Frankrike är ett traditionstyngt och hierarkiskt land, det märks också inom ordningsmakten. Här finns två stora poliskårer: militärt organiserade Gendarmerie Nationale och civila Police Nationale.Frankrike är ett traditionstyngt och hierarkiskt land, det märks också inom ordningsmakten. Här finns två stora poliskårer: militärt organiserade Gendarmerie Nationale och civila Police Nationale.
Gendarmeriet är den äldsta poliskåren och en av de äldsta institutionerna i Frankrike, med månghundraåriga anor. En av de lagar som reglerar dess verksamhet skrevs 1791 och gäller i princip fortfarande. Gendarmeriet är en militär organisation med militära regler och grader och de anställda bor ofta under militära förhållanden. Man ansvarar i huvudsak för polisiär verksamhet på landsbygden och i mindre städer (övre gränsen är flytande men ligger runt 20- 30 000 invånare).
Gendarmeriet har också uppdrag som kustbevakning, trafikpolis, sjö- och bergsräddning och beriden högvakt (som kallas Garde Républicaine). Inom ansvarsområdet finns även terroristbekämpning och kampen mot organiserad brottslighet. Dessutom har man sin egen kravallpolis, Gendarmerie Mobile. Eftersom gendarmeriet har militärpoliser, tjänstgör de i franska försvarets internationella styrkor.
Gendarmeriet är organiserat under försvarsdepartementet men när det gäller den rent polisära verksamheten lyder man under inrikesministern. Det finns cirka 81 000 gendarmer plus en frivillig reserv på drygt 15 000 personer.
Strikt hierarki
Police Nationale, den vanliga civila polisen lyder under inrikesministern. De totalt 145 200 anställda (varav 118 800 är så kallat aktiva poliser) är indelade i tre strikta klasser: kommissarier, officerare och manskap. Dessa rekryteras, utbildas och befordras i separata system. Grunden är det mycket franska konceptet concours, tävling, som för övrigt också tillämpas inom EU. Det är en tävling om de statliga jobben där de tävlande genomför omfattande och svåra skriftliga prov. Beroende på resultatet i concoursen och tidigare utbildning kan man sedan söka till olika nivåer av statlig tjänst. Polismanskap behöver grundläggande gymnasieutbildning och får en ettårig polisutbildning. Officerare måste göra bättre ifrån sig på proven och ha en treårig universitetsutbildning. Blir de antagna får de 17 månaders utbildning. För att bli en kommissarie måste man först ha läst fem år på universitet samt göra en riktigt bra concours. De antagna får två års utbildning. Det går att byta mellan systemen, men det är svårt och kräver en kombination av tjänsteår och universitetsstudier på fritiden.
Police Nationale löser alla de vanliga polisuppgifterna med de större städerna som sin arena. Också här finns en kravallpolis, Compagnies Républicaines de Sécurité (CRS) som är förlagda kompanivis i kaserner runtom i landet.
I både Police Nationale och i gendarmeriet finns en relativt nyskapad hjälppolis, Adjoint de sécurité, som är ett sätt att bredda rekryteringsbasen och ge långtidsarbetslösa ungdomar en chans. Hjälppoliserna får en kortare utbildning och får sedan bara arbeta under överinsyn av national poliser och gendarmer.
I många städer (undantaget Paris där det är förbjudet) kan borgmästaren också starta en lokal poliskår, Police Municipale. Lokalpolisen har varierande utbildning och lön och begränsade befogenheter som trafikövervakning, enklare ordningsuppgifter och hjälp till turister. De bär oftast inte vapen.
Lär sig om människor
Police Nationale har förändrats en hel del det senaste året. Man har satsat på nya datorer, nya fordon, nya uniformer och nya vapen. En av de poliser som gläds åt förbättringarna är Brigadier-chef Hélène Reynaud i Lyon. 34-åriga Reynaud sökte sig till polisen för att kunna sporta på jobbet och samtidigt kombinera kontorsjobb med att arbeta med människor i fält. Och visst har hon haft varierande arbetsuppgifter.
– Ja, jag har fått prova på flera olika saker och det gillar jag.
Första kommenderingen var som patrullerande polis under två år, i Paris tuffa banlieue (de förorter som drabbades av hårda kravaller tidigare i år), ett uppdrag som kräver mycket av den enskilda polisen.
– Där lärde jag mig mycket om jobbet, om mig själv och om människor i allmänhet.
Efter det flyttade Reynaud till Lyon där hon fick börja om som patrullerande polis fast nu på natten.
– Det var jobbigt men också lärorikt, staden förändras verkligen på natten, man har att göra med helt andra människor.
Livvakt på Korsika
Efter en period i Lyon specialiserade sig Reynaud på personskydd och kom att tillhöra en grupp som skyddade ledande politiker på ön Korsika, som mycket motvilligt tillhör Frankrike, vilket lett till en rad attentat mot den franska statens representanter. En graviditet satte så småningom stopp för livvaktsjobbet och Hélène flyttade tillbaka till Lyon där hon nu växlar mellan att informera de lokala journalisterna om vad som händer och att åka ut till skolor och berätta om polisen. Hon representerar också polischefen i olika officiella sammanhang och arbetar med rekrytering.
– Det jag tycker om med polisjobbet är att jag vet att jag kommer att få prova på och lära mig nya saker och att jag träffar nya människor varje dag från olika delar av samhället. Men ibland kan det vara riskfullt och det händer ofta att vi blir inkallade på fritiden, så det är tufft för familjen. Det blev till exempel väldigt mycket övertid i samband med kravallerna i vintras.
Polisen på gatan:
Namn: Hélène Reynaud
Jobbar: Police Nationale i Lyon
År i yrket: 11
Arbetstid: 40,5 timmar i veckan men ofta övertid (som bara kompenseras med ledig tid)
Lön: 2 000Ä i månaden efter skatt (cirka 18 600 kronor)
Utbildning: ettårig polisskola plus olika fortbildningar och egna juridikstudier på universitet.
Bäst med jobbet: Variationen och valmöjligheterna
Sämst: Riskerna och all övertid
Snabbfakta:
Folkmängd: 62 miljoner (inklusive utomeuropeiska områden)
Yta: 549 000 km2 (Sverige 449 964 km2)
Huvudstad: Paris (2,2 miljoner invånare, 11 miljoner inklusive förorter)
Statskick: Republik
Valuta: Euro
Big mac-index: En Big mac & Co-meny kostar 5,50Ä (46 kronor)
Lite fakta om facket:
Gendarmeriets militära status innebär att gendarmerna inte har någon strejkrätt. De får inte heller vara medlemmar i något fackförbund. Den civila ordningsmakten Police Nationale har å andra sidan en rad aktiva fackförbund som välkomnar poliser som medlemmar.
Marko Wramén
