1994 beslutade Polisförbundets kongress att man skulle arbeta för att pensionsåldern för poliser skulle sänkas till 60 levnadsår eller 30 tjänsteår. Skälet som anfördes var bland annat de fysiska och psykiska påfrestningar som polisyrket innebär. I en utredning fastslogs att poliser som arbetar skift fram till pensioneringen har en kortare livslängd än man har inom många andra yrken.
Tolv år senare har kongressbeslutet fortfarande inte genomförts. Men enligt löneavtalet RALS 2004-2007 är parterna ense om att finna en långsiktig lösning och för Polisförbundet är frågan prioriterad.
Kvar återstår att räkna på finansieringen.
– Ibland har det känts positivt som om vi varit nära målet. Ibland har det känts mer som att lösningen legat längre bort, säger ombudsman Bengt Sundberg, som har varit inblandad i processen de senaste tio åren.
2001 blev det inga förhandlingar alls. Mellan 2002 och 2004 var det tänkt att de enskilda myndigheterna själva skulle sköta förhandlingarna. Då uteblev alla resultat.
Slutligen fattades ett nytt principbeslut 2004 – en långsiktig ekonomisk lösning måste presenteras.
Enligt det nuvarande systemet avsätts en summa som motsvarar 0,5 procent av varje polis inkomst till pensionen (Kåpan extra). De undansatta pengarna hanteras på samma sätt som tjänstepensionen (Kåpan tjänste) och ska sparas på ett säkert sätt. Men det räcker inte. För att pension vid 60 ska gå att genomföra måste ytterliggare minst 4 procent avsättas.
– Det är enkelt att säga tulipanaros, men att odla fram en är svårare. Det handlar om att ta hänsyn till många delar när man förhandlar fram ett nytt system, så att alla inblandade parter blir nöjda, säger Bengt Sundberg.
Han är dock övertygad om att ett genombrott kommer.
– Även om det var nära skulle jag inte kunna gå in på det. Men jag är positiv till att det kommer en lösning.
Polisförbundets andre vice ordförande, Per-Åke Hammarnäs, är övertygad om att pension vid 60 snart är en realitet.
– Det finns flera olika förslag till betalningsmodeller. Under pågående förhandlingsperiod fram till 2007 ska vi nå ända fram. Jag måste ju tro på vad parterna kommit överens om, säger Per-Åke Hammarnäs.
Han tror inte att det finns så många poliser som hellre vill ha pengarna i handen för att själva investera dem. En liknelse med de kritiserade löntagarfonderna tycker han inte håller.
– Detta är unikt. Ibland fungerar kollektivistiska lösningar bäst.
Han understryker att den enskilde polismannen slipper finansiera kostnaderna, något som det ibland ryktas om att de första årens inbetalningar går till.
Dessutom, påpekar Hammarnäs, att det uppstår en rabatt då avsättningen sker via arbetsgivaren. Situationen påminner om den då arbetstagaren har en dator i bostaden vars kostnader dras på lönen.
– Överenskommelsen är en stor framgång för parterna. Både arbetsgivaren och Polisförbundets medlemmar är vinnare.
Fakta Kåpan extra
– Ett första steg mot finansiering av sänkt pensionsålder.
– Sedan år 2 000 avsätts ett belopp som motsvarar 0,5 procent av lönen.
– Dessutom har ett engångsbelopp på 308 000 000 kronor avsatts. Det ska användas för att underlätta övergången till det nya systemet.
– Pengarna finns placerade hos Kammarkollegiet och uppgår nu till 540 000 000 kronor.
Detta visste du (kanske) inte om pensioner
– För en ung person kan en aktiv hantering av allmänna pensionsmedel påverka slutpensionen med 30 procent.
– Inom den allmänna pensionen får man extra pensionsavsättning de år man har barn som är under fyra år gamla.
– För dem som i dag närmar sig pensionsåldern kommer premiepensionen sannolikt att bli marginell. Därför kan det löna sig att ta ut den innan 65 och tidigt få tillgång till rabatter och annat som riktar sig till pensionärer. Man måste dock vänta till fyllda 61, då går det också att mot en avgift komplettera premiepensionen med ett efterlevnadsskydd.
– Sedan den 1 april i år måste i princip alla som förmedlar försäkringar vara certifierade och ha genomgått en utbildning.
