Annons

Annons

Bättre bevis med utbildade dykare

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Polisens utökade samarbete med Kustbevakningen vid bärgning och brottsplatsundersökningar i hav och sjöar har gett mycket goda resultat. Främst genom ny arbetsmetodik och det utbildningsprogram Owe Magnusson, kriminalkommissarie i Västra Götaland, tagit fram tillsammans med Kustbevakningens dykare.Polisens utökade samarbete med Kustbevakningen vid bärgning och brottsplatsundersökningar i hav och sjöar har gett mycket goda resultat. Främst genom ny arbetsmetodik och det utbildningsprogram Owe Magnusson, kriminalkommissarie i Västra Götaland, tagit fram tillsammans med Kustbevakningens dykare.

– Det viktiga är att arbeta så inte eventuella bevis förstörs. Tar man en pistol i handen på 20 meters djup och simmar till ytan sköljs viktiga spår som hårstrån, blod och DNA av lika effektivt som under en vattenkran, säger Owe Magnusson, när vi sitter i kajutan på KBV 051 på väg ut från Kustbevakningens bas i Tångudden mot Göteborgs södra skärgård .

Nu är det inte bara vapen och andra föremål som bärgas. Brottsoffer och försvunna personer som hittas drunknade ska också upp till ytan. Både i gott skick och på ett etiskt bra sätt för den avlidne, deras anhöriga och dykarna som gör jobbet.

Gott samarbete med KBV

Inom polisen är det bara den nationella insatsstyrkan som har egna dykare. Och att de skulle bygga upp en egen dykorganisation för dessa uppdrag tror inte Owe Magnusson.

– En sådan organisation är stor och kostnadskrävande med ett omfattande regelverk. Det krävs utrustning, fartyg, utbildning, regelbundna dyk och den organisationen och de resurserna har KBV redan. Kanske mjukvaran finns inom polisen men det här är så speciellt, så om vi återvänder till att organisationen redan finns…

På RPS centralt ser man främst till vilket behov som finns av en egen dykorganisation inom polisen, och det behovet finns inte nu, menar Bengt Svensson, avdelningschef på PoA.

– Nationella insatsstyrkan egna dykare används operativt. Utöver det samarbetar vi med Kustbevakningen och Räddningstjänsterna regionalt och lokalt. Någon egen organisation mer än den som finns i insatsstyrkan har inte bedömts som behövlig och vi har inga planer på en utökad verksamhet. I övrigt delar jag Owe Magnussons bedömning av KBV:s resurser och organisation.

Ny metodik vid bärgning

Att KBV är en egen myndighet med sekretesskrav och vissa polisiära befogenheter till sjöss spelar givetvis in. Men polisen ”äger” alla förundersökningar, vilket gör KBV till utförare av delar av dem på samma sätt som när polisen köper en tjänst av SKL.

Före millenieskiftet fanns ingen riktig standard eller organisation för bärgning av kroppar och andra fynd. Externa dykare tog upp det man hittat, sedan fick SKL och de tekniska rotlarna göra det bästa av situationen.

Det nära samarbetet mellan polisen i Göteborg och KBV tog fart 2001 efter en mindre lyckad bärgning av en drunknad. Utan att gå in på detaljer berodde det dåliga resultatet dels på okunskap hos dykarna, dels på att poliserna var dåliga på att tala om vad de ville ha och inte hade så stora kunskaper om vilka möjligheter som fanns.

Efter den bärgningen insåg Owe och Jörgen Hansson, dykhandläggare för KBV i västra regionen, att så här kunde man inte ha det. Owe som med sin bakgrund som kriminaltekniker ofta känt av svårigheterna att göra bra hav/vattenrelaterade utredningar, ville ha en förändring.

Ett plötsligt rassel ur kättingboxen berättar att vi håller på att ankra upp i Kungsviken utanför Vrångö. Maskinchefen kommer in och ger en översiktlig dyk- och lunchbriefing. Han vill dyka första dyket för att hinna laga lunch. Idag ska alla dykare i vattnet.

Vi går ut på däck där det är full aktivitet. Dykarna går igenom sin utrustning, assisterade av dykledaren. Vinden har mojnat något och solen tränger igenom molnmassorna. En och annan segelbåt drar förbi, kanske sista turen för säsongen.

Utbildad UCSI-tekniker

Owe fick chansen att skapa en förändring efter ett tips om ett stipendium för fortbildning, som han sökte och fick. Han for till National Academy of Police Diving i Miami Dade och återvände som Underwater Crime Scene Investigator.

– Det var två späckade veckor med 25 procent teori, lika mycket i bassäng och resten ute på fältet med delar av det i skarpt läge. Då tänker jag inte främst på alligatorer, kajmaner och ormar, utan mer på Miamipolisens ordinarie arbete, berättar Owe.

