I framtiden kommer EU-länderna att ha ett djupare samarbete på det rättsliga och polisiära området. Det kom fram efter ett möte i Europaparlamentet på Europadagen i maj. Ett samarbete som fungerar redan nu är den europeiska arresteringsordern.I framtiden kommer EU-länderna att ha ett djupare samarbete på det rättsliga och polisiära området. Det kom fram efter ett möte i Europaparlamentet på Europadagen i maj. Ett samarbete som fungerar redan nu är den europeiska arresteringsordern.

Tanken är att det rättsliga samarbetet inom EU ska bli enklare och effektivare när, eller om, den nya konstitutionen börjar gälla. Idag finns det en rad svårigheter när det handlar om att samordna till exempel brottsbekämpning mellan olika länder inom Europa. Det beror bland annat på att de rättsliga systemen skiljer sig åt och att länderna inte erkänner varandras lagar.

– Det här är ett känsligt område inom EU. Ibland saknas den politiska viljan att samarbeta och fatta beslut, länderna skyddar sina egna nationella intressen istället, sa den finländska socialdemokraten Johannes Koskinen vid ett möte om Europas framtid som hölls i Europaparlamentet i Bryssel i maj.

Väcka liv i debatten

Syftet med mötet, där både Europaparlamentariker och ledamöter från de nationella parlamenten deltog, var att väcka liv i den insomnade debatten om den nya konstitutionen, EUs nya grundlag. Tidigare i år gjorde Europaparlamentet klart att man anser att det är viktigt att arbetet med konstitutionen fortsätter. På EU-toppmötet i juni kommer frågan också att finnas på dagordningen.

Innan den nya konstitutionen börjar gälla går det till exempel inte att fatta beslut om ytterligare utvidgning, utöver Bulgarien och Rumänien som redan är på väg in i unionen. Samarbetet i rättsfrågorna är ett annat område som inte kan utvecklas lika snabbt om inte EU får en ny grundlag.

– Vi är överens i mycket, men inte i allt. Det här är ett område där det sker en snabb utveckling och som människor tycker är viktigt, bland annat på grund av händelser i omvärlden. Till exempel kampen mot terrorismen, sa Johannes Koskinen, rapportör för gruppen som diskuterade rättsfrågorna.

Samarbete mot grova brott

Ett exempel på ett europeiskt samarbete som redan fungerar är den europeiska arresteringsordern, som har funnits i lite drygt två år. Där är parlamentarikerna mycket nöjda med resultatet, bland annat har utlämningar av personer som har begått brott ökat. En förutsättning för att liknande samarbeten inom andra delar av det rättsliga området ska fungera är att länderna respekterar varandras rättssystem. Till exempel att man erkänner domar och att straffrätten harmoniseras på vissa områden.

– Det är särskilt viktigt när det gäller grov gränsöverskridande brottslighet, sa Johannes Koskinen.

Även EU-kommissionen vill se ett närmare samarbete på rättsområdet. Kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, anser att EU måste få större inflytande för att bekämpa grov brottslighet och terrorism. Till exempel vill kommissionen att det ska räcka att en majoritet av länderna godkänner förslag på det området. Idag måste alla medlemsländerna vara överens för att EU ska kunna fatta beslut i sådana frågor.