar i förorterna.

– Det handlar om en form av brottslighet, som inte syns i statistiken, eftersom inlåsningar sker vid uppgörelser mellan olika kriminella gäng. Dessa brott har inte mycket gemensamt med kidnappningen av Ilan Halimi. Men de kan också ses som ett tecken på ett råare klimat och att gäng i högre utsträckning använder sig av traditionella maffiametoder. Det är också lätt att få intrycket av att samhället generellt sett blir allt våldsammare, eftersom statistiken tydligt visar att anmälningarna för fysiskt våld ökar, säger Christophe Soullez.

I den här debatten förekommer också varningar mot att kidnappningen av Ilan Halimi ska leda till nya former av generaliseringar och fördomar, som framförallt drabbar ungdomar i förorterna. Även Christophe Soullez uttrycker sig försiktigt och säger att av de cirka 3,8 miljoner brott som årligen anmäls i Frankrike, berör 120 000 fysiskt våld.

Anna Trenning-Himmelsbach