Utifrån dessa kunskaper och svar på frågan ”vad vill jag ha ut av ett dyk i en förundersökning” har dagens arbetsmetodik, dokumentation och utbildningsprogram vuxit fram. Det har även utvecklats med hänsyn till SKLs och de tekniska rotlarnas eget kvalitetssäkringssystem KVATRO, samt de allt högre kraven på teknisk bevisning. Idag har alla KBV:s dykare utbildats och åklagare och förundersökningsledare informerats om de nya möjligheterna.

Det mest påtagliga resultatet är bättre dokumentation och bevissäkring vid dykningarna, säkrare bärgning av kroppar, en hög etisk nivå i arbetet och fler fall till rätten.

Standardiserat arbetssätt

– Våra dykare arbetar mest med försvunna personer, men det har i efterhand visat sig finnas brott även bakom en del av dessa, så vi använder samma arbetssätt vid alla bärgningar. Där har rutinerna med spårsäkring och dokumentation haft stor betydelse, säger Jörgen Hansson, och berättar kort om mannen som gick genom isen med sin isjakt.

– Dykarna gick ner, filmade och dokumenterade fyndplatsen varefter bärgningen genomfördes. Det visade sig att snodden till isdubbarna hade fastnat i bommen, vilket drog ner honom och orsakade drunkningen. Det var en ren olycka och med hjälp av dokumentationen blev det enklare för de anhöriga att bearbeta och förstå vad som hänt. På samma sätt är det viktigt att få med allt upp när man bärgar en kropp. Saknas plånbok och mobiltelefon går de anhörigas tankar lätt till rån eller rånmord.

Idag arbetar KBV nära polisens utredare. De träffas och går igenom förutsättningarna och det optimala är om de eller kriminalteknikerna är med vid dykningarna. Vid avsökning av en stor yta används en undervattensfarkost med kamera och SONAR länkad till moderfartyget. När en kropp påträffas filmas fyndplatsen, varefter bärgningen planeras. När dykaren går ner vet han precis vad han kommer att möta, hur kroppen ligger, i vilket skick den är samt djup och sikt. På plats filmas kroppen samt detaljer som spännen i kläder, halsband, smycken, han kanske lyfter en arm för att titta. Så både platsen och kroppens läge och andra fynd är väl dokumenterade innan själva bärgningen startar.

– Även för dykarnas bearbetningsprocess är förberedelserna viktiga. Det är tunga uppdrag och genom att de har en bild av vad de kommer att möta är den redan påbörjad. Det vanligaste uppdragen är föremål, vid drunkning är det oftast män mellan 40 och 60 år utan flytväst. Vid brott kan det vara vad som helst, men att bärga personer är alltid tufft och speciellt när det gäller barn, berättar Jörgen Hansson.

Ny bärgningsmetod

För att få upp kroppen utan att orsaka skador och riskera att tappa tillhörigheter har KBV tagit fram en ny bärgningsmetod som ger bättre förutsättningar för den tekniska undersökningen. Det är en speciell duk med metallskenor i ändarna och dragkedjor i mitten. Metallskenan och halva duken förs in under kroppen, resten läggs över och dragkedjornas stängs så allt på duken, hårstrån, hudfragment, blod och annat är inneslutet. Vattnet spolas ut vid lyftet medan det övriga blir kvar och kan torkas och analyseras.

– Ur etisk synpunkt är det väldigt bra att kroppen är dold när den kommer upp till ytan. När vi bärgade Bobby använde vi den metoden. Det var ett enormt pressuppbåd vid sjön. Vi stod på iskanten och tog upp duken med kroppen dold utan möjlighet till insyn från åskådare och kameror och bar den till ett tält vi slagit upp i närheten, berättar Jörgen.

Efter varje bärgning skriver dykledaren en rapport efter en given mall, vilken bifogas de fynd som gjorts i den kvalitetssäkrade process som används i hela landet. Det innebär att allt går att härleda under förundersökningen och vid rättegången.

Bättre förundersökningar

Med tillgång till så mycket mer material än tidigare görs idag bättre förundersökningar med färre frågetecken även under vattenytan. Dykarnas kunskaper ökar, liksom medvetenheten hos polis och åklagare om vad som är möjligt att göra.

Dagen går fort, efter dyk och en god lunch i Kungsviken ropas KBV 051 upp av Radio Göteborg.

En bananbåt direkt från Colombia – och därmed betraktad som ett högriskfartyg – väntas in vid Vinga klockan 15. Ari Hyvärinen, som varit dykledare, ska tillsammans med Kalle Schröder ta en Cobra (en mycket snabbgående båt) och möta upp bananbåten och eskortera den till kaj i Skandiahamnen. Där ska KBV 051 ansluta lite senare för att med sina dykare söka av hela skrovet.

Ankaret vinschas upp, vi lämnar Kungsviken nu i strålande sol och går norrut. Åter vid kaj går vi iland tillsammans med Owe Magnusson och en massa nyvunnen kunskap. Nya dykare går ombord och efter ett kort stopp vid Tångudden lägger hon ut för nästa uppdrag, att assistera tullen.

Claes Hindenfeldt / Metra Reportage

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser