Annons

Annons

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

När Linda Eriksson ville bli polis trodde alla att dyslexin skulle stoppa henne. Men med en enorm ansträngning nådde hon målet och arbetar nu i Eskilstuna som utryckningspolis.
– Jag trivs så otroligt bra. Det känns som att jobba med sitt stora intresse, säger hon. DENNA ARTiKEL från 2006. EJ AKTUELL.DENNA ARTiKEL från 2006. EJ AKTUELL.

När Linda Eriksson ville bli polis trodde alla att dyslexin skulle stoppa henne. Men med en enorm ansträngning nådde hon målet och arbetar nu i Eskilstuna som utryckningspolis.
– Jag trivs så otroligt bra. Det känns som att jobba med sitt stora intresse, säger hon.

Dyslexi kan i sin lindrigaste form innebära att en person stavar fel lite oftare än genomsnittet och kastar om en och annan bokstav. Men det kan också röra sig om ett svårt handikapp som påverkar den drabbades hela liv. I en skola där läsandet är grunden för lärandet innebär dessutom dyslexi att man halkar efter. För många är det inte bara betygen som blir dåliga, utan även självförtroendet blir lidande.

– Man är så mån om att vara perfekt på alla andra områden. Prestationsångest och stress kommer som ett brev på posten, säger Linda Eriksson.

Sen diagnos

Hon är 33 år gammal men hann bli 25 innan hon fick diagnosen dyslexi. Under hela skoltiden hörde hon att hon borde ta sig samman och anstränga sig mer. Ingen förstod att till och med enkla meningar och lättlästa läxsidor ofta var oöverstigliga hinder för Linda.

– Jag är ju inte dum i huvudet, men efter ett tag verkade det kanske så, eftersom jag missade så mycket i skolan.

För att ta sig in på polisutbildningen satsade hon fem veckor och sina sparpengar på en förberedande kurs i Kalix. När andra försöket lyckades förverkligades en dröm. Samtidigt var det början på de två jobbigaste åren i hennes liv.

– Det är inte en hemlighet att stämningen på polisutbildningen är tuff. Ingen vill visa svagheter och jag höll tyst om mitt handikapp.

Dyslexin gjorde det svårt för henne att klara provsituationer, inte bara i skolbänken. Vid tester i tjänsteskytte och bilkörning – som Linda Eriksson visste att hon hade kapacitet att klara bra – knöt det sig.

– Jag ville för mycket, men det var naturligtvis skriftliga prov som var det stora problemet.

Tvingas sluta

En narkotikatenta kunde ha inneburit slutet på en poliskarriär som inte ens hunnit börja. Efter att ha misslyckats flera gånger, trots att hon är och var mycket intresserad av ämnet, ställdes Linda inför ett ultimatum. Om inte nästa prov blev godkänt skulle hon tyvärr tvingas sluta på skolan. Trängd och stressad valde hon att berätta för skolledningen om sin dyslexi och bad om att få lite mer tid att öva. Det fick hon inte men när hon trodde att alla möjligheter var uttömda släppte pressen och hon klarade tentan. Men kravet på förlängd pluggtid fortsatte hon att kämpa för, trots att hon själv snart var färdig polis.

– Jag krigade med RPS utan resultat. Vid ett tillfälle fick jag ett svar som var så felstavat att jag reagerade. Jag har nämligen ganska lätt att upptäcka sådant numera.

När Linda kontaktade avsändaren visade det sig att han också hade dyslexi, något som han hade dolt under ett långt yrkesliv.

Ändrade regler

Strax efter Lindas examen ändrades reglerna för intagningsproven till polisutbildningen och dyslektiker har numera längre tid på sig vid skriftliga prov. Framförallt, tror Linda Eriksson, att det har en viktig psykologisk effekt. Åtminstone för hennes del är det den onda cirkeln som är värst. Grundproblemet, dyslexi, leder till stress som i sin tur förvärrar svårigheterna att läsa och skriva. Paradoxalt nog känner hon sällan så i yrkesrelaterade situationer.

– I en lektionssal kan jag nästan svimma av skräck, men avrapportering och sånt funkar bra. Jag är extremt noggrann och har en del knep.Jag är en duktig polis.

Generellt tycker Linda att det ställs för stora krav på att poliser ska vara duktiga på svenska. Hon tycker att det är bättre att kunna uttrycka sig enkelt än att skriva komplicerat.

– Naturligtvis kan man inte vara polis om man inte får ihop meningarna. Men dagens krav tycker jag är omoderna både med tanke på alla med invandrarbakgrund och alla med dyslexi.

Informerar kollegor

Under senare tid har Linda Eriksson informerat om sitt handikapp och blivit alltmer medveten om att problemet är vanligt. Många har hört av sig och berättat om egna svårigheter att läsa och skriva och hon känner till flera kollegor som i tysthet kämpar med rapporter och skrivelser. För egen del tycker hon att det trots allt funnits något positivt med dyslexin.

– Jag har utvecklat en lyhördhet genom att alltid vara uppmärksam. Det och att jag har förståelse för människor bär jag med mig.

Hennes råd till dem som är i en situation liknande den hon själv upplevt är att agera så snabbt som möjligt och absolut inte sopa under mattan.

– Gör inte om mitt misstag. Berätta för folk, ta kontakt med dyslexiföreningen och kanske komvux. Man kan komma så lång genom träning.

Vad är dyslexi?

Forskarna har ingen enad uppfattning om vad dyslexi beror på, men har lyckats identifiera minst en gen som förmodligen inverkar. Samtidigt finns det experter som hävdar att dyslexi främst beror på brister vad gäller inlärningssystem och skolgång. Det är fastslaget att dyslexi är ärftligt och drabbar fler män än kvinnor. Omkring sex procent av befolkningen i Sverige har uttalad dyslexi medan runt fyra procent visar små tecken. Den som har handikappet kan samtidigt var högt begåvad.

Dyslexi delas in i två undergrupper: Auditiv och visuell dyslexi. Den förra kännetecknas ofta av försenad talutveckling, dåligt ordminne och svagt ordförråd. Den drabbade läser inte sällan bättre än han eller hon stavar. En person med visuell dyslexi har problem att se hela ord och kastar om bokstäver och siffror eller delar ord som är sammansatta.

Vanliga problem för dyslektiker

– Hackig, trevande och långsam läsning. Eller snabb chansartad läsning med överhoppade stycken till följd.

– Svårigheter att skilja på b och d. Många dyslektiker har också problem att lära sig skilja på höger och vänster och öster och väster.

– Att utelämna eller felläsa småord, att ibland vända hela ord och skriva dem bak och fram.

– Tendens att kasta om konsonanter och utelämna vokaler. Missa ändelser, spegelvända bokstäver och siffror.

Kända dyslektiker

– Harrison Ford, skådespelare

– Dennis Bergkamp, fotbollspelare

– Ernest Hemingway, författare

– Steve Jobs, grundare av Apple

– Will Smith, skådespelare

– Jay Leno, talkshow

– Pete Conrad, astronaut (3:e människan på månen)

Rättigheter för funktionshindrade enligt arbetsmiljölagen och gällande föreskrifter (AFS 1994:1)

– Det är arbetsgivarens skyldighet att se till arbetsplatsen är lämpligt organiserad och anpassad för människor med funktionshinder.

– Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på vilka behov av anpassning som finns.

– Arbetsgivaren ska särskilt beakta funktionsnedsättningar eller annan begränsning.

Dyskalkyli – att inte kunna räkna

Dysmatematik som handikappet ibland kallas på svenska är en specifik försämring av den matematiska förmågan. Liksom vid dyslexi finns ingen koppling till utvecklingsstörning eller låg intelligens. Uppskattningsvis har en av tio svenskar dyskalkyli. Om problemen är stora påverkas hela livssituationen eftersom den drabbade har svårt att sköta sina räkningar, handla och ta hand om pengar.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser