När kollegan är utbränd är det svårt att ge råd eller agera. Vad ska man göra? Vem bär ansvaret? "Lyssna" och "chefen" är svaren, enligt psykolog Tapio Lehto.När kollegan är utbränd är det svårt att ge råd eller agera. Vad ska man göra? Vem bär ansvaret? "Lyssna" och "chefen" är svaren, enligt psykolog Tapio Lehto.
Hur mycket ska man lägga sig i och hur mycket av sin egen tid ska man satsa för att hjälpa en kollega i kris?
– Först måste det avgöras om problemen är arbetsrelaterade, säger Tapio Lehto, sektionschef och psykolog vid RPS.
Skälet är att företagshälsan inte kopplas in när det är privata orsaker som ligger bakom att någon mår dåligt psykiskt. Gränserna är dock flytande. Har kollegan drogproblem eller är knäckt efter en besvärlig skilsmässa finns ofta hjälpen hos företagshälsovården – förutsatt att jobbet riskerar att påverkas – trots att det är privata skäl i botten.
– Man vill ju hjälpa kollegor som mår dåligt. Det brukar inte vara ett problem att få tid på företagshälsan.
Nya orsaker
Orsakerna bakom personliga kriser på arbetet är i viss mån tidsbundna. För ett decennium sedan var sexuella trakasserier ett mer diskuterat problem än det är i dag. Tapio Lehto tror att det är formerna som ändrats snarare än att en förbättring skett.
– Det sker sublimare, men är fortfarande något som får många att må dåligt.
I dag är det ofta stress och utbrändhet som diskuteras. Tapio Lehto beskriver en situation då poliser måste stå ut med allt mer, inte minst aggressioner och trakasserier från allmänheten.
– Prata med den som mår dåligt men var medveten om att det kan ta mycket av din tid. Man måste ju lyssna också, säger Tapio Lehto och fortsätter:
– Nästa steg är att hon eller han kontaktar sin chef.
Personalhälsan är arbetsgivarens ansvar. Vid vissa myndigheter finns möjlighet till ett par träffar med företagshälsan utan att chefen kopplas in, men grundregeln är att allt förankras uppåt. Är det chefen som är problemet riskerar situationen att bli moment 22-artad. Då återstår att vända sig till någon på nästa chefsnivå. Tidigare gick det att sjukskriva sig under tvister av det slaget, men numera är den möjligheten bortagen.
– Det speglar en ny syn som innebär att sjukskrivningar inte ses som en lösning.
Skiftande hjälp
Hittills har hjälpen till poliser som mår psykiskt dåligt skilt mycket mellan myndigheterna. Men nu arbetar RPS fram en nationell plan med målet att stödet ska bli detsamma överallt i landet.
– I brist på enhetliga lösningar välkomnar jag ett ändrat system, säger Tapio Lehto.
Men hjälpen kommer att fortsätta vara regionalt organiserad. Exempelvis finns personalkonsulenter bara i Stockholm och Västra Götaland och i princip är möjligheten att få debriefing dygnet runt mycket liten i glesbygd. Men målet är att psykosocialt stöd, debriefing och yrkeshandledning ska vara tillgänglig överallt.
Thomas Schäufele, sektionsordförande i Kalix, tycker att det är bra att hans kollegor får samma uppbackning som poliser i storstäderna. Samtidigt understryker han att de regionala skillnaderna fortsätter att påverka.
– För oss handlar det ju om avstånd och ensamhet. Debriefing är nog bra men här vill folk först komma till rätta med utsattheten.
Utsatt jobb
Ofta är det bara två personer som arbetar nattetid och förstärkningen är ett par timmar bort. Dessutom är Tornedalen en trakt där det finns stora mängder jaktvapen. Innan Thomas Schäufele och hans arbetskamrater går in i ett hus eller stoppar en bil gör de rutinmässigt en vapenslagning.
– Oron sliter. Det blir att man stödjer kollegorna så gott det går.
Han har ofta suttit i bilen och talat igenom händelser och känslor. På grund av de långa avstånden kan det ta flera timmar innan poliserna är tillbaka på stationen i Kalix och mycket hinner avhandlas. Skillnaden mellan yngre och äldre tycker Thomas Schäufele är stor.
– Äldre kollegor har ofta svårare att visa känslor och det lider de av.
Margareta Grenstad är av samma åsikt. Under mer än 25 år som personalkonsulent har hon varit med om att hennes yrke – och poliserna – har förändrats.
– Aspiranterna i dag tycker att det är självklart att prata känslor. 1980 var inställningen helt annorlunda.
Tidigare präglades hennes arbete av personliga kontakter med poliser som vände sig till henne. Numera genomsyras jobbet av så kallat systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att personalens själsliga hälsa är ett chefsansvar.
– Min uppgift har blivit att handleda chefer i rehabiliteringsfrågor, istället för att träffa dem som mår dåligt, säger Margareta Grenstad.
Fakta
– Arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar. Mår din kollega psykiskt dåligt bör du övertyga henne eller honom om att kontakta företagshälsan och sin chef som ett första steg.
– Om det är chefen som är problemet, kontakta chefens chef – träffas gärna tillsammans med en facklig representant.
– Inom företagshälsovården arbetar bl.a. sjuksköterskor, läkare, arbetsmiljöingenjörer, hälsopedagoger, företagsgymnaster, skyddsingenjörer, organisationskonsulter, beteendevetare, socionomer och psykologer.
– Om det fastslås att någons ohälsa inte är arbetsrelaterad återstår den allmänna sjukvården eller besök hos en privat psykolog. Nackdelen är väntetiderna inom det allmänna och privatpraktiserande psykologers ofta höga timarvoden.
– Stress och utbrändhet är två av de vanligaste skälen till att poliser kontaktar företagshälsan. Symptomen brukar vara sömnsvårigheter, oro och koncentrationsbesvär.
– Företagshälsan erbjuder avslappningslektioner med stöd av beteendevetare – målet är att komma till rätta med sömnsvårigheter.
